@MariaJonsson1@Douglasthoor En stor del av Ekonomistasinlägget handlar om hushållens soliditet, dvs. tillgångar i förhållande till skulder och bostadsvärden i förhållande till bolån. Se figur 2-4. Såvitt jag kan se är soliditeten god både i aggregat och disaggregerade data för belåningsgrad.
@MariaJonsson1@Douglasthoor Överskuldsättning är en företeelse i samband med konsumtionslån och medför att låntagare inte kan fullgöra sina förpliktelser och hamnar hos Kronofogden. Andelen bolån hos Kronofogden är helt obetydlig, se
https://t.co/jB7y9DHc7f
Nytt Ekonomistasinlägg
Svenska hushålls skulder är inte för höga: Se på soliditet och likviditet, inte skuldkvoten
https://t.co/5I1tQXBYUB
Svenska myndigheter och internationella organisationer hävdar ofta att de svenska hushållens skulder utgör ett hot mot finansiell och makroekonomisk stabilitet, med hänvisning till en hög skuldkvot (skulder i förhållande till inkomst). Men skuldkvoten är en dålig indikator för att förutsäga framtida kriser. I stället måste man se på aggregerade och individuella data om hushållens soliditet (skulder i förhållande till tillgångar) och likviditet (skuldbetalningar i förhållande till betalningsförmåga). Soliditeten och likviditeten för hela stocken av bolånetagare är dessutom av mycket större betydelse för stabiliteten än situationen i flödet av nya bolånetagarna. Eftersom soliditeten och likviditeten är god är svenska hushålls skulder inget hot mot den finansiella och makroekonomiska stabiliteten.
Det är riktigt att skuldbetalningar bara är en del av boendebetalningarna. Snart kommer en ny uppsats av mig om boendebetalningarna och jämförelse med brukarkostnaden i
https://t.co/gDonAxezxg .
Idag kom SCB med nya data om boendekostnadsprocenten
https://t.co/Xp7jnvi7Xh
och i maj kom data om delkomponenterna i boendebetalningarna.
@MaxJerneck Notera i figur 2 att värdet på tillgångar och nettoförmögenhet har ökat mer dubbelt så snabbt som skulderna. Nettoförmögenheten var dubbelt så stor som skulderna år 1995, fem gånger så stor år 2024.
Swedish household debt is not too high: Look at solvency and liquidity, not debt to income https://t.co/yrvnhPpHDM via @cepr_org
The household debt-to-income ratio (the light-blue line) looks less threatening in the bottom figure, when compared to household assets and net wealth
Swedish household debt is not too high: Look at solvency and liquidity, not debt to income
Lars E.O. Svensson @leosven@handels_sse
https://t.co/LZLLqOvPGZ
New CEPR Discussion Paper - DP19717
Is Swedish Household #Debt Too High? Solvency, Liquidity, and Debt-Financed Overconsumption
Lars E.O. Svensson @leosven@handels_sse
https://t.co/2gzm9sye97
#CEPR_MEF#Sweden#EconTwitter
This column argues that the low cost of living in #Swedish owner-occupied #housing (OOH) – also when capital gains are disregarded – indicates that the OOH was, and still is, substantially undervalued.
Lars E.O. Svensson @leosven@handels_sse
https://t.co/adwQFbuYJp
Now out in the December issue of American Economic Review: “The Benefits of Homeownership”. We use a quasi-experiment of privatized rental apartments in Stockholm, Sweden, to study how households use homeownership in their economic decisions. 1/7
@pernystrom - Mitt antagande är att dessa nya preferenser ligger kvar än så länge. Framöver får man ta ställning till detta. Det är dock intressant att även utan preferensskift har vi ingen övervärdering utan genomsnittlig värdering. 2/
@pernystrom - Mitt antagande är att dessa nya preferenser ligger kvar än så länge. Framöver får man ta ställning till detta. Se figur Det är dock intressant att även utan preferensskift har vi ingen övervärdering utan genomsnittlig värdering. 2/
@pernystrom - 75% är vad jag själv tycker är rimligt. Resultatet är linjärt i antaganden. Om man tror 37,5% hamnar nya blå och röda streck-prickade kurvor mitt mellan heldragna och nuvarande streck-prickade kurvor. 1/