johan andersson

Nyfiken

[johan andersson @johanan44344770]

När man jämför det svenska systemet med Greg Abels och Warren Buffetts energifilosofi blir den systematiska skillnaden smärtsamt tydlig:

🇸🇪 Det svenska systemet:

"Tjäna pengar på att stänga ner"På den avreglerade Nord Pool-börsen styrs allt av marginalprissättning. Det innebär att det sista och dyraste kilowattimmarna sätter priset för all el som säljs.

Det sjuka incitamentet: Om ett elbolag producerar för mycket el, rasar priset till noll och de förlorar pengar på tradingmarknaden. De tjänar alltså mer på att systemet är på gränsen till brist.När Ringhals 4 förlänger sitt stopp med en månad beror det på stenhårda säkerhetsregler, men rent ekonomiskt belönas marknaden: utbudet stryps, priserna spikar, och de finansiella vinsterna säkras. Det är ett system som uppmuntrar till att hålla igen.

🇺🇸 Berkshire Hathaway Energy: "Tjäna pengar på att bygga ut"Greg Abel och Berkshire spelar ett helt annat spel. Eftersom de verkar på reglerade monopolmarknader får de inte chansa eller spekulera på en vild börs.

Vinst genom produktion: Staten garanterar dem en fast vinstmarginal (ofta runt 9–10 %) baserat på hur mycket kapital de investerar i fast infrastruktur.Ju fler kraftverk Berkshire bygger, desto mer el de transporterar, och ju högre deras kapacitet är – desto mer pengar tjänar de.

De har ett direkt ekonomiskt piskrapp att alltid maxa produktionen och se till att näten är stenhårda. Det är därför Buffett och Abel kan skriva miljardkontrakt med techjättar som Google – de har kapaciteten redo.

[johan andersson @johanan44344770]

vem har byggt systemet?

Grok

NICE Systems gör röst- och videoinspelning i torn (“record and replay”). Det är en sidofunktion, inte flygdataprocessorn som stoppar starter.För tisdagens fel har NATS ännu inte publicerat exakt vilken delmodul som dog. Formuleringen är densamma som 2023. Inget i den kedjan pekar på NICE som byggare.NATS har byggt och driver kedjan. Underleverantörerna är europeiska — inte israeliska NICE.Det som låg nere den 8 september kallade NATS sitt flight processing system. Det är samma typ av kedja som havererade 2023. Då vet vi exakt vilka bitar som finns:https://t.co/ZGgHVkLArp.ukNATS äger och kör systemet i Swanwick (och Prestwick).
NAS (National Airspace System) är det brittiska kärnsystemet för flygdata — gammalt NATS-system, släkt med äldre FAA-arkitektur.

FPRSA-R översätter europeiska flygplaner till NAS-format. Den mjukvaran levererades 2018 av Comsoft, som ägs av österrikiska Frequentis AG. Det var den biten som knäcktes 2023 av en udda https://t.co/1LeuWKAyNE
Nästa generation FDP heter iTEC och byggs med spanska Indra, tillsammans med NATS och andra europeiska flygledningar. Den är redan i drift i delar av https://t.co/RsLJAwlvBV

om röst dör dör resten också?

Därför: om NICE-lagret dör, dör inte resten. Om FDP dör, dör kapaciteten — även om radion fungerar. Tisdagens symptom (starter stoppas, backlog, “flight processing system”) passar lager 3, inte lager 2.Kort sagt: inspelning är svarta lådan. Flygdata är kartan. Kartan kan försvinna medan mikrofonen fortfarande fungerar.Nej. Röstinspelningen kan dö utan att flygledningen dör. Det är olika system.I ett torn/center finns i grova drag tre lager:Radio och telefon — live-samtalet mellan flygledare och pilot. Det är det som styr. Går det ner blir det allvarligt, men det är inte NICE:s produkt.
Record and replay (NICE och liknande) — bandet. Lagen kräver att samtal sparas för utredning. Om inspelningen slutar fungerar radion fortfarande. Du tappar bevis, inte kontroll.
Flight data processing (NAS / FPRSA-R / iTEC) — strippar, rutter, vem som ska vart. Det var det NATS sa låg nere. Utan det vet systemet inte vilka plan som kommer. Då stryps starter. Det är inte röst.

[johan andersson @johanan44344770]

@xBathroomSinger @adamkhootrader Fair — I was answering a different sentence than the one you wrote. You were pushing back on ranking Ballmer above Gates. I was saying the engine and the foundation aren’t rivals. Agree the original post implied the wrong scoreboard.

[johan andersson @johanan44344770]

Oljan försvinner inte — den blir mindre. Ember visar att lätta industrier redan vänt. I cement, glas och tegel syns det först när man mäter MJ fossil per zon (tork / förvärm / topp) i stället för hela branschen. Kaskaduppvärmning är både metoden och mätverktyget: samma ugn, ritad i temperatur, inte i organisationsschema.

[johan andersson @johanan44344770]

Precisely. It is not an "either/or", both are deeply interconnected.

Without the engine of value creation and compound interest (the Ballmer/Buffett approach), there are no $100B foundations to fund breakthroughs in healthcare, green energy, or education.

