A message to all sane Republicans: He pardoned 1,600 violent criminals. You said nothing. He bulldozed the East Wing. You said nothing. He interfered with the release of the Epstein files. You said nothing. He took over the Kennedy Center and renamed it after himself. You said nothing. He accepted a $400 million airplane as a personal gift. You said nothing. He threatened Canada, Cuba, Denmark, Greenland, Venezuela, Colombia, and Brazil. You said nothing. He tariffed just about everyone but Russia, causing inflation and instability worldwide. You said nothing. He attacked a nation during mediated negotiations. You said nothing. His ill-conceived war killed 175 children on day one. You said nothing. He alienated and insulted our allies. You said nothing. His ICE Army terrorized and murdered U.S. citizens. You said nothing. He committed murder on the high seas. You said nothing. He co-opted the Justice Department and directed it to prosecute his political enemies. You said nothing. It's time to start talking!!!
It's long overdue!!!!
Ikväll, på årsdagen av Hamas massaker den 7 oktober, bevittnade jag en av de mest absurda och tondöva sändningar jag sett i SVT.
Reportern Gilda Hamidi-Nia befann sig vid en minnesceremoni (se bild nedan) och samling för offren, men själva massakern hamnade närmast i skymundan. I stället kretsade rapporteringen till stor del kring folkmordsanklagelser, IDF och kriget i Gaza.
Av alla årets 365 dagar väljer SVT just denna dag att sända en intervju där Samir Abu Eid återigen understryker att konflikten inte började den 7 oktober. Som om någon påstått det! Men den 7 oktober 2023 inträffade något alldeles specifikt: Hamas genomförde den värsta massakern på judar sedan Förintelsen.
Detta journalistiska haveri förstärktes av en studiopresentatör som gång på gång återvände till anklagelserna mot Israel. Som avslutning på spektaklet passade SVT dessutom på att göra reklam för ett kommande program om Gaza (på lördag).
Det går alldeles utmärkt att granska Israels krigföring och samtidigt låta årsdagen den 7 oktober handla om Hamas offer, de mördade, de kidnappade och deras anhöriga.
Men inte ens denna enda dag tycks SVT kunna hålla isär dessa perspektiv.
Det är inte journalistisk balans. Det är en häpnadsväckande brist på omdöme, proportioner och respekt för offren.
SVT borde ställa sig en enkel fråga: Varför fick offren för Hamas massaker inte stå i centrum ens på sin egen minnesdag?
Lyssna på studiopresentatör Ulku Holago ställa en typisk fråga under sändningen👇
At first, Jean-Pierre did not understand.
He watched the evening news, paid his taxes, voted responsibly and believed what respectable people told him.
1. France needed immigration because the economy needed workers.
2. Diversity was an opportunity.
3. Public services were under pressure because they lacked funding.
4. Disorder at school was caused by inequality.
5. Crime statistics required context.
6. Anyone who connected these things too quickly was probably an extremist.
Then his children started coming home from school saying they could barely hear the teacher.
Half the lesson was spent restoring order.
Teachers changed constantly.
Some simply disappeared for weeks.
Jean-Pierre complained once, politely.
The administration explained that the situation was “challenging” and that the school was developing an “inclusive pedagogical response.”
Jean-Pierre went home reassured.
There were professionals dealing with it.
His neighbourhood changed too.
Shops closed.
Others appeared.
Groups of men occupied the same corners every evening.
His wife stopped taking one street after dark.
Jean-Pierre noticed all of this, but he had also learned that noticing patterns was dangerous.
So every event remained an isolated event.
One closed shop meant nothing.
One assault meant nothing.
Ten incidents meant ten unrelated incidents.
Only a racist would connect dots.
Then his daughter was sexually assaulted by a man who had recently arrived in France.
Jean-Pierre was devastated.
But almost immediately he began policing his own thoughts.
The attacker was an individual. Of course.
One must never generalise.
The television explained that exploiting such crimes politically was irresponsible.
A minister warned against “stigmatisation.”
Jean-Pierre found himself nodding through tears.
What had happened to his daughter was monstrous, but the truly frightening possibility, apparently, was that somebody somewhere might vote for the wrong party because of it.
Nothing changed.
His son’s school became worse.
His daughter stopped going out alone.
