Idag har jag för andra gången träffat den iranska kronprinsen Reza Pahlavi, den samlande kraften inom oppositionen i Iran.
Hans budskap är tydligt: Islamistregimen måste störtas inifrån, av det iranska folket. Men mod räcker inte. Det krävs också organisation, samordning och möjligheter att kommunicera utan att riskera livet.
Det iranska folket visar gång på gång sin vilja att kämpa för friheten, trots regimens brutala förtryck. Frågan är vad vi i västvärlden är beredda att göra för att hjälpa dem.
Det handlar om att ge den demokratiska oppositionen politiskt stöd, men också om att bryta regimens informationsblockad och säkerställa tillgången till fritt internet. Utan möjlighet att kommunicera och organisera sig försvåras också kampen för ett fritt Iran. EU kan och borde hjälpa iranierna med detta.
Men vad som är verkligt anmärkningsvärt är att EU:s utrikeschef Kaja Kallas vägrar att träffa Reza Pahlavi. EU säger sig stå bakom det iranska folkets rätt till frihet och demokrati. Hur går det ihop med att samtidigt avvisa dialog med en av de mest framträdande företrädarna för den demokratiska oppositionen?
Därför har jag idag ställt två skriftliga frågor: en till den höga representanten om hennes vägran att träffa Pahlavi och en till kommissionen om vilka konkreta åtgärder den vidtar för att ge iranierna tillgång till fritt internet.
Solidaritet med det iranska folket kan inte stanna vid fördömanden och deklarationer. Den måste omsättas i handling.
Det iranska folket har redan visat sitt mod. Nu måste Europa visa sitt.