@JSamuelsson68 Tack! ”.. teachers will not be content to depend on the work of scientific experts for the advancement of their art” var ytterst intressant!
@F3Kpilot Många bra, under årens lopp har de bidragit till hur jag jobbar som lärare. Ytterligare en favorit i kategorin klassrumsnära är den jag tycker lyckats bäst att binda samman ämnet med cogsci: Craig Barton
Värt att lyssna på flera gånger, varje lyssning ger flera nya funderingar kring både kort- och långsiktig planering av undervisningen. Alltid något att förbättra, även efter snart 40 år som lärare. En del av lockelsen är absolut att kunna finslipa detaljerna.
För den som är nyfiken på vad undervisning på kognitionsvetenskaplig grund innebär kan jag inte nog rekommendera det senaste avsnittet av Fröjds Toolbox där Dylan Wiliam, John Sweller, David Geary och Kate Jones har ett rundabordssamtal.
https://t.co/DcKkWYDEdA
För den som är nyfiken på vad undervisning på kognitionsvetenskaplig grund innebär kan jag inte nog rekommendera det senaste avsnittet av Fröjds Toolbox där Dylan Wiliam, John Sweller, David Geary och Kate Jones har ett rundabordssamtal.
https://t.co/DcKkWYDEdA
@FMannerheim Nu behövs givetvis en hel del åtgärder för att vända de ödesdigra reformerna från tidigt 90-tal. Men delade tjänster var inte ovanligt, ett sätt att se flera verksamheter inifrån. Därmed också kunna stämma av och få en rimlig progression.
@FMannerheim Bråttom att vända fallet nu! Ett sätt att kalibrera grundskola-gy-högskola är att fler arbetar med delade tjänster. Blir väldigt tydligt vilka kunskapsnivåer som behövs i tex fysik/matematik/kemi/biologi.
@KGemfeldt@F3Kpilot@pflbloggen Stora verksamheter båda två, universitetet och kommunen! I staden finns ju också en massa andra organisationer. Det ryms rimligen en massa olika budskap.
@F3Kpilot@pflbloggen Jag skulle snarare säga att det bedrivs en hel del som bygger på kognitionsvetenskap med relevans för skolan: https://t.co/61Xw5Q8SHd
@shpetter Just sådant här brukar nyexaminerade reagera starkt på, särskilt när det samtidigt ska plockas fram för laborationer, laga labbutrustning och skrivas riskanalyser. Det är ett stort steg från VFU till eget ansvar. Första året hade behövt vara rimligare, tex att inte vara mentor.
@watcher_skies @morner_ann@FMannerheim Visst vore ett promillemål rimligt för att sikta på en en återgång till 1950-talets andel lektorer? Att vi inte ens är en per kommun i snitt är så sorgligt.
@fredtorn@edith_marelli@GulzAgneta@BergstromYlva@resurspedagog@FMannerheim Ja, många lager där, och att vara forskarutbildad betyder nog mer för mig i klassrummet, i det praktiska arbetet. Laborationer, planering, bedömning, struktur, förberedelser för elevernas vidare studier/arbete, nyttan märker jag varje dag.
@edith_marelli@GulzAgneta@BergstromYlva@resurspedagog@FMannerheim Men jag har i princip varje dag på skolan nytta av att vara forskarutbildad. Förhoppningsvis gäller det även skolans elever, det finns saker att slipa på vad det gäller hur undervisningen i naturvetenskap och teknik kan förbättras, med de förutsättningar som finns idag.
@GulzAgneta@edith_marelli@BergstromYlva@resurspedagog@FMannerheim Jag tror en möjlig orsak är vår tillgång till databaser utanför akademioch den forskning som inte är open access. En annan barriär är tid att läsa forskning, det finns så mycket studier som är intressanta för våra ämnen, för våra åldrar. Inte alltid svenska översikter ger detta.