Göran Örlander

Professor em. skogsskötsel. Skogsbrukare i Småland. Tidigare skogsskötselchef Södra. Ledamot i KSLA.

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@pholmgren @isostandards Väldigt bra att detta blir gjort. En efterlängtad ISO- standard som säkert kommer att betyda mycket för skogen.

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@UlfAman Huvuddelen av skogen är inte hyggen och täta granplanteringar. Banläggare och kartritare har möjlighet att bjuda på ”finskog”.
I det aktuella fallet var stora delar av kartan mörkgrön (svårframkomlig) för 30 år sedan. Nu propaganda-terräng!

[Göran Örlander @GoranOrlander]

Orienteringssporten har hittat ett bra sätt att vistas i naturen, - med hänsyn till naturvärden och respekt för markägarna. Ett föredöme tycker jag! Idag var det DM-stafett i Småland där orienterarna trivdes bra även i ren produktionsskog!
https://t.co/8loKqCYq8c

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@UlfAman I de flesta formellt skyddade områden är det inte tillåtet att ordna orienteringstävling. I bästa fall går det efter samråd att ordna ett arrangemang.
I inledningen på orienterarnas markpolicy står: ”Vi orienterare är gäster i naturen”.

[Göran Örlander @GoranOrlander]

Många års erfarenhet visar att vi lättast hittar matsvamp, tex. kantarell, i brukad skog. Ofta i planterad gran, 20-30 år gammal, gärna med inslag av lövträd. Just i år är det lätt att fylla korgen.

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@UlfAman @Lundqvist_SLU Markberedning i måttlig (normal) omfattning ökar mångfalden. Det blir en större variation i växtplatser där exempelvis frön kan gro. Det finns mycket publicerat om markberedning om du är intresserad!

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@UlfAman @Lundqvist_SLU Hej Ulf,
Markberedning är ett effektivt sätt att få bättre överlevnad och insådd av frö från exempelvis lövträd och tall. Markberedning minskar angrepp av snytbagge och vegetationskonkurrens. Den nya skogen bättre kvalitet. Markberedning kan göras på olika sätt, alla är inte bra.

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@BjornFerry Nej vanligtvis långt från granens ekonomi. Tillväxten är betydligt lägre. Timmerandelen låg och -priset är lägre än för granen. Massaved och bränsle bra/OK. Kort omloppstid och låg föryngringskostnad talar för björk. Underskatta inte skötselbehovet. Rimligt är nog rätt ord!

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@BjornFerry Det är något visst med att sköta björkskog. Detta bestånd har jag själv röjt och ved-gallrat. 15 år gammalt, naturligt föryngrat (vårtbjörk). Sköts björken kan ekonomin dessutom bli rimlig. Mitt i Småland.

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@HermanSundqvist 2. En utmärkt sammanställning om brandrisker i olika biotoper gjordes för några år sedan av A. Granström, SLU. Där beskrivs bland annat risken med flerskiktad skog, sk. ”lattering” och risken för kronbrand.
Svensk skogsdebatt/politik har mycket att lära!

https://t.co/6gcH65W5SG

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@HermanSundqvist 1. Jämför gärna med omsvängningen efter den stor branden i Yellowstone 1988. 100 år av brandbekämpning och uppbyggd biomassa gav katastrofbranden. Efter detta antogs en strategi som innebär att stora virkesförråd ej byggs upp. https://t.co/mKe1EIjMSN

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@pholmgren @GustavTibblin @dagensindustri Märkligt resonemang. 1,3 milj ha är idag frivilligt avsatta. Kostnad för biotopskydd 2022 var 179KKr/ha. Om avsättningarna lågt värderas till 100KKr/ha blir skogsägarnas satsning på biologisk mångfald i frivilliga avsättningar 130 miljarder kr. Till detta kommer ökad hänsyn mm.

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@Be_Sod @Hansorjan @PJiborn @skyddaskogen @dagensnyheter @dagensindustri @svtnyheter @ExpressenLedare @SvD Viktiga aspekter är kontroll av skador, dvs minskad självgallring, effektivt tillvaratagande av virket (litet spill). Intressant tanke att optimal omloppstid för kolupptag och klimatnytta skulle vara lägre än för timmerproduktion. Forskning pågår om detta.

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@Hansorjan @PJiborn @skyddaskogen @dagensnyheter @dagensindustri @svtnyheter @ExpressenLedare @SvD Dessutom har trädslagen olika förmåga att binda kol. Gran är effektiv för produktion och kolbindning på bättre mark, pga hög tillväxt, och för att uppbyggnaden av markkol är stark. Sen har överanvändning av gran effekter som kan vara negativa, biologisk mångfald, risker, estetik

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@Hansorjan @PJiborn @skyddaskogen @dagensnyheter @dagensindustri @svtnyheter @ExpressenLedare @SvD Jag menar att skötsel (nästan alltid röjning, ofta gallring) ger högre tillväxt och klimatnytta. Den gamla sanningen om att oröjt/ogallrat ger högst tillväxt gäller bara trädslagsrena bestånd. Röjning i praktiken är att gynna produktionsträdslaget vilket höjer tillväxten.

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@mickej72 @ErikLundell5 @leif_oster Kommentera gärna det första peket du refererade - det ger ju en lite annan bild, - nya skogspolitiken har gett resultat, särskilt i södra Sverige.
Att död ved ökar efter stormar är ju inte konstigt. Vid upparbetningen lämnas ej skogsskyddsfarlig ved upp till cerifieringskraven.

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@mickej72 @ErikLundell5 @leif_oster Har du refererat rätt pek? Ditt inkopierade abstract verkar inte stämma med länken!?

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@SkogAndersP Det är knepigt med bidrag. Kolla mitt inlägg om norska modellen. Den är inte perfekt, men jag tycker den är bättre än den svenska. Förra årets modell innebar att vi fick mer i schablonstöd än vår kostnad för el i min föräldragård i västjämtland. Dvs. betalt för att använda el.

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@SkogAndersP Varför inte kopiera norska systemet!? Många har inte möjlighet att lägga ut så mycket pengar ett helt år. I Norge betalas 90% av kostnaden över 70 öre. Maxgräns finns också. https://t.co/wgGkrfS6cM

[Göran Örlander @GoranOrlander]

@SkogAndersP Anders,-ingen får (ännu) ersättning för elkostnaden denna vinter. Ers. gäller förra årets (1okt-30sept)förbrukning och kostnaden över 75 öre/kWh, dvs sörlänningarna får stå för dessa 75 öre. Norra Sverige betalade 43-46öre samma period. Modellen bedöms bra för energisparande