Petdson

Energi, aktier, ävertyrsidrott, trädgårdsprojekt, resor, familj och annat kul.

[Iñigo Ezponda @inigoezponda]

I have just made a deep dive about a company trading at 0.125x P/NAV currently producing gold and silver that I believe is very missunderstood and very "backed" by real numbers. Take a look!!
https://t.co/CiYIeMzJrh

[Petdson @DsonPetter]

@Henrik115 @calvinfroedge Probably true , but I'm more worried about the energy prices leading to increased inflation and higher interest rates to fight it -> shift from gold to bonds, which would pressure the gold price..

[Petdson @DsonPetter]

@ValueGARP @Aktieprenoren Enig. Aviko pommes med sprayad olja blir faktiskt riktigt och så nära friterade man kan komma! Har båda men kör mer airfryer nu då det är smidigare.

[Petdson @DsonPetter]

@inigoezponda Interesting find, thx for sharing! 🙂

[Petdson @DsonPetter]

@Henrik115 Thanks for sharing Henrik. It's obviously a high risk high reward play but people seem to be eager to shout out about the risks.

[Lina Lund @linalund]

Vill bara flika in att intervjun naturligtvis finns på band och att Magdalena Andersson fått läsa alla citat, insatta i sitt sammanhang, före publicering.

[Susanna Silfverskiöld @susannasilfver]

Varje fredag brukar jag påminna er om hur många veckor som har passerat sedan Hamasskandalen i Socialdemokraternas riksdagsgrupp. Idag har det gått 23 veckor sedan den avslöjades. Jamal El-Haj sitter kvar, och han gör det för att Magdalena Andersson tillåter honom. 23 veckor.

[Mikael Grev @mikaelgrev]

ÖB: Kan innebära en eskalering av kriget om vi försvarar oss.

Han skulle _aldrig_ säga så. Men polisen gör motsvarande.

[Mikael Grev @mikaelgrev]

@cajsa123 Det handlar inte om vem som ”ska värnas”. Det är en avundsjukevy. Det handlar om vad som är effektivast för svensk ekonomi, och det är inte att straffskatta utbildning, övertidsarbete och ansträngning.

[Thomas Gür @GurThomas]

Kapa biståndet i stället
Jag hade gärna sett att regeringen både hade flyttat brytpunkten för statlig skatt uppåt, som varit avsikten och vallöftet, och infört ett nytt jobbskatteavdrag som gynnade de arbetande låg- och medelinkomsttagarna.
Det förra hade gett ett lägre skatteuttag på 12 miljarder kronor enligt regeringen och det senare på 11 miljarder kronor. Totalt 23 miljarder kronor lägre skatt för alla sålunda – våra pengar som vi får behålla själva. Var kan den ”besparingen”, på mindre än 2 procent av helheten, göras i en budget som uppgår till mer än 1 200 miljarder kronor?
Se bilden (från Sidas hemsida). Sveriges meningslösa, verkningslösa och onyttiga ”bistånd” uppgår till 56 miljarder kronor årligen. Halvera den. Börja med de länder som stödjer Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Det vore en bra början.

[Susanna Silfverskiöld @susannasilfver]

Nu har det gått två månader sedan det avslöjades att Jamal El-Haj skulle medverka på konferensen i Malmö av ledare för terrorstämplade Hamas. Jag kommer påminna om skandalen så länge Magdalena Andersson låter honom representera Socialdemokraterna i riksdagen. Vill ni hjälpa till?

[Susanna Silfverskiöld @susannasilfver]

Det har gått 6 veckor sedan Jamal El-Haj deltog på konferensen av ledare för terrorstämplade Hamas. Han representerar än idag Socialdemokraterna i riksdagen och plockar varje månad in 73 k från skattebetalarna. Magdalena Andersson hoppas att det ska falla i glömska. Låt det inte.

[Micael Östlund @micael_ostlund]

Vi betalar ungefär 2400 miljarder i skatter och en borgerlig regeringen säger att vi inte skall göra några skattesänkningar.
De ser alltså inga onödiga utgifter? Inget slöseri? Ingen socialistisk påverkan på medborgarna?
Är vår regering helt blind?

[Carl-Magnus Uggla @cmuggla]

”Han fyllde 18 år 4 dagar innan den här händelsen. Han hade maximal otur. Hade detta hänt helgen innan så hade han, precis som de andra, fått en helt annan påföljd.” -Advokat Ewa Wressmark

Han. Hade. Otur.

Händelsen.

🤬🤢🤮 https://t.co/kB8LHgtWMf

[Susanna Silfverskiöld @susannasilfver]

Nej men snälla rara. Det här tar faktiskt priset. Magdalena Andersson agerar som om hon slogs för rätten till yttrandefrihet i en regelrätt diktatur. Någonstans måste ändå gränsen gå.

