Tidskriften Respons

Respons verkar för en fördjupad kunskapsförmedling genom en omfattande recensionsverksamhet och kritisk essäistik om sakprosa på svenska.

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

»Och det som kallas woke – som i Sverige ofta förkastas och förlöjligas som åsiktskorridor, godhetsknarkande etcetera – är ju i grunden en moralisk rörelse.«

Cecilia Sjöholm har läst Hanno Sauers fascinerande bok om moralens historia och framtid.

https://t.co/sImgBdKQfa

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

Det moderna Sveriges framväxt kan inte förstås om de andliga rörelser som utmanat samhällsordningen utelämnas.

Karin Rubenson, biträdande universitetslektor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, har läst antologin »Ostädade väckelser«.

https://t.co/KD9OAZ3v3r

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

Ny bok om Björn Axén skildrar en hårmagiker med ena foten i hovet och den andra i 1970-talets discokultur. Några sprickor i den tillrättalagda framgångssagan hade inte skadat.

Emma Severinsson har läst Susanna Strömquists »Björn Axén Haute Coiffure«.

https://t.co/7ObSUetjUx

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

Med #metoo-rörelsens enorma genomslag blev det tydligt att sexuella trakasserier är vanligare än många trott – inte minst inom akademin.

Julie Hansen har tagit del av svenska forskarperspektiv på en rörelse som förändrade världen.

https://t.co/gWUaA8HQSV

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

»Drömmen om mänskliga maskiner är i vissa lägen omöjlig att skilja från drömmen om maskinlika människor.«

Gustaf Johansson, fil. dr i historia, har läst Peter K. Anderssons »Robot«.

https://t.co/jxfEYwEhXl

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

Genom att analysera de dynamiker som byggts upp i Israel under flera decennier gör Eva Illouz det möjligt för läsaren att placera in det pågående kriget i ett större politiskt och socialt sammanhang, menar Siri Sylvan som har läst »Känslor och populism«.

https://t.co/FTbM3zgCc7

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

Olle Svennings recension av »Sista striden det är« ger en vilseledande bild över innehållet. Det menar bokens författare Rikard Westerberg, som bemöter påståendena i en replik. Svenning svarar direkt.

https://t.co/47svpctKNb

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

Litteraturvetaren Anders Mortensen intervjuas i podden Gästabudet efter att ha tilldelats det nyinstiftade priset för årets sågning. Mortensen fick priset för sin recension av Jesper Högströms Ekelöf-biografi i Respons.

Lyssna på intervjun med Mortensen!

https://t.co/LpcsdbOvIc

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

»I hans frugala tillvaro tycks det enda som funnits i visst överflöd ha varit alkohol och demoner.«

Kritikern Magnus Halldin har läst ett urval av förlaget Faethons utgivning av och om den litterära särlingen Robert Walser.

https://t.co/tuo5SLMRSW

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

Quinn Slobodian tecknar det nyliberala projektets ursprung i 1920-talets efterimperialistiska Kontinentaleuropa. Dess målsättning var inte att frigöra marknader utan skapa regelverk som skyddade dem mot demokratin.

Magnus Ryner har läst »Globalister«.

https://t.co/ShchyH6rhF

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

»Rothstein krattar manegen för ett regeringssamarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna«

Johan Gärdebo menar att den tydligaste nyttan med Bo Rothsteins nya bok är att den lägger grunden för positionerna i 2030-talets svenska politiska landskap.

https://t.co/sD7cZVSDYq

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

Författaren Gabriella Håkansson har stor behållning av Carin Franzéns »Fritänkandet«, men får känslan att litteraturvetare på senare tid snöat in så mycket på ytligt tillämpad postmodern kontinentalfilosofi att litteraturvetenskapen förlorat i relevans.

https://t.co/vMgLc4NNqa

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

Det som är naturligt, argumenterar filosofen Patrick Linden, kan samtidigt vara dåligt. Ta cancer, till exempel. Detta har han förstås rätt i. Men kanske måste – eller till och med bör – vi klara av att leva med det ändå.

Helena Granström om »Mot döden«.

https://t.co/5a9cj3ldSA

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

I takt med att självmordet medikaliserats har vår inställning till det rört sig från förakt till medkänsla. I Sverige råder i dag en nollvision för suicid, men det är i praktiken omöjligt att uppnå.

Fredrik Svenaeus har läst Christian Rücks nya bok.

https://t.co/3AqW3vdbga

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

»Senantiken lider inte bara av det sedvanligt begränsade källäget när det gäller skriftligt källmaterial, utan även av att studiet av perioden har delats upp i separata forskningsfält.«

Moa Ekbom om synen på senantiken och nya böcker om perioden.

https://t.co/KMjcO8BcnG

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

I »Kapitalets ordning« söker Clara E. Mattei efter den ekonomiska ojämlikhetens historiska rötter. Boken är briljant, men trovärdigheten hade gynnats av mer kunskapsteori och mindre konspirationsteori.

Det menar historikern Fredrik Meiton:

https://t.co/1zmkaRcPpL

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

Idéhistorikern Klas Grinell har skrivit en välkommen biografi över Muhammed. Historien är fascinerande, men han har uppenbart känt sig tvungen att nyansera kontroversiella episoder i profetens liv.

Religionsvetaren Simon Sorgenfrei har läst boken.

https://t.co/IzHe4FAp5v

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

Patrik Lindenfors har läst två aktuella böcker som letar efter evolutionära förklaringar till människans problem. Men där det ena författarparet finner konkurrens ser Lasse Berg samarbete – vilket förstås handlar om politik.

https://t.co/1W2Jhr3wo1

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

Eva Ekselius visar på ett fängslande sätt hur judisk kultur och politik sammanflätades med den europeiska moderniteten efter franska revolutionen.

Lena Roos, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, har läst ”Vakna, mitt folk!”.

https://t.co/lAms3oNCZs

[Tidskriften Respons @ResponsTidskrft]

Gustaf VI Adolf blev tidigt övertygad om arkeologins potential som vetenskap och den kungliga statusen gav honom ett unikt inflytande.

Idéhistorikern Hampus Östh Gustafsson har läst Fredrick Whitlings ”Kulturkungen”.

https://t.co/RWffF1CJrn