Faktum är att @SofieLowenmark har en tydlig agenda – att försvara demokrati, yttrandefrihet samt kvinnors och barns fri- och rättigheter mot antidemokratiska ideologier som islamism.
Att kalla detta ett “korståg mot islam och muslimer” är en klassisk avledningsmanöver. När sakargumenten inte räcker försöker man misstänkliggöra budbäraren i stället för att bemöta det som faktiskt avslöjas.
I stället för att angripa Löwenmark borde man applådera att hon, med uthållighet och konsekvens, granskar och exponerar islamistiska miljöer och antidemokratiska krafter. Den sortens journalistik är inte problemet – den är en förutsättning för ett öppet och demokratiskt samhälle.
🇵🇱Polen vägrade ta emot muslimska massinvandrare.
De blev kallade islamofober, rasister och nazister.
Idag är Polen ett av Europas säkraste länder.
Inga våldtäktsligor. Inga no-go-zoner. Inga Hamas-flaggor på gatorna.
Sverige gjorde tvärtom.
Vi öppnade gränserna, tog emot hundratusentals och fick gängvåld, parallella samhällen och kvinnor som inte vågar gå ut ensamma.
Polen skyddade sitt folk.
Sverige förrådde sitt.
Om jag får väljarnas förtroende kommer jag i riksdagen att arbeta för att motverka islamistiska och odemokratiska maktstrukturer och värna öppenhet, den sekulära och liberala demokratin samt religionsfriheten i Sverige.
Jag har blivit anklagad för islamofobi därför att jag forskat om och debatterat islams läror och den politiska islamens maktprojekt i Sverige.
Att kritiskt granska religiösa läror och politiska ideologier är en självklar del av ett öppet och demokratiskt samhälle. Det är inte islamofobi.
Ny studie: Hedersförtrycket breder redan ut sig i förskolan.
Enligt Vi Lärare visar en ny studie från forskaren Devin Rexvid att hedersförtryck redan drabbar barn i förskoleåldern.
Flickor förbjuds leka med pojkar, tvingas bära långärmat och övervakas av bröder. Män får inte byta blöjor på flickor.
Många anställda vågar inte sätta ner foten av rädsla för att kallas rasister.
Rexvid är tydlig: Personalen måste sluta kompromissa. Hedersfrågan måste in i förskolans läroplan.
Det här är vad massinvandring från hederskulturer för med sig, redan till de allra minsta barnen.
Sverige måste vakna.
Han passar hur bra som helst bland de där hjärndöda galningarna med sitt orakade ansikte och svarta skjorta för att sörja mördaren av Irans barn.
Vi kommer att minnas det här, SVT och hela det svenska maskineriet bakom det som kallas public service.
Iran är på väg att befria sig från sitt långa fångenskap och jag lovar er att vi är många som inte kommer att tillåta någon form av samarbete mellan Irans nationella fria tv och radio och er i framtiden. Ni är skyldiga oss en rejäl ursäkt och behöver be oss iranier om förlåtelse för den plåga ni utsatt oss för. Ni samarbetar och sympatiserar med vårt folks bödlar och har plågat oss bortom vad ord kan förklara – speciellt sedan januari.
Till er andra, jag kanske har berättat det här förut, men det tål att upprepas: Många – inklusive iranier – har gått under föreställningen att 1979, när islamovänstern eller alliansen av rött och svart gav Khomeini makten, Irans nationella TV- och radiohus först togs över av revolutionärerna som stormade in där och utropade sin ”seger” framför kameran.
Nej, det stämmer inte.
De och deras ideologi hade redan under flera år infiltrerat sig – från redaktörer och producenter till journalister – och de rekryterade varandra. Flera jag intervjuat berättade om sin chock när de plötsligt såg sina kollegor vara revolutionärer inifrån. Så ingen behövde ens ta över mediehuset.
Detta är en bitter sanning.
Om jag vore det svenska folket skulle jag efter SVT:s skamfyllda rapporteringar från en massmördares teater till begravningsceremonin – som pågår i flera dagar i ett land där folk lider och har förlorat sina barn i en massaker på order av just diktatorn och massmördaren Khamenei – ta det på stort allvar.
Jag vet att det är sommar och att tid och ork inte alltid finns, men tiden rusar. Ert radio- och tv-hus, som finansieras med era skattemedel, påminner kusligt mycket om det iranska radio- och tv-huset som iranier på 70-talet mest tittade på för roliga serier och shower, snarare än att ifrågasätta varf��r vissa saker var som de var och vilka värderingar som inpräntades i våra hjärnor.
Jag säger inte att det är exakt samma sak som händer här, men det som händer här är en västanpassad version av samma historia.
Att SvD väljer att fokusera på min reaktion istället för att rapportera om vilka de afrikanska mördarmigranterna är som dödat en svensk fotbollssupporter är talande.
När Bilan Osman glömmer historien
Debatten om slöjan fastnar ofta mellan två ytterligheter. Antingen beskrivs den som ett rent uttryck för personlig religionsfrihet eller som ett bevis på kvinnoförtryck. Båda perspektiven missar en viktig historisk dimension.
