»Och det som kallas woke – som i Sverige ofta förkastas och förlöjligas som åsiktskorridor, godhetsknarkande etcetera – är ju i grunden en moralisk rörelse.«
Cecilia Sjöholm har läst Hanno Sauers fascinerande bok om moralens historia och framtid.
https://t.co/sImgBdKQfa
Det moderna Sveriges framväxt kan inte förstås om de andliga rörelser som utmanat samhällsordningen utelämnas.
Karin Rubenson, biträdande universitetslektor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, har läst antologin »Ostädade väckelser«.
https://t.co/KD9OAZ3v3r
Ny bok om Björn Axén skildrar en hårmagiker med ena foten i hovet och den andra i 1970-talets discokultur. Några sprickor i den tillrättalagda framgångssagan hade inte skadat.
Emma Severinsson har läst Susanna Strömquists »Björn Axén Haute Coiffure«.
https://t.co/7ObSUetjUx
Med #metoo-rörelsens enorma genomslag blev det tydligt att sexuella trakasserier är vanligare än många trott – inte minst inom akademin.
Julie Hansen har tagit del av svenska forskarperspektiv på en rörelse som förändrade världen.
https://t.co/gWUaA8HQSV
»Drömmen om mänskliga maskiner är i vissa lägen omöjlig att skilja från drömmen om maskinlika människor.«
Gustaf Johansson, fil. dr i historia, har läst Peter K. Anderssons »Robot«.
https://t.co/jxfEYwEhXl
Genom att analysera de dynamiker som byggts upp i Israel under flera decennier gör Eva Illouz det möjligt för läsaren att placera in det pågående kriget i ett större politiskt och socialt sammanhang, menar Siri Sylvan som har läst »Känslor och populism«.
https://t.co/FTbM3zgCc7
Olle Svennings recension av »Sista striden det är« ger en vilseledande bild över innehållet. Det menar bokens författare Rikard Westerberg, som bemöter påståendena i en replik. Svenning svarar direkt.
https://t.co/47svpctKNb
Litteraturvetaren Anders Mortensen intervjuas i podden Gästabudet efter att ha tilldelats det nyinstiftade priset för årets sågning. Mortensen fick priset för sin recension av Jesper Högströms Ekelöf-biografi i Respons.
Lyssna på intervjun med Mortensen!
https://t.co/LpcsdbOvIc
»I hans frugala tillvaro tycks det enda som funnits i visst överflöd ha varit alkohol och demoner.«
Kritikern Magnus Halldin har läst ett urval av förlaget Faethons utgivning av och om den litterära särlingen Robert Walser.
https://t.co/tuo5SLMRSW
Quinn Slobodian tecknar det nyliberala projektets ursprung i 1920-talets efterimperialistiska Kontinentaleuropa. Dess målsättning var inte att frigöra marknader utan skapa regelverk som skyddade dem mot demokratin.
Magnus Ryner har läst »Globalister«.
https://t.co/ShchyH6rhF
»Rothstein krattar manegen för ett regeringssamarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna«
Johan Gärdebo menar att den tydligaste nyttan med Bo Rothsteins nya bok är att den lägger grunden för positionerna i 2030-talets svenska politiska landskap.
https://t.co/sD7cZVSDYq
Författaren Gabriella Håkansson har stor behållning av Carin Franzéns »Fritänkandet«, men får känslan att litteraturvetare på senare tid snöat in så mycket på ytligt tillämpad postmodern kontinentalfilosofi att litteraturvetenskapen förlorat i relevans.
https://t.co/vMgLc4NNqa
Det som är naturligt, argumenterar filosofen Patrick Linden, kan samtidigt vara dåligt. Ta cancer, till exempel. Detta har han förstås rätt i. Men kanske måste – eller till och med bör – vi klara av att leva med det ändå.
Helena Granström om »Mot döden«.
https://t.co/5a9cj3ldSA
I takt med att självmordet medikaliserats har vår inställning till det rört sig från förakt till medkänsla. I Sverige råder i dag en nollvision för suicid, men det är i praktiken omöjligt att uppnå.
Fredrik Svenaeus har läst Christian Rücks nya bok.
https://t.co/3AqW3vdbga
»Senantiken lider inte bara av det sedvanligt begränsade källäget när det gäller skriftligt källmaterial, utan även av att studiet av perioden har delats upp i separata forskningsfält.«
Moa Ekbom om synen på senantiken och nya böcker om perioden.
https://t.co/KMjcO8BcnG
I »Kapitalets ordning« söker Clara E. Mattei efter den ekonomiska ojämlikhetens historiska rötter. Boken är briljant, men trovärdigheten hade gynnats av mer kunskapsteori och mindre konspirationsteori.
Det menar historikern Fredrik Meiton:
https://t.co/1zmkaRcPpL
Idéhistorikern Klas Grinell har skrivit en välkommen biografi över Muhammed. Historien är fascinerande, men han har uppenbart känt sig tvungen att nyansera kontroversiella episoder i profetens liv.
Religionsvetaren Simon Sorgenfrei har läst boken.
https://t.co/IzHe4FAp5v
Patrik Lindenfors har läst två aktuella böcker som letar efter evolutionära förklaringar till människans problem. Men där det ena författarparet finner konkurrens ser Lasse Berg samarbete – vilket förstås handlar om politik.
https://t.co/1W2Jhr3wo1
Eva Ekselius visar på ett fängslande sätt hur judisk kultur och politik sammanflätades med den europeiska moderniteten efter franska revolutionen.
Lena Roos, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, har läst ”Vakna, mitt folk!”.
https://t.co/lAms3oNCZs
Gustaf VI Adolf blev tidigt övertygad om arkeologins potential som vetenskap och den kungliga statusen gav honom ett unikt inflytande.
Idéhistorikern Hampus Östh Gustafsson har läst Fredrick Whitlings ”Kulturkungen”.
https://t.co/RWffF1CJrn