People don't grasp the sheer speed and scale of Europe's decline.
This 👇 is an extraordinary number shared by Luis Vassy, director of Sciences Po (one of France's most famous schools) in this article: https://t.co/BQbkXb2kPl
He calculated that the EU is declining 3 times faster than the Qing dynasty at the height of China's century of humiliation.
Back then, it took China 50 years to drop from 30% of world GDP to 17%, whereas it took the EU just 17 years (from 2008 to 2025).
Insane 😢 And, sadly, given the current direction and the EU's systematically suicidal policy choices (latest example: https://t.co/6EYJgdXVVo), it's just the beginning...
Xi tar emot Putin i Peking
Sker dagar efter Trumps besök och framställs som Kinas genombrott som stormaktsarena, energiavtal och exportflöden kan hålla Rysslands krigsekonomi igång medan Ukraina knappt nämns och Taiwan ligger i bakgrunden
https://t.co/Nv0wrXkjnY
Xi Jinping förbereder sig för att ta emot Vladimir Putin i Peking bara dagar efter att ha välkomnat Donald Trump. Det är en ovanligt tät följd av toppmöten som kinesiska, statligt närstående medier har lyft fram som ett tecken på att Kina nu är en central arena för stormaktsdiplomati. The Guardian rapporterar att Xi och Putin utväxlade gratulationsbrev inför besöket, som ramas in av årsdagen för det kinesisk-ryska strategiska partnerskapet.
Tidpunkten är viktig eftersom Kinas relation till Ryssland har fördjupats i takt med att kriget i Ukraina fortsatt och andra energivägar blivit mer osäkra. Enligt The Guardian köper Kina mer än en fjärdedel av Rysslands export och har köpt stora volymer rysk råolja sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Det ger Moskva intäkter samtidigt som Peking skaffar sig en buffert i försörjningen. I samma rapportering framhålls att Kinas energitrygghet blivit mer angelägen efter att krisen i Mellanöstern stört oljetransporterna genom Hormuzsundet.
Trumps samtal i Peking handlade däremot om handel, Taiwan och Mellanöstern, medan Ukraina knappt nämndes i de officiella sammanfattningarna från någon sida. Den utelämningen ger Peking utrymme att hålla isär ärendena: en uppsättning samtal med Washington om tullar, sjöfartsleder och vapenförsäljning, och en annan med Moskva om långsiktiga leveransavtal och strategisk samordning. Analytiker som The Guardian hänvisar till menar att Taiwan kan ligga i bakgrunden vid Xi–Putin-mötet, inte som huvudrubrik utan som en tyst utgångspunkt: energikontrakt och diplomatisk koreografi som blir som mest betydelsefulla om säkerhetsläget i regionen försämras.
För Europa är den praktiska frågan mindre vad som sägs offentligt och mer vad som skrivs under i det tysta: råvaruflöden, finansiella kanaler och logistiska upplägg som gör att en sanktionerad krigsekonomi ändå kan fungera. Peking kan kalla sig neutralt och samtidigt vara den köpare som löser Rysslands exportstockning. Det illustrerar den institutionella asymmetrin: sanktioner kräver samordning och uppoffringar i många länder, medan en stor köpare med statlig rygg kan skörda fördelar av rabatterad energi och ökat inflytande utan att bära samma politiska kostnader.
Putin väntas till Peking för möten under två dagar. Fyra dagar tidigare lämnade Trump utan att säga om han skulle godkänna en större amerikansk vapenaffär med Taiwan.
https://t.co/Nv0wrXkjnY
Japans 30-åriga statsobligation når 4 procents ränta
Global obligationsrea drivs av stängda Hormuzsundet och dyrare energi, marknaden höjer räntorna innan någon centralbank hinner göra det
https://t.co/SEAHReV0BY
Japans ränta på 30-åriga statsobligationer steg till 4 procent för första gången på tre decennier när en global utförsäljning av obligationer fortsatte in på måndagen, enligt Guardians direktrapportering om ekonomi. Även amerikanska statsräntor steg, där den vägledande tioårsräntan nådde sin högsta nivå sedan början av 2025 när investerare omprövade sannolikheten för snara räntesänkningar. Rörelserna sker samtidigt som Hormuzsundet i stort sett hålls stängt, vilket håller marknadens fokus på de inflationsdrivande följdverkningarna av störda energiflöden.
Den direkta mekanismen är enkel: högre olje- och gaspriser slår igenom i transport- och livsmedelskostnader, och obligationsköpare kräver högre ersättning för risken att centralbanker måste hålla penningpolitiken stram längre. Analytiker på ING, som Guardian hänvisar till, menar att även ett plötsligt slut på kriget med Iran inte nödvändigtvis snabbt skulle lätta på pristrycket, eftersom oljelagren har minskat och därmed lämnar mindre stötdämpare mot nya avbrott. Naturgaspriserna, tillägger de, ”framstår som för låga” givet risken för långvariga begränsningar i utbudet, och kan stiga om läget drar ut in i tredje kvartalet.
Det scenariot tvingar fram en andra omgång anpassningar. Stater som måste låna om skulder möter högre räntekostnader samtidigt som väljare kräver lättnader från energikostnaderna, en kombination som krymper det finanspolitiska handlingsutrymmet utan att någon formellt röstar om skattehöjningar. Handlare behandlar samtidigt centralbankernas besked som villkorade: förväntningar kan snabbt slå om från ”sänkningar snart” till ”höjningar härnäst” på några rubriker om energi och sjöfart. Guardian rapporterar att förluster spred sig över stora obligationsmarknader från Tokyo till Washington, och att även euroländernas statspapper föll när marknaden började räkna med en tuffare räntebana.
Följdverkningarna syns också i varulogistik, inte bara i terminspriser. Guardian noterar att konkurrensen mellan asiatiska och europeiska köpare om flytande naturgas hårdnar, en budgivning som kan styra om laster och flytta pristoppar mellan regioner. För centralbanker blir energi den variabel som trumfar resten av statistiken: om hushåll och företag fortsätter betala mer för nödvändigheter kan lönekrav och prissättning förändras långt efter den första chocken.
Samma dag skulle G7-ländernas finansministrar mötas i Paris, medan Internationella valutafonden förberedde publiceringen av sin artikel IV-rapport om Storbritannien. På obligationsmarknaderna var dagens mest konkreta signal priset: längre statsskulder krävde högre ränta innan någon ens hunnit tillkännage en ny politik.
https://t.co/SEAHReV0BY
Detta är verkligen stora nyheter.
Domstolen i Grekland har dömt staten till att betal €300 000 i kompensation till familjen efter att en kvinna dog av AstraZeneca vaccinet.
Staten menade att vaccinationen var "frivillig".
Men domstolen menade att detta var en organiserad folkhälso kampanj från staten och därför är de ansvariga att betala kompensation.
Detta är en banbrytande dom.
California is making the same mistake that has already been tried in a few European countries. It always fails, the wealthy move, tax revenue declines.
“California is now entertaining this wealth tax. Sweden finally learned their lesson when Sweden imposed wealth tax.”
“So not a tax on your income, but a tax on how much you have had and saved. And all of the rich people left. Bjorn Borg left, the founder of IKEA left. They all left.”
“And Sweden finally said, well, will you come back? And they got rid of the wealth tax.”
“California is now entertaining this wealth tax. And it's a terrible idea.”
If an American went to Mexico City and started burning cars, attacking local police and waving an American flag around ... what do you think would happen?