I reread this every year.
I cry like a baby every year.
Todd Beamer died a father, husband, and hero.
Todd: Hello… Operator… listen to me. I can’t speak very loud. This is an emergency. I’m a passenger on a United flight to San Francisco. Our plane has been hijacked.
Lisa: I understand. Can they see you?
Todd: No. There are three that we know of. They have knives — razor knives, like box cutters. Someone announced from the cockpit there was a bomb. It sounded fake.
Lisa: Your name?Todd: Todd Beamer. United Flight 93.Todd: They killed one passenger in first class. They forced most of us back. Fourteen of us here. Five flight attendants. The guy with the bomb ordered us to sit on the floor.
Lisa: Are you okay?
Todd: We’re going down… wait. No. We’re leveling off. We changed directions. We’re flying east again.
Todd: A guy named Jeremy called his wife. She told him two planes hit the World Trade Center. Lisa, is that true?
Lisa: I have to tell you the truth. It’s very bad. Both towers are gone. A third plane hit the Pentagon. Our country is under attack. I’m afraid your plane may be part of their plan.
Todd: Oh God. Lisa, will you do something for me? Call my wife and my kids. Promise me you’ll call.
Lisa: I promise.
Todd: Our home number is… You have the same name as my wife. Lisa. We’ve been married ten years. She’s pregnant with our third child. Tell her I love her. I’ll always love her. We have two boys — David, he’s 3, and Andrew, he’s 1. Tell them their daddy loves them and he is so proud of them. The baby is due January 12th. I saw an ultrasound. We still don’t know if it’s a girl or a boy.
Lisa: I’ll tell them. I promise, Todd.(Lisa patches in the FBI.)
Agent: Todd, your plane is on a course for Washington. Best guess is the White House or the Capitol.
Todd: I understand. I’ll be back.
Todd: Everyone knows this isn’t a normal hijacking. We have decided we will not be pawns in their plot.
Lisa: What are you going to do?
Todd: Four of us are going to rush the one with the bomb. Then the cockpit. A stewardess is getting boiling water. We’ll take them out.
Todd: Would you pray with me?They pray the Lord’s Prayer. Then: Yea, though I walk through the valley of the shadow of death, I will fear no evil, for thou art with me.
Todd: God help me. Jesus help me.Are you guys ready? Let’s Roll.
Let me introduce you to Sarina Esmailzadeh, another hero from my country, Iran.
She was 16 years old. And like so many teenage girls her age, she had a YouTube channel.
She filmed herself baking cookies. She vlogged about her life in Karaj. She talked about compulsory hijab, about what it meant to grow up as a girl under the Islamic Republic, and about her dreams for freedom.
She laughed on camera. She joked. She danced. She was full of life.
On September 23, 2022, Sarina joined the Woman, Life, Freedom uprising. Amnesty International reported that security forces struck her repeatedly on the head with batons, killing her. She was only 16.
I know I keep repeating her age. But how can I not? She was sixteen.
She wanted the world to understand what it means to be a girl standing against bad laws, discriminatory traditions, and a political system that seek to control a woman’s body, her mind, her clothes, and her future.
Sarina stood against all of it. And I have a question:
How many women in the West know her name? How many college students and campus activists know her story?
I want everyone to know her name. Because the regime could kill Sarina, but it could not kill what she stood for.
We are not giving up. We will continue the path Sarina and so many other brave Iranian girls began.
Let me introduce you to a brave hero from my country, Iran.
She was 16 years old. Just a girl. And on the streets of Iran, she did something braver than most people do in a lifetime: she took off her hijab and burned it in public. Right in front of the regime. Right in front of the world.
That was her crime: civil disobedience. A teenage girl refusing to obey men who claimed authority over her hair, her body, her life.
Her message spoke for millions of Iranian women:
To every man who rules over women in the name of religion, honor, or culture: We do not obey you. Your laws were never made for us.
This is what real power looks like: unarmed, unafraid, unbowed.
For that defiance, she was arrested. Her family says she was tortured and killed after falling into the hands of security forces. The Iranian authorities denied responsibility and gave a different account of her death.
Her name was Nika Shakarami. She was 16.
Now ask yourself: How many women in the West know her name? How many know what she risked for a freedom they have never had to fight for?
Say her name: Nika Shakarami.
Alla måste läsa @naomimolly i dag. Det är bland det sjukaste jag sett.
Tre svenska forskare har i åratal bedrivit krypskytte mot "den globala kampanjen mot kvinnlig könsstympning"!?
Och de används som experter i rättegångar om misstänkt könsstympning.
https://t.co/3qYkIZy1ZR
Skriver om tre svenska forskare som motarbetar kampen mot kvinnlig könsstympning - samtidigt som de får statliga forskningsanslag, uppträder som expertvittnen i domstol och skriver kunskapsunderlag om könsstympning till skola, polis och åklagare. https://t.co/HD3YDizelp
To those who asked why Iranian women Marzieh and Reyhaneh didn't report rape in court before defending themselves.