First build the engine, then distribute the fuel. Accumulation enables the philanthropy — they are two sides of the same coin.

[johan andersson @johanan44344770]

@appmakarn Tesla Supercharger-stationen vid A6 köpcentrum i Jönköping har 40 stycken snabbladdare på helgerna har jag sett att det är fullt många ggr.

[johan andersson @johanan44344770]

Finansdepartementet ser konjunkturuppgång och ett "reformutrymme" på 50 mdkr fram till 2030.

Logiken? Exkludera försvaret och mörka 200 mdkr i årliga underskott.

Det är som att hävda att du har 50k över till en TV, för att du tog ett blancolån på 200k till huset och struntade i att räkna med det.

Kreativ bokföring i världsklass. 🇸🇪💸 #SwePol #svpol

[johan andersson @johanan44344770]

Det är inte själva elpriset som är dyrt, Claes – det är skatterna och de fasta avgifterna som gör att det tickar på ändå!

Även när jag lyckas pricka in ett spotpris på enstaka 7 öre/kWh när jag laddar 3 bilar, kostar varje kilowattimme mig i praktiken över 1,50 kr/kWh när räkningen ska betalas.
Tittar man på en Juliräkning (1 124 kWh):
Själva elen (7 öre + moms): ~9 öre
Elhandelspåslag: ~8 öre/kWh Elnätsöverföring: 26 öre/kWh
Energiskatt: 45 öre/kWh
Fast elnätsavgift (740 kr utslaget på förbrukning): ~66 öre/kWh Totalt: ~1,54 kr/kWh!
Själva elpriset utgör inte ens 6 % av totalkostnaden. Det är skattekonstruktionen (med moms ovanpå energiskatten) och de fasta avgifterna som urholkar hushållens marginaler.

[johan andersson @johanan44344770]

@owenil Folk räknar bensin. Jag laddar. Samma debatt varje år.

[johan andersson @johanan44344770]

@HansELundblad Skatten ska inte vara lägre för superrika. Gynna den som gör som Buffett: låg lön, pengarna stannar i bolaget. Beskatta när man plockar ut eller gömmer ägandet i ett brevlådeföretag. Inte när man sparar.

[johan andersson @johanan44344770]

Streetsmart säger inget om skatten. Man betalar den som gäller. Buffett klarade sig på 100 000 dollar, McDonald’s och en påse See’s i 80 år och gnällde inte. Att äga via Cypern och Luxemburg och sen hota att lämna Sverige är inte samma sak som att spara i bolaget. Det är att göra skatten till en förhandling.

[johan andersson @johanan44344770]

@mazzenilsson Han borde chilla, betala skatt och lita mindre på ryggdunkningar från staten. Handlar inte om vilket parti man röstar på – alla småföretag utan försvarsavtal får betala sin skatt ändå. Är man street smart anpassar man sig i stället för att gnälla.

[johan andersson @johanan44344770]

Sweden's fiscal discipline is crumbling. With a massive -196B SEK deficit this year and another -208B projected for 2027, the current government is passing a ticking debt bomb to the next administration. Funding defense "off-budget" is just creative accounting. 🇸🇪📉 #SwePol

[johan andersson @johanan44344770]

An EV drivetrain has roughly 20 moving parts versus 2,000+ in a petrol or diesel car. That simplicity is the main upgrade.

Operation
Fewer parts mean fewer failures. No oil changes, timing belts, multi-speed gearbox or exhaust. Regenerative braking also slashes wear on the friction brakes. Breakdown rates are typically less than half those of comparable combustion cars, and routine maintenance costs are often 40–50 % lower.

Safety
The heavy battery sits low in the floor, giving a lower centre of gravity and better rollover resistance. There is no engine block in the crumple zone and no fuel tank that can rupture. High-voltage systems isolate automatically in a crash. The result is more stable handling and fewer mechanical failure modes that can cause an accident or fire.

The main trade-offs are extra weight (harder on tyres) and sometimes higher collision-repair costs. Overall, the car is simpler, more reliable and more stable.

[johan andersson @johanan44344770]

Grok

Det finns ingen klassisk figur som heter Krigarsmurfen (eller Krigssmurfen) i Peyos originalserie eller den stora 80-talsserien.

Smurfarna har massa specialiserade typer – Muskelsmurfen (Hefty), Glasögonsmurfen, Latsmurfen, Fixarsmurfen och så vidare – men ingen som officiellt är “krigaren”. Den närmaste är nog Muskelsmurfen, som är den starke och mer handlingskraftige. I ett avsnitt blir en smurf till och med kung och går lite diktator, men det är mer en tillfällig Gargamel är däremot den absoluta, ständiga skurken. Han är den som hela tiden försöker fånga smurfarna (för att göra guld, äta dem eller bara för att han hatar dem), med katten Azrael som sidekick. Det är han som driver konflikten i nästan varje historia.

Så tweetens “Krigarsmurfen” är troligen bara ett smeknamn på Pål Jonson (försvarsministern som just pratade om rysk underrättelseinhämtning mot svenskt Ukrainastöd). En politisk nickname, inte en kanonisk smurf. Gargamel hade aldrig släppt fram en konkurrent till skurkrollen.