[JensGanman @JensGanman]

”Tysta oss”… Sweet Jesus. Partiet som har tiotusentals partitrogna tjänstemän runt om i landet på alla myndigheter och institutioner. Inklusive SR och SVT. Den här offerkoftan klär dig osedvanligt illa, Magda. Patetiskt, t.o.m för att vara S.

[Joakim Broman @bromantiker]

Jag tänker mycket på ris. Inte så mycket på grund av Lena Andersson utan på grund av 6 miljarder ton klimatgaser och 500 000 blinda barn. Ris är viktigt. Jag tycker man ska tänka mycket på ris.

Midsommarkrönika om GMO, metan och A-vitaminbrist 🍓🍚🐄:
https://t.co/MQVqvDc7Aj

[Liselott Martynenko Agerlid @Agerlid]

Ändå lite befriande när SVT inte ens försöker låtsas att de är opartiska.

[Carl-Oskar Bohlin @CarlOskar]

Vi befinner oss på en hemlig plats där soldater tränas för kriget. Sveriges försvarsminister Pål Jonson och jag är på plats i Ukraina. Det här är min berättelse, del 1 av 3.

Temperaturen i sandgropen vi klivit ner i närmar sig 30 grader. De ukrainska knotten är stora som småflugor och förekommer i en frekvens som får en svensk hjortronmyr att kännas lika myggfri som en vinterdag. Männen framför oss håller varsin kalasjnikov i händerna. På given order höjer de gevären och öppnar eld i riktning mot varandra. De siktar och skjuter i sandvallen en knapp meter i sidan om varandra. Med skarp ammunition på ca 20 meters avstånd. Vi står ytterligare 20 meter bort utan hörselkåpor. Bara det hade säkert varit ett ärende för en personalansvarsnämnd hemma i landet med över 200 år av fred. Men här råder krig. De unga männen som precis har höjt skarpladdade gevär mot sina kamrater saknade för ett par veckor sedan militär erfarenhet. Om ytterligare några veckor är de färdigutbildade. Men de ska inte mucka och resa i Asien för sin värnpliktsersättning. De ska direkt till fronten och alla vet att det för vissa kommer innebära en enkelresa. Det finns ett allvar i alla blickar man möter, men inte tillstymmelse till modfälldhet.
Vi kliver vidare i den fina sanden till det ihållande och öronskärande slamret från automatkarbiner. Med jämna mellanrum bryts det molande hamrandet från den finkalibriga elden av ljudet från stridsvagnarnas skottsalvor som slår djupt i maggropen. Allt ramas in i ett prunkande ukrainskt försommarlandskap. Mitt i alla intryck uppstår någon slags dissonans. Det som är vackert, gott och meningsfullt tar livstider att bygga upp. Det tar årtionden att bygga en katedral, århundraden att bygga en stad men ett ögonblick att förstöra dem. På något sätt manifesterar denna förgänglighet en av mänsklighetens mörkaste asymmetrier. Denna skörhet kommer tydligast till uttryck i det mänskliga livet självt. Inget är så stort, komplext och vackert som livet, ändå kan det med små medel släckas oåterkalleligt i en handvändning. Jag tänker på de unga männen framför mig. De som idag hade gjort något helt annat om det inte varit för att hela deras land just nu möter en fiende som inte bara vill använda död och förstörelse som politiskt maktmedel, utan utradera allt det som är unikt ukrainskt. De unga männen har precis satt en kulkärve i sandvallen bredvid sina kamrater, inte av vårdslöshet eller omdömeslöshet utan för att det bedöms vara en av få saker som kan ge en mental förnimmelse och tillstymmelse till förberedelse för de helveteskval som väntar dem vid fronten.
****
Det är morgon den 26:e maj. Natten har spenderats i Kiev, delar av den i ett skyddsrum. Det tunga ryska bombflyget avfyrade under natten kryssningsrobotar och en av dem gick mot Kiev. Vi kunde från parkeringsgaraget som utgjorde vårt skyddsrum höra luftvärnet, i form det amerikanska Patriotbatteriet, arbeta med framgång. När vi har satt oss i bilarna rullar kortegen nordväst ut ur Kiev. Vid sidan av vraken från ryska stridsvagnar, som triumfatoriskt har ställts upp på Maidantorget, och sandsäckar framför källarfönster som konverterats till skyddsrum är de fysiska spåren av kriget inne i huvudstaden nästan obefintliga i stadsmiljön.