Marzieh Nayeri was forced to marry a man at 17. Child marriage is legal under Sharia law in Iran.
At 18, her husband's business associate, drunk, in her own home, tried to sexually assault her. Her husband watched and did nothing. She grabbed a kitchen knife. She fought back. The attacker was wounded. Her husband was killed. She hid for four days. Then she went to her brother for help. He turned her in to the police.
She recorded a message for her mother before her execution:
"I want the world to know what is being done to me."
Iran hanged her on August 8, 2026. She was 24.
Reyhaneh Jabbari was 19 when a former intelligence officer tried to sexually assault her. She fought back. He died. She spent seven years in Evin Prison. The world signed petitions. Iran sharpened the rope. She was 26.
Iran hanged her anyway. In 2014.
Under Sharia law in Iran, to prove rape, a woman must produce four male witnesses to the act itself.
Four. Male. Witnesses.
If she cannot, her accusation becomes a confession. She is no longer the victim. She is the criminal, facing flogging, prison, or death.
This is not ancient history. This is the law still on the books today. The law that Abdul El-Sayed is asking Americans not to fear.
To those who say "it's her choice" I used to say the same thing about my own Hijab.
I was covered head to toe. Even on the beach. Even with my male relatives. And when people challenged me, I said: this is my choice. You know why? Because the other option was burning in hell, hung by my hair for eternity. That's what they taught me since childhood.
Yes, let me repeat it for you to just understand about our version of “freedom of choice.” I grew up in an Islamist culture that gave me two options. Cover yourself and go to heaven. Or don't cover, and be hanged by your hair and burned in hell.
Like when someone puts a gun to your head and says "you can go left or right", technically, yes, that's a choice.
I picked heaven. I called it freedom. And I believed it, because that's what happens when fear is all you've ever known.
And if you think I shouldn't be telling you my story, I don't care. I really, genuinely, from the bottom of my heart, don't care. The women still living under that "choice"? I care about them.
#LetUsTalk
@alicemedce Så lustigt, varje dag får jag mail och SMS med folk som säger att jag har helt rätt i frågan om det vansinniga i att transitionera barn, men de kan inte säga det högt på grund av kolleger, arbetsgivare, etc etc.
Är det inte konstigt i vårt trygga lilla land?
Leif GW Persson har alltför ofta visat prov på bristande omdöme. Att han nu ställer sig bakom misstänkta gärningsmän som genomför hotfulla aktioner mot politiker vid deras hem är att passera en skarp gräns. Det är ett häpnadsväckande uttalande i en tid när var fjärde svensk politiker har utsatts för hot, hat, trakasserier eller våld enligt Brå 2025. Hot mot politiker är ett hot mot demokratin.
Idag begravs Shiri Bibas och hennes två, små barn Ariel och Kfir i Israel. Även här i Sverige tänker vi på dem. Bilden nedan har tagits fram för att visa det. Sprid den på sociala medier. Säg deras namn:
Shiri.
Ariel.
Kfir.
Idag begravs de.
I helgen skrev jag https://t.co/OE597lWRPZ ”Jag vill inte tänka på detta eller på vad barnens frisläppte pappa, efter nästan 500 dagar, går igenom. Men vi måste tänka på vad dessa oskyldiga människor utsattes för i tunnlarna under Gaza, vi måste inse vidden av den ondska som utspelat sig i realtid medan en hel värld valt att titta åt ett annat håll, medan Israel pressats, skuldbelagts och demoniserats enbart för sina rättmätiga försök att skydda sitt land och folk: Röda Korset, Amnesty och andra NGO:s. Journalister på stora etablerade medier, som SVT och BBC, runt om i världen. Politiker i nationella parlament, i Europaparlamentet i Bryssel och diplomater i FN.
Alla ni som delat meningslösa memes i sociala medier (“All eyes on Rafah” exempelvis) för att signalera er anständighet och moraliska upphöjelse, som förgiftat nätet och gatumiljön med era aggressiva demonstrationer och patetiska anklagelser om folkmord och barnamord, enkom som ett desperat försök att kamouflera ert judehat. Ni som svalt Hamas propaganda om antalet döda, som polariserat debatten, hatat, hotat och saboterat för journalister, akademiker och politiker som enbart gjort sitt jobb. Ni som rivit ner bilder på gisslan, tvingat den judiska minoriteten in i skuggorna, och Polisen till att behöva patrullera utanför judiska skolor och synagogor.
Förstår ni er skuld? Förstår ni att ni är vår tids nazistsympatisörer? Vad lärde ni er egentligen av historien, av orden ”Aldrig igen”? Förstår ni att nazisterna åtminstone försökte mörka sin sadism och sitt strukturella mördande, att det fanns tyskar som med livet som insats gömde judar - medan Hamas tvärtom använt sina grymheter i propagandasyfte, att de är stolta över att de åstadkom den värsta pogromen sedan Förintelsen?
