Var på köpcenter i Lund. Agget mot andra människor i allmänhet och andra socioekonomiska i synnerhet, är på topp när man hela tiden får kryssa mellan akademiker och invandrare som alla har så jävla bråttom till något som de själv inte ens vet vad det är.
Efter att ha tittat på menyn med ett ansiktsuttryck likt ett porträtt av Picasso dvs abnormt och fyllt med avsky och äckel, drar jag den tyngsta sucken i mannanminne , fylld av en bottenlös besvikelse och utbrister att de inte ens serverar sharmutarullar.
Men jag har varit med förr. Är man slug som jag så tar man ut frustrationen på de svagare. Så med en liten subtil och inte helt ofyndig pik i sinnet sätter jagkurs mot arabmaten. Med berott mod och i akt och mening.