En fredagskväll utan måsten med Uffe Lundell i bakgrunden..
Det är nog precis vad jag behöver efter den tuffaste höst jag upplevt efter snart tjugo år inom seniorfotboll.
Att lära sig förlora var en av mina viktigaste läxor som barn. Farsan gav mig aldrig en vinst gratis och sket fullständigt i om jag låg och gallskrek en timme efter pingismatchen eller straffläggningen. Hela livet är en tävling och det är förlusterna som utvecklar oss.
Inte saknat fotbollen många gånger sedan jag slutade men idag fick jag ett jävla sug efter att samla ett gäng i en gymnastiksal, välta ner tjockmattan, ta fram filtbollen och köra ”pricken” i flera timmar.
Fina jävla minnen.
Årets sommarpratare utan blomkrans på skallen nu kör vi! Direkt från hjärtat.
Eftersom det var på twitter jag öppnade upp mig så får ni vara dom första som får lyssna ❤️
Tack alla ni som har stöttat mig under min resa!
https://t.co/9AdYfLXs6f
Skönt att båda tränarna kan vara nöjda..
De får knappt röra bollen och vi skapar chans på chans.
Skiljer förvisso en division (de åkte ur och vi gick upp), men vi ställer upp med en medelålder på 17,6 år (varav 5 debuterar i a-laget) och de har 8 st 30+.
https://t.co/Q9kibBcAQq
Man kan läsa 180 poäng ledarskap på Universitet eller så kan man förstå storheten och ta in de här redan historiska 22 sekunderna. Eller varför inte en kombo ? 😀
It’s been a while.
I hope this video explains how I feel towards all the messages, letters, mails, flowers, thoughts and everything else I’ve got!
Thank you for all the ❤️