Jag fick ingen hjälp. Inget kapital, inga kontakter. Jag slet hårt, tog risk, startade bolag, byggde min trygghet från ingenting. Det är därför jag reagerar starkt på den vänsterextrema retoriken som blir alltmer rumsren i svensk debatt och vem den faktiskt drabbar
S, V och MP piskar upp konflikt mot kapital och företagare istället för att bygga tillväxt. Frågan är inte “hur skapar vi mer för fler?” utan “vem ska vi ta ifrån?”
Och man säger alltid “miljardärer”. Men de har skydd och kan flytta. Det är ISK-spararen, förstagångsföretagaren, den som äntligen fått en buffert som drabbas. Retoriken pekar uppåt och landar nedåt, på exakt de människor vars resa sett ut som min.
Det här är farligt för Sverige. Alla som bidrar till den här retoriken skadar vårt land och vår tillväxt.
Sverige behöver fler som vågar bygga! Låt oss vara ett land som hejar på dem 🇸🇪
Två år har förflutit sedan det till min vetskap värsta terrordådet räknat till antal döda per capita i något land.
Vi måste hålla denna dag i åminnelse av flera skäl. Dels därför att det pågår en alternativ historieskrivning där detta fruktansvärda terrordåd är mer eller mindre bortplockat från den tidslinje som därefter följde, eller kraftigt förminskat eller förvanskat till något det inte var. Om vi glömmer vad det var förlorar vi också förmågan att upprätthålla det kollektiva löfte västvärlden gav till sig själv för 80 år sedan. Det löfte som handlar om att se vad systematisk antisemitism och förföljelse av judar ledde till.
Emellertid präglas nu västvärlden av grupper som aldrig uppfattar sig ha skrivit under detta kollektiva löfte. Grupper där kampen mot judar aldrig upphörde. Den terrorrörelse som utförde dådet i Israel är global och dess vilja att attackera judar världen över lika så. Den som tror att detta bara är en territoriell fråga blir svaret skyldig på frågan varför det genomförs attacker mot judiska mål världen över. Så sent som förra veckan greps tre hamasanslutna personer när de var i färd med att planera attacker mot judiska mål i Tyskland.
Terrordådet den 7:e oktober skördade offer från många länder, nationaliteter, religioner och etniciteter. Vi ska minnas dem alla, men vi måste också minnas att det var ett terrordåd riktat mot judar, just för att de var judar. Av någon anledning tycks detta vara det allra enklaste att glömma.
Man kan rikta kritik mot Israels regering utan att vara antisemit, man kan vara kritisk till kriget i Gaza utan att vara antisemit, men man kan inte blunda för att i de grupper där detta nu sker ryms också antisemitism på en nivå som hade fått nazisterna att känna sig väl så hemma. Ett allt större problem är att detta nu också letar sig hela vägen upp i etablerade partier.
Så sent som för några veckor sedan vid den stora demonstrationen i Göteborg vajade terroristernas fana och på arabiska skanderades att 7:e oktober var en högtidsdag att minnas. Om man anser att mördandet av barn och ungdomar är en högtidsdag värd att fira så borde man inte vara i Sverige. Det är helt enkelt oförenligt med vår värdegemenskap. Det är till en början ett misslyckande att man fått sätta sin fot här och det är ett misslyckande som förhoppningsvis går att korrigera i tilltagande grad.
Två riksdagsledamöter deltog i demonstrationen och jag anklagar ingen av dem för att ha sjungit med i dessa ramsor, men så vitt jag vet är båda väl förtrogna med det arabiska språket. Istället för att fördöma det inträffade publicerade åtminstone en av dem bilder på hamasfanorna, som ett uttryck för en fin demonstration. Det är inget annat än vämjeligt.