His wife wanted to move.
The police were exhausted.
The teachers were exhausted.
The hospitals were exhausted.
Jean-Pierre was exhausted.
Yet every explanation he had been given required him to believe that each deterioration was temporary, accidental, exaggerated or caused by something entirely unrelated to the deterioration immediately beside it.
And whenever somebody proposed that perhaps the country had made serious mistakes — about migration, authority, education, policing, integration, punishment or borders — Jean-Pierre knew the correct answer.
“Careful. That sounds like the far right.”
So he remained reasonable.
He remained moderate.
He remained informed.
He remained completely incapable of drawing a conclusion from his own life.
So at first, Jean-Pierre did not understand.
And he still does not understand.
Jag har precis sett på Viaplays minnes program om när Börje Salming avled, det var många goda ord om hur mycket han de sista dagarna gjorde för uppmärksamheten för motorneuronsjukdom ALS.
Man skapade en stiftelse, för att få in pengar till forskning, de flesta som var delaktiga i stiftelsen efter Börjes död var familjemedlemmar.
Det är i stort sett omöjligt att få ut de ekonomiska siffrorna från en stiftelse(vilket är helt absurt) men DN har lyckats få ut nog med siffror för att se att endast 18% av de inkomna pengarna har skänkts till forskning.
Det har tydligen ingen betydelse om människor har sett sin egen släkting dö i sjukdomen, det är ändå egen vinning som gäller.
Om man tittar historiskt på personer ifrån Kiruna så var 70%+ antingen socialdemokrater eller VPK.
Nu vill jag absolut inte påvisa att Börje själv var sosse eller kommunist men vad vi kan se av de släktingar som han lämnade efter sig så har de agerat exakt som de människor som oftast utnyttjar andras framgång för sin egen vinning.
Vad är det för fel på människor som nästan alltid tar för sig av andras pengar som de själva inte har någon rätt till?
Stiftelsen Börje Salming ALS-stiftelse var tänkt att bidra alla intäkter från frivilliga givare till forskning men när 82% äts upp av personer i stiftelsen så är man på riktigt girig. Skämmes för fan.
Ni vet hur man gör för att få andra att se detta.
/Glenn_dalarna
I medierna målades konflikten mellan restaurang Midan och BRF Välbehaget ut som ett rasistbråk – hårt arbetande invandrare mot överklassvenskar. Några år senare har restaurangägarna dömts till fängelse. Här är berättelsen som aldrig berättades. https://t.co/WRdqD2GIHx
Avdelningen ”hej jag råkade ta en liten stek i emissionen i detta luftslott, ligger snett, ringer mina kontakter i finansmedia och hoppas på att lössen bailar mig och mina polare genom att nämna astuffa London å grejer”
@finansinsp@Ekobrottsmyndig
🫠🤡
Äldrevården har styrts till detta av den förda politiken. Man har i praktiken valt att ta in Nyanlända inom etableringsprogrammet via arbetsförmedlingen.
Som vårdbiträde så har det ställts 0 krav på lämplighet, förkunskap och språk & läsförståelse.
Man har samtidigt försatt den tidigare personalen med en form av kunskapsdelning(vårdlärare) förutom att de ska sköta sitt jobb så ska de även täcka upp för 4-5 anställda som inte kan språket eller läsa en medicinlista eller kommunicera med de boende.
Detta har lett till att de som kan språket och arbetet självmant har sökt sig bort från äldreomsorgen, då situationen har varit ohållbar.
I dagsläget finns det boenden som helt saknar svensktalande arbetskraft under en del tider på dygnet, om det sker allvarliga tillbud så kan de inte ens kommunicera med ambulanspersonal.
Nu använder vänstern detta som något form av bevis på att svenskarna inte vill arbeta i verksamheten eller att vi är beroende av invandrare när det egentligen rör sig om en form av social dumpning in i verksamheten som drivit bort de som tidigare älskade sitt jobb och ansåg det meningsfullt att sätta guldkant på de boendes liv.
Jag vet inte vem den här reportern som ställer frågorna är. Men 52 sek in i det här klippet lyckas hon med enda fråga rasera tre år av det arbete som Lawen Redar lagt ner på sin integrationspolitik. Med en enda fråga! Häpnadsväckande!