Efter en kvart stannar våra bilar. Vi står på ett brofäste, men framför oss, där det en gång fanns en bro, finns nu bara ett tomrum ett tiotal meter ovanför Irpinfloden. Gapet kantas av förvridna balkar, armeringsjärn och sönderbrutna betongelement. På andra sidan den förstörda förbindelsen ligger förorterna Irpin och Butja, för alltid inskrivna i historieböckerna för de krigsförbrytelser ryska förband gjort sig skyldiga till där. Det var här, på andra sidan brofästet, den ryska framdriften upphörde. Det var här Kiev räddades, här och på några andra ställen. Jag visas bilder på männen som höll brofästet. Klädda i vanliga dunjackor och beväpnade med en salig blandning av vad som fanns att tillgå. ”Historien upprepar aldrig sig, men den rimmar”, sa Mark Twain. Det var vid just denna flod som röda armén en gång stred mot Hitlertyskland. Då försvarade sig ryssarna mot nazismens brutala expansionism; nu, 80 år senare, är det ett förbittrat, stormaktstörstande Ryssland som bedriver ett oprovocerat och folkrättsvidrigt anfallskrig, med ett narrativ som är lika förvridet och skadat som broelementet framför oss.
Bron håller redan på att återuppbyggas, men några hundra meter bort skymtar spåren av det som gjordes oåterkalleligt. Efter att ha tagit oss över floden på en temporär bro stannar vi vad som ser ut som ett gigantiskt skrotupplag på en parkeringsficka. Staplade på varandra står vraken av utbrända personbilar. För ett drygt år sedan tillhörde dessa fordon människor som flydde för sina liv. De flesta förgäves. På bilvraken står små hälsningar skrivna. Solrosor, symbolen för ukrainska kampviljan, har målats på de utbrända vraken. När bron över Irpinfloden hade sprängts bildades långa köer av de bilar som försökte fly. Medan evakueringen pågick sköt ryska förband urskillningslöst in i raderna av bilar med civila på flykt.
Mannen som tar emot oss framför de utbrända vraken är borgmästare i Irpin och befälhavare i territorialförsvaret för Irpin, en slags motsvarighet till hemvärnet. Tillsammans med sina motsvarigheter i förorterna runt Kiev ställdes han inför uppgiften att evakuera sin kommun och samtidigt försvara Kiev mot den ryska framryckningen. Mer än 95 procent av Irpins befolkning evakuerades. Liv räddades i en omfattning som är svår att ta in, men i hans blick finns också ett vittnesmål om dem som inte kunde, ville eller hann räddas. För sina insatser belönades han och hans kollegor med utmärkelsen "Nationens Hjälte”. Det är svårt att tänka sig en mer välförtjänt mottagare av en sådan medalj. Han tackar oss för det stora stöd Sverige har givit. Pål och jag invänder att det är vi som är skyldiga honom, och alla i hans ställe, ett tack för de omätligt stora insatser de med knappa resurser har gjort för sina invånare, för sitt land och för hela Europa. Vi får veta att vi måste åka vidare, men helst av allt skulle vi vilja stanna och manifestera vår tacksamhet och vördnad ytterligare. Irpins starke man, i ordets mest rättvisande bemärkelse, får en stor kram av mig och Pål innan vi rullar vidare.
I bilen är det omöjligt att inte tänka på den kommunala beredskapen hemma i Sverige. Det görs väldigt mycket som är bra ute i Beredskapssverige, men inte sällan möts man av invändningen att staten måste öppna plånboken för att rätt saker ska hända, eller i värsta fall, för att någonting ska hända. Kontrasten till mötet med Irpins borgmästare är monumental. Inte en enda gång pratade han om resurser, trots att han agerat under en konstant och pågående resursbrist av existentiell karaktär. Sveriges kommuner får varje år över 100 miljarder i generella statsbidrag. Jag tänker på det kommunala kärnuppdraget och önskar att fler kommunpolitiker också fick hälsa på borgmästaren i Irpin och fundera över vad som verkligen är kommunal kärnverksamhet. I mitt twitterflöde senare samma dag läser jag om en medelstor svensk kommun som har 40 kommunikatörer anställda. Inte sällan brukar kommuner av samma storlek poängtera att man nu minsann har gått från noll till en beredskapshandläggare. Politik handlar om att prioritera.

1/3

[Per Rosencrantz @PerRosencrantz]

"I botten ligger SD och KD, i våra mätningar har allmänheten aldrig tidigare upplevt ett så negativt nyhetsflöde för dessa två partier."
Mediemätaren från SR/Sifo är som vanligt läsvärd. S och SD dominerar, och S är fortsatt det enda partiet som har en positiv mediebild.