Poängen är att det inte behöver vara enkelt för att vara rätt. För att det finns värden vi som samhälle sätter högre. Som att få bestämma över sin egen kropp, att inte tvingas genomgå en graviditet, tvingas bli förälder mot din vilja. DET är enkelt.
Jag blir provocerad av förenklingar åt alla håll. Ett (friskt) embryo kan vara ett potentiellt människoliv. Det kan också vara invasiva celler beroende av en livmoder. En samordnad elektrisk aktivitet kan anses vara hjärtslag, eller inte. Biologin är inte enkel och ger inga svar.
Är en ”unik genuppsättning” som resulterar i missfall i v5 liv? Är ett hjärta som slår utan cirkulation i hjärnan liv? (Nej enligt svensk lag) Detta med liv är en moralisk, kulturell (och juridisk) fråga. ”Naturen” tycker ingenting.
Sedan är det frågan om LIV. Och här kan vi bara konstatera att det inte finns något naturvetenskapligt svar på vad som är liv och inte. Det är en definitionsfråga med en massa gråzoner. Är virus liv? Är celllinjer i petriskålar på laboratorium liv? Är embryon i frysar liv?
Så det enda jag vill tillägga är väl detta: vetskapen om att det är hela den reproduktiva vården som kringskärs för miljontals kvinnor och transpersoner borde elda ännu mer under ilskan. Och en tidig graviditet är inte samma sak som ett garanterat friskt barn. Långt ifrån.
Vetskapen om detta kan jag tycka bara borde öka solidariteten mellan de som sörjer missfall och de som behöver medicinsk abort. Det är samma vård som förvägras.
Att begränsa aborträtten är fel, allt har redan sagts här: den som är gravid ska själv få bestämma, punkt.
De flesta (tidiga) missfall sköter kroppen själv med en blödning. Men det är inte ovanligt alls att embryot eller fostret inte stöts ut och medicinsk hjälp behövs. Det är ofta i princip samma vård som ges vid abort (heter tom samma sak på medicinspråk: spontan/medicinsk abort)
Därefter sjunker missfallsrisken mycket för varje vecka som går, eftersom allvarliga fel oftast gett sig till känna då, men kvarstår på flera procent upp till v12-13 typ.
Sedan är det relevant att ha med sig hur den mänskliga reproduktionen fungerar. Den är otroligt slösaktig. De flesta befruktade ägg fäster aldrig i livmodern. Av de som fäster blir ungefär 30% tidiga missfall (ofta i samband med mens så de knappt märks) pga genetiska fel.
Det är möjligt att låta personer sörja tidiga missfall, eftersom det i deras värld var en förhoppning om ett barn som grusades, och låta andra göra abort vid samma vecka efter de inte ville vara gravida eller ha ett barn just då.
Men det är inte heller en bra väg att gå att hänvisa till ”cellklumpar”. Ett embryo är ett embryo och har ganska ofta potential att bli ett foster och senare barn. Det är ju just därför abort är viktigt, för att kunna stopp processen när den inte är frivillig.
Jag skulle dock vilja hävda att det här bara sätter fingret på hur språk, kultur och symbolik påverkar våra upplevelser. Det är viktigt att vara uppmärksam på hur ord används. Ett embryo är förstås inte ett barn, utan en samling celler och sen organeller, beroende av en livmoder.
Ganska ofta i abortdebatten används missfall av en önskad graviditet som ”bevis” för att abort är fel. Typ ”jag älskade mitt BARN från första sekund när jag såg två streck så hur kan någon annan DÖDA SITT”
Nej nu måste jag skriva lite om detta med abort och missfall, om den provocerande kombinationen av bristfällig kunskap om reproduktiv biologi och samtidiga vilja att hänvisa till den som ett moraliskt rättesnöre.
🧵!
Vill man läsa en kunnig och insatt text om nattens Oscarsdrama ska man läsa @Krncbll.
Om Pinkett Smiths Instagram, pappa Williams oäktingar och Will Smiths barndomstrauman: https://t.co/JD8w7Z87Ue
Nära vart fjärde barn lever i fattigdom i Sverige - vi är sämst av de nordiska länderna och befinner på östeuropeisk nivå. Samtidigt frodas ett hat mot barn och unga. https://t.co/ZJgDBLHavX