Jag är inte höger. Inte borgare. Inte konservativ. Jag är inte ens i närheten av att vara det, även om vissa anklagar mig för att "gå deras ärenden". Kritiserar man vänstern allra minsta förvandlas man, automatiskt, till ”höger”. Oavsett hur korkat vänstern beter sig, oavsett vilka osympatiska, genomfalska företrädare de knuffar fram.
Men igen – jag "är" inte höger.
Jag växte upp i en röd familj. Jag umgicks med människor ur alla samhällsklasser under uppväxten, men kände mig alltid mest hemma bland vanliga knegare ... Jag blev kallad ”sossepack” av MUF:arna på min högstadieskola. En barnslig detalj i sammanhanget, men tja ... sånt har en tendens att bita sig fast.
I riksdagsvalen har jag röstat både på MP, VPK och S, även om det var länge sedan nu. (Jag var ung och dum. En politisk analfabet. De borde ha tagit ifrån mig mitt röstkort.)
Med det sagt har jag extremt svårt för politiker som Ulf Kristersson, Pål Jonson och Johan Forssell. Jag vill helst gömma mig bakom skämskudden när jag hör Carl-Oskar Bohlins lillgamla utvikningar om ”implicita antydningar” och andra tautologier ...
(Han hanterade docka tokan Lagerström som en chef. Kudos!)
... och trots detta: trots min medfödda avoghet mot allt som ser ut som höger kommer jag att lägga min röst på Tidö.
Att rösta på dagens vänster/socialdemokrati är, tyvärr, helt omöjligt. Både ur ett moraliskt och intellektuellt perspektiv.
En röst på de rödgröna blir en röst på återupptaget migrationskaos, frisläppt kriminalitet, skottlossningar, sprängdåd, religiös extremism, höjda elpriser, höjda drivmedelspriser, klanvälde, hederskultur, relativisering av judehat, social destabilisering och – inte minst – Lawen Redars skogstokiga projekt med ”blandade” bostadsområden.
Jag HADE gärna röstat vänster, av ideologiska skäl, det hade "känts bra i magen" att göra det. Men nä, fan ... Det går inte.
Jag är ledsen.
Det blir som att rösta på sina egna bödlar.
Så jag taktikröstar på Tidö och låter dem fortsätta med sitt städarbete efter Reinfeldt och Löfven.
Allt Tidö gör är inte bra, absolut inte, men tanken på en regering ledd av den iskallt stirrande Magdalena Andersson, understödd av MP, C och terrorkramarna i VPK fyller mig med bottenlöst obehag.
Sverige klarar inte fyra år av den giftiga cocktailen.
Hur mycket "rätt värdegrund" dessa människor än anser sig ha.
Både höger- och vänsterregeringar har under trettio års tid plundrat det svenska försvaret. 1990 kunde vi mobilisera 730 000 man. Efter att försvaret minskats med 96% kunde vi 2004 mobilisera maximalt 31 500 personer.
I veckans video har jag sammanställt alla beslut att krympa försvaret, vilka som är ansvariga - och vad konsekvenserna blivit. Missa den inte: https://t.co/QKBQDVP3Qz
Det är inte många gånger vi sett en svensk minister leverera ett så positivt budskap om Sverige, på en internationell scen, på ett så utomordentligt proffsigt sätt.
Heja Sverige! 🇸🇪
Tack @BuschEbba för ett föredömligt tal.