[johan andersson @johanan44344770]

Warren Buffett är ett väldigt tydligt exempel på att detta inte handlar om "okunskap".

Hans bolag Berkshire Hathaway var USA:s enskilt största skattebetalare 2024 och stod för cirka 5 % av hela landets samlade bolagsskatt – samtidigt som Buffett skapar enorma värden och har blivit en av världens mest framgångsrika investerare genom tiderna.

Samtidigt har han länge påpekat det orimliga i att han personligen betalar en lägre skattesats än sin sekreterare, och förespråkar att de som tjänar mest ska bidra mer. Att vilja ha högre skatt handlar inte om avundsjuka eller brist på ekonomisk förståelse.

Framgångsrika investerare förstår att skatt finansierar den infrastruktur, utbildning och rättsstat som gör att företag överhuvudtaget kan växa och fungera stabilt på lång sikt. Man kan ha olika syn på var balansen ska ligga, men att avfärda alla som vill ha högre skatter som "okunniga" stämmer helt enkelt inte.

[johan andersson @johanan44344770]

@Eng_china5 The Mad Max look doesn’t break a carrier. Nine months of bad plumbing does.

[johan andersson @johanan44344770]

Vad hade Ingvar Kamprad sagt?
Grok

Ingvar Kamprad hade troligen inte filosoferat. Han hade tittat på de röda staplarna och sagt ungefär:«Man lever inte över sina tillgångar. Punkt. Överskott 2022–23 var inte en belöning att slösa upp. Det var ett försprång. Nu kör ni minus och kallar det politik. I en möbelfabrik hade det hetat dålig kassa.»Han hatade slöseri, skuldsättning och “det löser sig sen”. IKEA-kulturen byggdes på att ha pengar kvar när andra måste låna. Stora, växande underskott tre–fyra år i rad hade han sett som att man ätit av förrådet och börjat belåna lagret.

[johan andersson @johanan44344770]

More useful than chasing people’s savings accounts: cut the friction of the dinosaur banks. Money sits idle over the weekend, and every purchase goes through the bank. With an Alipay-style system — direct payment, no middlemen — food and ice cream get cheaper, and the money works the same day, not the next banking day.

[johan andersson @johanan44344770]

En gemensam elmarknad kräver en gemensam elskatt

EU har under lång tid arbetat för att skapa en helt integrerad och gränslös inre marknad för el. Syftet är gott: att säkra energiförsörjningen, pressa priserna och påskynda den gröna omställningen. Men trots att vi i dag delar elledningar och prissättningsmekanismer över landsgränserna, faller visionen om en rättvis marknad på en avgörande punkt: de nationella elskatterna skiljer sig enormt mellan EU-länderna.

Det är dags att EU kliver fram och styr upp detta genom att införa en likvärdig skattemodell i hela unionen.I dagsläget är elmarknaden i praktiken djupt snedvriden. Medan vissa medlemsstater har valt att hålla nere skatterna på el för att skydda sina hushåll och stärka industrins konkurrenskraft, ligger andra länder – däribland Sverige – i absolut framkant när det gäller att beskatta ren, förnybar energi. Att konsumenter i ett EU-land betalar mångdubbelt mer i skatt per kilowattimme än konsumenter i grannlandet raserar idén om en rättvis inre marknad.

Det finns tre tunga argument för varför EU måste reglera och harmonisera elskatten:

Rättvis konkurrens på lika villkor:

Företag och industrier inom EU tävlar på samma marknad. När energiskatterna skiljer sig kraftigt blir det en konstlad konkurrensnackdel för de företag som råkar vara etablerade i högskatteländer, vilket hotar både jobb och tillväxt.

Ökad acceptans för den gröna omställningen:
För att Europa ska klara sina klimatmål måste vi ställa om från fossila bränslen till el. Att straffbeskatta den elektricitet som behövs för att driva elbilar och värmepumpar motverkar klimatarbetet och minskar medborgarnas köpkraft. En enhetlig, rimlig EU-skatt skulle öka förutsägbarheten för alla hushåll.

Stopp för skatteparadis-effekter inom energi:
Utan gemensamma spelregler riskerar vi en situation där länder underbjuder varandra i en skattejakt för att locka till sig elintensiva industrier (som datacenter), samtidigt som andra tvingas överbeskatta sina egna medborgare för att täcka statens utgifter.Att harmonisera skatterna är givetvis en politisk utmaning. Skattepolitik har traditionellt varit en strikt nationell fråga där medlemsstaterna värnar om sitt självbestämmande. Men elen känner inga landsgränser. På samma sätt som EU har kunnat enas om miniminivåer för moms och gemensamma regler för utsläppsrätter, måste unionen nu kunna enas om en gemensam struktur för elskatterna.

Om EU menar allvar med sin energiunion kan vi inte ha 27 olika skatteregler på samma sammanlänkade elnät. Det är dags att EU-kommissionen lägger fram ett direktiv som likställer elskatterna. Det skulle skapa en genuint rättvis, grön och stabil elmarknad för alla Europas medborgare och företag.