Att civila palestinier aktivt bistått i kidnappandet, att inte en enda, trots hög ekonomisk kompensation från Israel, valde att överlämna någon gisslan till de israeliska soldaterna trots att dessa hållits gömda bland just civila? Att kvinnor och barn jublade den 7 oktober och fortsatte att jubla när gisslan - levande som död - förnedrades in i det sista? Att de tog med sina barn för att bevittna sadismen? Att det aldrig kan bli fred med ett folk som hyllar döden, martyrskapet och oförsonligheten?”
https://t.co/OE597lWRPZ ”Jag försöker att inte tänka på vad Shiri Bibas och hennes två små pojkar, Ariel och Kfir, tvingades uthärda efter den 7 oktober. Jag försöker att inte tänka på skräcken i hennes blick när hon barfota, med sina barn på varsin arm med en filt knuten kring sig, tvingades lämna sitt hem, brutalt utdragen av civila palestinier. Visste hon att hennes man kidnappats, att hennes föräldrar skjutits till döds och deras hund likaså?
Jag försöker att inte tänka på om de åtminstone fick vara tillsammans till slutet, mamman och de två rödhåriga barnen. På om hon kunde amma, om mjölken försvann i takt med att chocken tog henne i besittning, eller om hon fick någon mat till sin bebis. Blöjor när den han fördes bort med blev för tung? Medicin mot feber eller salva mot klåda? Jag försöker att inte föreställa mig hur de sov, vad de gjorde för att få sekunderna att passera, om de lekte, om hon berättade sagor för att lugna.
Vad utsatte monstren henne och barnen för, var för sig, och inför varandra?
Det är outhärdligt att ställa dessa frågor, formulera dessa tankar, och veta att det inte finns gränser för grymheten. Att veta att barnen ströps till döds - den mest utdragna av död - och utsattes för grovt våld som skulle ge intrycket av att de dött under en israelisk attack; allt för att skulden skulle kunna placeras på de som gjort allt för att hitta dem, och inte på de som tog sig rätten av mörda dem.
Att veta att de kallblodigt bragts om livet redan i november 2023 och sedan hölls kvar som förhandlingsbrickor. Att mammans kvarlevor inte återlämnats, att de istället skickade återstoden av en palestinsk kvinnas kropp - kropp som kropp, liksom - och först ett dygn senare återförde henne till Israel. Att kistorna, innehållandes barnen och den äldste gisslan (en 86 årig fredsaktivist som vigt sitt liv åt att hjälpa palestinier) som överlämnades under de mest förnedrande former kom utan nyckel och var fyllda med propaganda. Att de paraderades inför åsynen av mänskliga hyeonor, också så kallade civila kvinnor och barn, som jublade över döda småbarn. Över ytterligare mördade judar.
Jag tänker att man måste vara ett monster för att kunna göra något av detta. Hur mycket måste man hata judar - människor - för att kunna tillfoga någon levande varelse sådan skada?
Väldigt mycket, bevisligen."
EUROPE - A lesson in explaining irony.
JD Vance - “Europe does not accept free speech."
Europe - “ The JD Vance speech is not acceptable."
Here endeth the lesson 🤣🤡
Kvinnar som säger "slöjan är mitt val" ekar tomt när kvinnor utan slöja mördas.
Kvinnor som säger så är förrädare mot sina systrar och bör stigmatiseras.
Endast med sjöjförbud kan samhället stå upp för kvinnors rättigheter i ett land med utbredd hederskultur.
Det måste vara slut på förtryck, mördande, misshandel, psykisk tortyr och kidnappning av unga kvinnor i Sverige.
Människor får uppleva sig hur kränkta de vill, i Sverige måste kvinnors rätt till basala mänskliga rättigheter gå före kränkthetskultur och islamistiska lobbyister.
Svenska feminister har svikit de mest grundläggande feministisk principerna för länge.
Nu är där ingen annan väg kvar än att anpassa lagarna till skydd för kvinnor på samma sätt som när feministerna drev igenom rösträtt för kvinnor 1919.
Nu behöver kvinnor som önskar att inte bära slöja hjälp av demokratin att få stöd för sin rätt så att det blir samhället som tar av dem slöjan och inte de själv - när de gör de själv så vet vi allt för väl vad som händer.
Förbudet bör gälla på alla flickor under 18 år, på alla skolor och på alla arbeten.
Jag får ont i magen när jag hör om ett sånt svek.
Hon bör dömas till fängelse för våldtäkt mot barn och mista sin lärarlegitimation eftersom hon haft fingrarna i underlivet på ett barn mot barnets vilja och i strid med vetenskap.
https://t.co/8DCxlnMjSQ