Det är fredag, solen skiner, och SVT vill att du omedelbart drabbas av akut livspanik 🤡
Vår kära, skattefinansierade statstelevision har hittat en internationell domedagssekt... förlåt, ”forskargrupp” vid namn "World Weather Attribution". Dessa genier har räknat ut att om du svettas i juli så beror det helt och hållet på dina egna synder och att du tog bilen till ICA förra tisdagen. Nu varnar de för akut ”värmestress”. Det är alltså det nya, kliniska ordet för att det är varmt och fuktigt ute under sommaren. Förr i tiden kallade vi det för badväder och köpte en Piggelin. Idag förväntas vi låsa in oss i källaren, drabbas av akut klimatångest och bönfalla regeringen om att höja bensinskatten till 45 kronor litern så att det blir fem grader kallare imorgon.
Vilken fantastisk affärsmodell för skattefinansierad hjärntvätt ändå: uppfinn ett katastrofläge, förvandla helt vanligt väder till ett medicinskt kristillstånd och få varenda svensk att känna sig som en klimatförbrytare.
När slutade vi kalla det för "badväder" och började kalla det för "global utplåning"? Minns ni när sommar var något positivt?
Why carbon nanotubes matter, and why $CANATU is more than just a semi play
Most people don't think about materials. Steel built the railways, silicon built the computer age, and we tend to assume whatever the next era needs will just be there when we get there. But the closer you look at the bottlenecks holding up AI, electric vehicles, advanced manufacturing, and the energy transition, the more you notice the same thing keeps coming up. The materials we built the last era on are running into their limits. And one material keeps showing up as the candidate for what comes next: carbon nanotubes.
A carbon nanotube is exactly what it sounds like. A tube, made of carbon atoms, rolled into a hollow cylinder about one nanometer wide. To put that in scale, a human hair is about 80,000 nanometers thick. They're so small you can line up tens of thousands across a single hair, and the geometry is so perfect that they pick up properties no bulk material has. Stronger than steel by weight, by a factor of around 100. Better at conducting electricity than copper. Better at conducting heat than diamond. They survive over 1500°C without breaking down. They flex and stretch where conventional materials snap. And they're made of pure carbon, the most abundant building block we have.
For decades these properties stayed in the lab. The science was 50 years ahead of the manufacturing. Anyone could grow a few nanotubes; nobody could make them at industrial scale with consistent quality, and the few that got made tended to tangle, clump, and lose their best properties the moment you tried to use them in a real product. That's the bottleneck Canatu spent twenty years and €100M solving. Their core innovation is a manufacturing process called Dry Deposition that grows nanotubes directly in the gas phase, with no liquid handling, no transfer step, and no contamination. It's the difference between "amazing in a beaker" and "shippable to a factory in Korea." That process, plus 300+ patents and the trade-secret recipe that goes with it, is what they actually own.
The reason this matters is that they don't own a product. They own the IP for an enabling material, which means the same core technology shows up in completely different industries. The semiconductor application gets the most attention right now, and rightly so, because it's where the first commercial revenue is landing. CNT pellicles let the most advanced chip-making machines run hotter, more productively, and longer, which is why TSMC, Samsung, and Intel-class fabs are watching the technology so closely. But that's one application of the platform, not the platform itself.
The same material that protects a $200,000 photomask inside an EUV machine also heats a car windshield evenly without visible wires, which fixes a real problem for autonomous vehicles where camera and sensor icing can shut down the whole system. The DENSO partnership is exactly this, Canatu material going into ADAS sensors and headlight heaters for cars built by the world's biggest tier-one supplier. The same material also potentially boosts solar panel efficiency from silicon's hard limit of around 25% toward 33%+, which the Japanese consortium work is exploring. The same material, in a totally different configuration, becomes a biosensor sensitive enough to detect sepsis from a fingertip blood sample in minutes instead of days. Different industries, different products, same underlying platform.
That's the thing worth sitting with. Canatu isn't really a semiconductor company. It's a materials company whose first big commercial application happens to be semiconductors. If carbon nanotubes are anywhere close to as important to the next era as silicon was to the last one (and the convergence of evidence across chips, automotive, energy, and medicine suggests they might be), then what you're actually buying is the IP for one of the most advanced material-manufacturing platforms in the world. The semi story is the one that funds the next five years. The longer-tail bet is that this material ends up everywhere physical limits matter, and Canatu is one of the few companies that can actually make it at scale.
That's a fundamentally different investment than a single-product semi small-cap. It's a platform with optionality, and the optionality is the part the market hasn't priced.
DYOR, NFA.
@aleabitoreddit Have you looked at Canatu? Finnish company, MCAP €400M. Very compelling growth story. Recent CEO hire Maximilian Slawinski from Soitec. EUV/AI bottleneck play with European advanced materials/Chips Act tailwinds.