Min poäng med detta är att det ända upp i delar av Sveriges riksdag finns en acceptans, tyst eller explicit, för beteenden som får den judiska minoriteten att leva i otrygghet och där vissa till och med väljer att lämna landet. Det är skamligt och det är en utveckling som ska brytas genom att vrida åt tumskruvarna kring dem som hyllar terror eller aktivt ger sig på den judiska minoriteten.
Vi behöver inte i detalj återbesöka representanten för den socialdemokratiska ledarsidan på Aftonbladets klavertramp det senaste dygnet, men låt oss konstatera att något är ordentligt på glid när dess företrädare uttrycker att judiska symboler inte borde bäras offentligt eftersom de kan väcka anstöt. Ikväll rapporterar Doku om att firanden av 7:e oktober äger rum i Göteborg. Där är vi nu 2025.
Jag är ledsen att säga det, men jag litar inte på att någon till vänster om Socialdemokraternas högerfallang i maktställning skulle klara av att hålla gränsen mot den gigantiska avgrund som just nu finns i de här frågorna i vårt samhälle. Det saknas helt enkelt i breda delar en grundläggande känsla för var gränsen måste dras. Ja, jag ser tendenserna ute på extremhögerkanten också. Den gruppen ska inte förringas, men den är relativt sett väsentligen mindre och kan ej vinna nästa val.
I drygt ett decennium, och med högre intensitet inför val, har S varnat - läs fabulerat - för det demokratihot som borgerligheten skulle utgöra. När nu S och V huserar antisemiter i en sådan hög skala att man inte längre ens försöker dölja problemets omfattning är det påfallande tyst från de som stämde in i varningarna. Det blir så uppenbart att man aldrig månade om judar eller om demokratin utan enbart använde människors rädslor för att kunna säkra det egna maktinnehavet.
Debattklimatet är tragiskt. Sverige är en fredlig, öppen demokrati där det politiska samtalet nu kidnappas av de som är mest aggressiva. Hoten och hatet som flödar i meddelanden och i mitt och andras kommentarsfält gör att det vrider sig i magen. Vänner och bekanta som någonsin övervägt att ge sig in i politiken i mitt eller andra partier säger att de aldrig kommer våga det så länge klimatet är så här. Vi är många som genom åren varnat för att importera andra länders konflikter till Sverige. Nu är vi här. Debattstilen från Mellanöstern fyller nu svenska gator och torg och alla stora onlineforum. Vänner och främlingar ifrågasätter varandras intentioner, förmåga till empati och medmänsklighet. Jag kallas för ”smutsig”, ”gris” och värd ”Allahs vrede” samtidigt som man önskar ”död åt dina två barn”. Mina vänners tonårsbarn berättar att de väljer att vara tysta när Gaza kommer upp för debatt. ”De blir så aggressiva. Ingen vill lyssna på eller förstå den andra. Jag blir rädd och vill inte säga något.”
Tack för att du läst så här långt. Kanske håller du med om allt. Kanske inget. Kanske håller du med om en del. Det jag önskar är att vi alla kan hålla med om att Sverige måste kunna bättre än så här. Det finns riktiga fiender som har intresse av att destabilisera och försvaga oss. Det gör man genom att vända oss mot varandra och öka polariseringen. Låt inte andra folks konflikter bli en konflikt mellan oss. Låt oss värna det Sverige som klarar en debatt i sak och som vet att något av det dyrbaraste vi har är ett öppet debattklimat.
Unionen står i solidaritet med civila i Gaza – men glömde de civila som mördades i Israel. De glömde gisslan som hålls i tunnlar.
Och var fanns kampanjerna för de som svälter ihjäl i Nordkoreas arbetsläger? För kvinnor som stenas i islamismens Iran? För oppositionella och fackligt aktiva som fängslas och torteras i kommunismens Kuba? Världens grövsta människorättsbrott – men inte ett ljud i deras kanaler.
Varför? För att ilskan är selektiv. Den styrs inte av principer – utan av poserande, följsamhet inför opinionen, godhetssignalering och ideologisk bekvämlighet.