Jag har tidigare beskrivit normaliseringen av slöjan som ett vansinne, eftersom jag menar att den bortser från symbolens historiska och politiska betydelse i stora delar av Mellanöstern. (Länk till GP-artikeln.)
Nu fortsätter samma berättelse. Bilan Osmans artikel i Expressen är, enligt min mening, ytterligare ett exempel på hur en islamistiskt präglad förståelse av slöjan presenteras utan att dess politiska och historiska dimension problematiseras.
Jag växte upp i Egypten. Under min barndom var hijab ovanlig i stora delar av samhället. På fotografier från 1940-, 50- och 60-talet syns kvinnor i offentligheten ofta utan huvudduk. Förändringen kom framför allt under 1970- och 80-talen, parallellt med den islamistiska väckelsen och Muslimska brödraskapets växande inflytande. Slöjan blev inte bara ett uttryck för personlig tro utan också en symbol för en ny religiös och politisk identitet.
Det är denna historiska utveckling som ofta saknas i den svenska debatten.
Historiskt har också olika former av slöja och ansiktstäckning haft en social funktion. I många klassiska muslimska samhällen var ansiktstäckning framför allt förknippad med fria kvinnor, medan slavkvinnor inte omfattades av samma normer och i flera rättstraditioner inte tilläts bära samma typ av täckning. Slöjans historia handlar därför inte enbart om religion utan också om social status, makt och samhällsordning.
Ingen ska ifrågasätta en vuxen kvinnas rätt att bära slöja om hon själv önskar det. Religionsfriheten är en grundläggande rättighet.
Men det innebär inte att vi ska blunda för att samma symbol under de senaste femtio åren också har använts av islamistiska rörelser som ett verktyg för identitetsskapande och politisk mobilisering.
När den dimensionen utelämnas reduceras en komplex historisk utveckling till en fråga om individuell tro.
Sverige behöver därför en mer nyanserad diskussion. Vi måste kunna försvara religionsfriheten samtidigt som vi vågar analysera hur religiösa symboler också kan få en politisk funktion. Den distinktionen är avgörande om vi vill förstå både utvecklingen i Mellanöstern och de utmaningar som Sverige står inför idag.
Den som vill förstå varför jag ser så allvarligt på denna utveckling kan gärna läsa mina tidigare texter:
Länkar till de båda texterna finns i kommentarsfältet på min Substack.
Sara Gille (SD): ”Politiken måste ta sin utgångspunkt i dem som har minst frihet. De måste försvaras först. Därför handlar den här debatten inte om Bilan Osman. Den handlar om alla de flickor och kvinnor som aldrig fick välja.”
https://t.co/qaLfYgAdVX
👉 Det är inte bara skjutningar och våldtäkter som förstör Sverige.
Det är den långsamma, tysta förvandlingen till ett främmande land.
De områden där vi växte upp och lekte fritt har blivit platser där svenskar inte vågar gå ut efter mörkret.
Skolorna där svenska barn går har blivit zoner där svenskan knappt hörs längre.
Vi håller på att bli främlingar i vårt eget land.
De som pekar ut problemet kallas rasister och hatiska, medan de som orsakat det fortsätter att kalla sig humanister.
Det är inte misslyckad integration.
Det är ett pågående utbyte av det svenska folket.
Äntligen börjar den stora utrensningen i det statliga träsket, och det är så jävla vackert att se.
Regeringens beslut att slakta ”elefantkyrkogården” är en enorm seger för skattebetalarna. Det gamla etablissemanget har haft en helt fantastisk affärsmodell. Dan Eliasson är ju det perfekta exemplet, han sänkte Polisen, Försäkringskassan och MSB, men belönas ändå med över hundra lakan i månaden för att rulla tummarna på Regeringskansliet. Och han är inte ensam, det är ett rullande band av liknande "genier" som ständigt cashar in på vår bekostnad.
Kontrasten är brutal. Vanliga svenskar vänder på varje krona och måste prestera varje sekund på jobbet, medan toppbyråkraterna har haft en helt skyddad verkstad. Nu tvingar regeringen äntligen tillbaka systemet till sunt förnuft.
Hur tror ni de här människorna överlever på en vanlig arbetsmarknad när gratis-swishen stryps? Kan någon överhuvudtaget försvara det här gamla vansinnet?
Islam är den enda religion som inte nöjer sig med att leva bredvid det sekulära samhället.
Den kräver att ta över det.
Den vill ha egna lagar, egna normer, egna zoner och att svenskar ska anpassa sig.
Det är ingen vanlig religion. Det är en politisk ideologi som aldrig har fungerat tillsammans med västerländsk frihet och sekularism.
Ändå har vi släppt in den med öppna armar.
🇩🇰 “To the Western leaders:
- Your time is up!
- Your borders are fading.
- The unity of the Islamic brotherhood is taking form.
The sons of Islam have already pledged that this battle is either a battle of victory or martyrdom.
We reject your flags.
The call for jihad has started and it won’t be long before it is you that will be feasted upon.”
The religion of love and peace!
What more do you need to see?
They are coming for you... they tell you that, and you still ignore it.
Wake up before it’s too late.