Reportern: "Borde vi inte bara lägga ner kärnkraften eftersom en snubbe i Bryssel har en känsla?" 🤡
Det är nästan fascinerande att se en reporter agera oavlönad PR-konsult åt Bryssel medan Ebba Busch bara sitter där och räknar deras hjärnceller i realtid. Bryssels plan är alltså att vi ska bygga fler kablar och exportera bort vår sista billiga el, bara för att de själva vägrat planera sin egen energi. Att Ebba ens orkar hålla masken när hon förklarar att vi redan har 2/3 förnybart och att svenska hushåll inte är en välgörenhetsorganisation för inkompetenta byråkrater är årets prestation.
Man får ju nästan en tår i ögat när en minister faktiskt väljer att strida för Sverige istället för att spela med i cirkusklubbens teater.
Håller ni med om att det är sjukt befriande att se en svensk minister som faktiskt har ryggrad nog att välja svenska hushåll framför ryggdunkningar i Bryssel?
Maggan har förvandlat S till en stödgrupp för folk som ser Jimmie Åkesson i morgonkaffet.
Det är faktiskt skrämmande att se förfallet. Ulf Kristersson bjuder in till en seriös debatt om landets framtid, men Maggan får en mental härdsmälta och vägrar dyka upp. Varför? För att hon är "besatt av SD" på en nivå som gränsar till det kliniska. Hon ser Jimmie under sängen, i spegeln och nu tydligen i väggarna på Rosenbad.
Sverige slits sönder av gängvåld och ekonomisk kris, men S-ledaren prioriterar att sitta i en bunker och rita arga gubbar av Jimmie istället för att sköta sitt jobb. Att vägra debatt är ingen 'markering', det är bara Maggan som använder sin SD-psykos som en rökridå för att slippa ta ansvar för att hon är helt tom på egna lösningar.
Är det ens fysiskt möjligt för S att prata om politik utan att nämna SD i varannan mening?
Kan inte släppa detta helt.
Tänk om SD haft ett smått populistiskt jippo där någon ung radikal tonåring fick vara ”partiledare för en dag”.
Och några år senare blev samma individ listad som världens näst mest inflytelserika antisemit.
Hur hade det låtit från Emma Bouvin då? Vad hade DNs Björn Wiman sagt? Vilka svavelosande texter hade det inte publicerats mot både SD och Tidö?
Men nu är det DN som hade världens näst mest inflytelserika antisemit som chefredaktör för en dag. Då låter det såhär istället.
Det mest provocerande är kanske inte hyckleriet utan den totalt gymnasiala intellektuella nivån.
Det israeliska departementet för skydd av judiska minoritetsgrupper i världen och bekämpande av antisemitism listade nyligen Greta Thunberg som världens näst mest inflytelserika antisemit. Etta på listan var den amerikanske debattören Tucker Carlson.
Svensk mainstreammedias reaktion på denna nyhet är ganska remarkabel. Merparten av de etablerade mediehusen har förbigått nyheten med total tystnad och Dagens Nyheter rapporterar saken med följande rubrik:
”Greta Thunberg är den israeliska extremhögerns näst värsta fiende”
Genom denna vinkling avfärdar DN alltså totalt kritiken från en av världens största och viktigaste institutioner i arbetet mot antisemitism samtidigt som man stämplar Israels största parti och därmed en betydande del av den israeliska befolkningen som ”extremhöger”.
Hanteringen av denna sak är talande för hur Sveriges MSM i decennier har filtrerat och vinklat nyheter utifrån ett vänsterorienterat prisma.
På samma tema var det intressant att notera hur MSM nyligen förbigick Thunbergs ganska häpnadsväckande uttalande till stöd för Kubas diktatoriska kommunistregim med antingen tystnad eller med vinkeln att det bara skulle ha handlat om stöd till nödhjälp till den kubanska befolkningen.
Varning för nackspärr: Mikael Damberg (S) har precis gjort en 180-graders vändning i ekonomisk politik!
Det är nästan vackert att se. Mannen som aldrig sett ett bidrag han inte vill höja eller en skatt han inte vill införa, står nu i TV och darrar på rösten över att staten lånar pengar. Svantesson försöker bara förklara grundläggande ekonomi: ”Man sparar i goda tider och satsar i dåliga”. Men Damberg vägrar fatta.
Han är som den där polaren som har bränt arvet på lyxresor och nu står och pekar finger för att du tar ett lån för att laga taket. S-politiken har tömt ladorna i decennier, men nu när Svantesson faktiskt prioriterar svenska hushåll i en kris, då leker han helt plötsligt ekonomisk revisor.
Det är patetiskt, det är genomskådat och det är precis den sortens politiska teater som får folk att tappa hoppet om systemet 2026.
Tror ni Damberg ens tror på sitt eget snack, eller handlar det bara om att han hatar att han inte får spendera lånen själv?