@lolomohageb Det är inte om vad han har fått eller skulle få för straff som är det viktiga, det är hur kan en sådan person med hans historik tillåtas att hamna i den punken att skjuta Mikael.
The world accuses Israel of war crimes while Hamas tortures hostages, parades them in grotesque propaganda shows, and celebrates their suffering. No media outrage. Why aren't the important questions beeing asked?
Read my article @ExpressenDebatt https://t.co/O2CN6pX9jk
Frågan om koranbränningarna, som jag debatterade mycket i tv och radio när det begav sig, handlar i grunden om hur två så olika system, islam och en sekulär demokrati, ska kunna samexistera på samma territorium och om vem som ska avgöra vilka principer som ska ges företräde. Kan troende muslimer som valt att leva i ett land som Sverige, väl medvetna om hur extremt Sverige är i synen på sekularism och jämställdhet, ens bli integrerade om de blir våldsamma när någon eldar upp en för dem helig bok? Och om det inte går, är det verkligen svensk grundlag som ska förändras för att uppnå lugn?
Det som står på spel är makten över att få staka ut vår egen väg, utifrån våra preferenser och principer. Det är en kamp om identitet och värderingar som har likheter med den som Ukraina utkämpar i ett regelrätt krig i vårt närområde. Det är skälet till att vi ville gå med i Nato, för att stärka vårt skydd och därigenom förbättra möjligheten att försvara vår demokrati och de grundläggande rättigheterna - som vi uppenbarligen tagit för givna.
Det är inte “yttrandefriheten” som hotar svenska intressen, utan de krafter som använder den som förevändning för att hota Sverige. Denna distinktion kan och måste göras.
Man kan sticka huvudet i sanden och låtsas som ingenting. Men någonting håller på att hända i Europa där en vänsterelit försöker omdefiniera begreppet demokrati för att behålla den politiska makten.
För några dagar sedan hade Elon Musk ett samtal med AfD:s partiledare på plattformen X. Uppenbarligen får man inte ha sådana samtal. Jag föddes 1981. Då kunde man ha samtal utan att det skapade stora rubriker eller att man hotades med miljardböter. Det är alltså ett samtal vi pratar om.
150 experter från EU har suttit och följt samtalet för att se om det på något sätt bryter mot någon föreskrift. Låter det som att man har demokratiska värderingar om man ger 150 experter i uppdrag att övervaka ett samtal, bara för att kunna bötfälla folk för deras åsikter? Vad har hänt?
Jag stödjer varken AfD eller Elon Musk, men att samtal på något sätt har blivit förbjudna är helt enkelt sjukt.
I Rumänien har man ogiltigförklarat ett presidentval. Fel kandidat höll på att vinna. Ryssland hade påverkat valet men ingen vet hur. Så nu ska man hålla valet igen. Ska man fortsätta tills ”rätt” kandidat vinner?
Och hela tiden pratar man om att det finns något hot mot demokratin. Demokratin håller ju på att urholkas mitt framför våra ögon, och det är vänstereliten som håller på att avveckla demokratin.
Ni får ursäkta mig, men jag är för gammal för det här. Jag kommer ihåg vad demokrati brukade vara. Du får ha samtal. Det är en del av demokratin. Den som får flest röster vinner. Man kan inte bara ogiltigförklara val. Man kan inte förbjuda partier, vilket vissa inom vänstern nu pratar om.
Om vi får ett samhälle där bara de med de ”godkända” värderingarna får yttra sig och ställa upp i val, då är det ingen demokrati längre. Jag hoppas att alla förstår det.
I en demokrati får man tycka olika, och sedan får folket rösta. Det finns ingen ”rätt” åsikt, och det finns inte heller åsikter som är ”fel”. Man bara tycker olika.
Det största hotet mot demokratin jag ser idag är vänstereliten, som vill förbjuda, censurera och tysta alla samt tvinga på människor de ”rätta” värderingarna.
