The people of Gaza are not starving. The people of Gaza are being starved.
Children are being starved at the fastest rate ever recorded in history. Forced starvation is an act of genocide.
Vi måste prata om det här. Över 13 000 palestinska barn har dödats i Gaza. Fler är försvunna i rasmassor. Ett barn dödas var tionde minut, enligt WHO. Hälften av invånarna i Gaza är barn. Det är alltså en miljon barn som är inlåsta bakom stängsel i Gazaremsan.
Det finns inga säkra platser. Städerna har raserats till oigenkännliga ruiner. Barnen bombas, beskjuts, de svälter, de är fördrivna i ett ghetto. Sjukvården är utslagen. Det tar timmar att köa för att få tag på vatten.
Barnen ser sina syskon, föräldrar, morföräldrar, kusiner, klasskamrater, lekkompisar, grannar lemlästas och dödas. De ligger själva lemlästade på kaotiska sjukhusgolv.
Det är fler barn som har dödats i Gaza på den här korta tiden än i alla konflikter världen över de senaste fyra åren. De överlevandes trauma kommer föras vidare genom generationer.
De nyfödda palestinska barnen är inte längre normalviktiga.
Ändå pratar inte svenska regeringen om hur vi ska stoppa Israels dödande av palestinska barn? Vilken militärallians vi ska gå med i för att få stopp på detta? Vilka sanktioner vi ska införa? Vilka vapen vi ska skicka?
Förstår någon hur konstigt allt det här är?
För jag förstår inte.
Över 8 000 män dödades i Srebrenica.
Över 13 000 barn har dödats i Gaza.
Förstår ni?
Jag förstår inte.
Barnen är inlåst i ett ghetto och bombas och kan inte komma ut.
Förstår ni?
För jag förstår inte.
Varför ska de palestinska barnen förintas?
Förstår ni?
För jag förstår inte.
36 barn dödades i Israel den 7 oktober.
36. Det fördömdes med rätta av hela världen. Ett helt maskineri talade om för oss hur fruktansvärt det var och att det var värre än IS.
13 000 barn har dödats i Gaza och tiotusentals fler är skadade. Hör ni något?
Förstår ni något?
För jag förstår inte.
If you’re still paying attention Israel has murdered 36,671 Palestinians including 14,031 children.
These numbers includes those presumed dead and under the rubble still.
Remember, none of this would have been possible had it not been for all the journalists who have risked and lost their lives documenting every war crime committed. This is thanks to Motaz, Wael, Plestia, Hind, Bisan, Ismail, and all other journalist in Palestine. Our heroes.
My primary school teacher, and one of my mother’s best friends, Mrs. Huda Hamada, was killed today in an Israeli airstrike near her house. She dedicated her whole life to teaching children in UNRWA’s schools. Today Israel killed her.