Den process som tog Liberalerna över sex år försöker delar av Centerpartiet nu genomföra på 3-4 dagar. Möjligt att det är görbart, men det kommer ju att mullra på en nivå som gör Eyjafjallajökull avundsjuk.
C ska lyssna in rörelsen och gå den väg de behagar. Men att orsaka extraval för att de inte orkar välja mellan två dåliga alternativ? Det vore extremt nonchalant mot väljarna.
Kolla gravstenen här nere. Eftersom Sylvia Plaths make, Ted Hughes, var ett komplett rövhål försöker hennes beundrare skrapa bort hans efternamn med jämna mellanrum, och någon annan fyller i igen. Och så håller det på.
Varje höst åker vi till Yorkshire och hänger på små pubar och kollar på fotboll. Vi började för över 10 år sen, och lär hålla på ett tag till.
I år blev det pubarna runt Hebden Bridge. Sen Bradford-Doncaster i League One, 20 000 pers på läktarna. Hyfsat tryck.
Varje höst åker vi till Yorkshire och hänger på små pubar och kollar på fotboll. Vi började för över 10 år sen, och lär hålla på ett tag till.
I år blev det pubarna runt Hebden Bridge. Sen Bradford-Doncaster i League One, 20 000 pers på läktarna. Hyfsat tryck.
Även om DN missbrukar den rätten, är det fortfarande tidningens rätt att göra dåliga artiklar.
Dagens ”scoop” om att bo nära ett potatisfält skadar barns hjärnor är ett sådant exempel.
Kökaoset på Sveavägen fortsätter. Det här är en vanlig onsdag eftermiddag.
Jag säger det här platsar som Sveriges längsta återkommande bilkö. En dag i veckan eller en storhelg. Same thing. Och så en (1) cyklist. Vilket skämt!
Två fordon till spaningskompaniet vid 33:e separata stormregementet, som strider i riktning mot Slovjansk.
👊🏻🇺🇦
Förbandets uppgift är att ligga steget före fienden. Vår uppgift är att se till att de har fordonen som krävs.
Swish: 1236076665
https://t.co/M0CTGdUsd0
Bg: 5899-3932
(Att Kasparov föddes i Sovjet och Deep Blue har högerns färg inser jag först nu när jag postat tweeten. Ingen på det sättet medvetet vald metafor, men möjligen freudiansk.)
Vi som alltid imponerats av den väloljade socialdemokratiska partiapparaten, svensk politiks monolit, är det omvälvande dagar. Det är som när Kasparov till slut föll mot Deep Blue: man visste att det skulle ske, men det kändes ändå overkligt.