Låt de inte normalisera det de håller på med. I en demokrati får vi tala med varandra. Ingen behöver godkänna våra värderingar eller åsikter. Vi har inga åsiktspoliser i en demokrati. Folket bestämmer vilka deras representanter ska vara genom demokratiska val.
En del svenska röster förfasas över att censuren på sociala medier nu tar ett steg tillbaka. Men yttrandefriheten är ett betydligt mindre problem än de politiska försöken att styra vem som ska få komma till tals. https://t.co/DdLyyzaRx6
Kommer ni ihåg när Sveriges regering pekade ut SD som ett säkerhetshot mitt i valkampanjen 2022? Bara sådär, som om Sverige vore en bananrepublik. Plötsligt såg man den dåvarande försvarsministern och migrationsministern stå på en presskonferens och peka ut en del av oppositionen som ett säkerhetshot.
Vad skulle hända om regeringen agerade så mot Socialdemokraterna idag? Självklart skulle det resultera i alla möjliga anklagelser om att Sverige är på väg att bli en auktoritär stat. Men Socialdemokraterna gjorde det ändå – för att vinna ett val. Ännu ett exempel på hur lågt Socialdemokraterna är beredda att sjunka för att behålla makten.
Förresten, det räcker med att regeringen och Sverigedemokraterna kritiserar Socialdemokraternas rätt att lura äldre genom lotterier för att Socialdemokraterna ska hävda att demokratin är hotad.
Det är viktigt att inte glömma detta. Socialdemokraternas benägenhet att ljuga och manipulera är större än vad någon kan föreställa sig. Ja, de är till och med beredda att skicka ut två statsråd till en presskonferens för att peka ut delar av oppositionen som ett säkerhetshot. De gör det utan att blinka, förvissade om att medierna inte kommer kritisera dem nämnvärt, trots att det är precis så här man gör i diktaturer.
Men om samma sak gjordes mot Socialdemokraterna, eller ens en bråkdel av det, skulle samma medier anklaga regeringen för att underminera demokratin. Så ”opartiska” är dessa medier.
Den 2 september 2022 var en skammens dag för den svenska demokratin. Så här ska inte en valkampanj se ut i en demokrati. Men Socialdemokraterna är beredda att göra vad som helst för makten. Den 2 september 2022 visade de detta ännu en gång. Glöm inte vilka Socialdemokraterna är och vad de är kapabla att göra.
Det är obegripligt vad public service tror sig vinna på att försöka lura i medborgarna att den gröna fantasiekonomin är verklig.
Varför påstod man så sent som i våras att det uppenbart havererande Northvolt hade ”lyckats”? Varför framställer man det som att batterier kan balansera elsystemet trots att de max klarar någon timme under vinterns topplasttimme?
Varför gjorde man samma sak med migrationen, och påstod att det flödade in kompetens i landet och varför framställde man det hela som en vinstaffär?
Det framstår som att public services journalister säljer in idealistiska förhoppningar i högre grad än rapporterar om verkligheten — och folk faller detta med katastrofala konsekvenser för Sveriges framtid.
Jag anser att detta beteende inte bara är ohederligt, utan även direkt farligt — men mest av allt undrar jag VARFÖR man håller på såhär. Det är ju helt uppenbart för alla som har ögon att se med att klimatmålen är en teknisk, ekonomisk och politisk fantasi som är omöjlig att genomföra i sin nuvarande form.
Att upprätthålla de gröna illusionerna sker ju även ytterst på bekostnad av det verkliga hållbarhetsarbete som kan inledas först när vi slutar pumpa in skattemiljarder i ideologiskt trams som ”koldioxidkontrakt” industripolitiska jättesatsningar i Norrland och fantasin om att det hela ska drivas av propellrar till sjöss.
Jag är så trött på det här. Jag är rent ut sagt ledsen över att se hur folk gång på gång låter sig duperas av journalistisk ideologiproduktion.
Sverige behöver nya medier.