Stefan Marklund @marklund_stefan - Twitter Profile

17 days ago

Nu när Kalle har lämnat känns det som ett bra läge att utvärdera valet att spela Fredrik Winther till vänster i backlinjen i stället för Noah Persson, och vilka positiva respektive negativa konsekvenser det faktiskt fick. Trots att Persson startade samtliga matcher i cupen valde Kalle oftast att ställa honom åt sidan i de större allsvenska matcherna. I stället plockade han in Fofana i elvan och flyttade ut Winther som vänsterback. Rent formellt förändrade det inte backlinjens formation, eftersom den på pappret fortfarande var en fyra. Däremot innebar det att man fick in ytterligare en naturlig mittback i elvan, vilket gjorde att den individuella försvarskapaciteten i backlinjen blev högre. Persson är inte dålig defensivt, men hans främsta egenskaper ligger trots allt i det offensiva spelet. Draget i sig var därför inte särskilt märkligt. Bajen hade ett väldigt offensivt lutat lag, och det fanns en logik i att vilja stärka upp bakåt för att inte bli alltför sårbara. Samtidigt fick den här justeringen ganska stora följdeffekter på lagets balans i övrigt, inte minst offensivt. Som jag ser det kom det också i slutändan att påverka helheten negativt, även defensivt. Eftersom Bajen konsekvent spelade man-man under Kalle spelade det inte jättestor roll för den rena defensiva strukturen vem som låg till vänster i backlinjen. Den spelaren skulle ändå följa sin motståndare. Skillnaden blev tydlig först när Bajen vann tillbaka bollen, eftersom Winther då hade direktiv att utgå som vänster mittback i en trebackslinje när laget skulle börja bygga spelet. Det innebar i praktiken att man bara hade en spelare kvar ute till vänster. Det kanske inte låter så dramatiskt i sig, men i och med man-man-försvaret tvingades Lind följa motståndarnas högerback oavsett var han tog vägen. En del lag var smarta nog att utnyttja det genom att trycka upp sin högerback högt och brett, eftersom det drog med sig Lind och gjorde att han hamnade helt fel i de lägen där Bajen väl vann tillbaka bollen. På klassiskt schackmanér blev det lite som att offra bonden för motståndarens häst, en rätt bra tradeoff. Det här syntes kanske allra tydligast i cupfinalen, där Lind gång på gång tvingades följa Granath längs kanten och därför ofta hamnade i en ren vänsterbacksposition när Bajen väl återerövrade. Direkt efter bollvinst fanns det därför ofta inget naturligt outlet-alternativ på vänsterkanten som man kunde spela ut på för att ge laget tid att ställa om. De alternativ som återstod om man ville spela framåt direkt var oftast Madjed till höger eller Paulos och Nahir centralt. Det gjorde det naturligtvis enklare för motståndarna att styra och stänga ner Bajen, eftersom det räckte att vänsterbacken låg tätt på Madjed samtidigt som pivoten jobbade för att stänga de centrala passningsvägarna. Vi kunde också se en tydlig tendens i de här lägena att både Nahir och Paulos droppade ner för att understödja spelet. Problemet var att det samtidigt gjorde laget ännu mer ihoptryckt, och man fick ingen spelare som stretchade motståndet vertikalt. Det gör livet betydligt enklare för försvarande lag, eftersom de då kan försvara sig med allt spel framför sig. Slutresultatet blev ofta att Bajen antingen tvingades slå upp bollen på chans eller cirkulera den långt ner i planen tills laget hunnit komma i bättre positioner. Och allt det där kortpassningsspelet runt det egna straffområdet innebär såklart en uppenbar risk. Som jag ser det gjorde den här approachen att man blev något bättre i det direkta försvarsspelet, men samtidigt betydligt svagare i de offensiva omställningarna. Det leder i förlängningen till att man sannolikt tappar bollen oftare, och i farligare ytor, än vad man hade gjort om man i stället valt att formera laget på ett annat sätt med Persson. I slutändan innebär det att man tvingas försvara mer över 90 minuter, och då är det också ganska troligt att man över tid släpper in fler mål. Först bilden visar hur motståndarna kan flytta på Lind och Winther för att se till att eliminera Bajens hot på vänsterkanten vid en eventuell omställning. Bild två visar på hur man hamnar när bollen vinns tillbaka och hamnar hos Winther som ska försöka spela upp den.

MostlyBajen's tweet photo. Nu när Kalle har lämnat känns det som ett bra läge att utvärdera valet att spela Fredrik Winther till vänster i backlinjen i stället för Noah Persson, och vilka positiva respektive negativa konsekvenser det faktiskt fick.

Trots att Persson startade samtliga matcher i cupen valde Kalle oftast att ställa honom åt sidan i de större allsvenska matcherna. I stället plockade han in Fofana i elvan och flyttade ut Winther som vänsterback.

Rent formellt förändrade det inte backlinjens formation, eftersom den på pappret fortfarande var en fyra. Däremot innebar det att man fick in ytterligare en naturlig mittback i elvan, vilket gjorde att den individuella försvarskapaciteten i backlinjen blev högre. Persson är inte dålig defensivt, men hans främsta egenskaper ligger trots allt i det offensiva spelet. Draget i sig var därför inte särskilt märkligt. Bajen hade ett väldigt offensivt lutat lag, och det fanns en logik i att vilja stärka upp bakåt för att inte bli alltför sårbara.

Samtidigt fick den här justeringen ganska stora följdeffekter på lagets balans i övrigt, inte minst offensivt. Som jag ser det kom det också i slutändan att påverka helheten negativt, även defensivt.

Eftersom Bajen konsekvent spelade man-man under Kalle spelade det inte jättestor roll för den rena defensiva strukturen vem som låg till vänster i backlinjen. Den spelaren skulle ändå följa sin motståndare. Skillnaden blev tydlig först när Bajen vann tillbaka bollen, eftersom Winther då hade direktiv att utgå som vänster mittback i en trebackslinje när laget skulle börja bygga spelet. Det innebar i praktiken att man bara hade en spelare kvar ute till vänster.

Det kanske inte låter så dramatiskt i sig, men i och med man-man-försvaret tvingades Lind följa motståndarnas högerback oavsett var han tog vägen. En del lag var smarta nog att utnyttja det genom att trycka upp sin högerback högt och brett, eftersom det drog med sig Lind och gjorde att han hamnade helt fel i de lägen där Bajen väl vann tillbaka bollen. På klassiskt schackmanér blev det lite som att offra bonden för motståndarens häst, en rätt bra tradeoff. Det här syntes kanske allra tydligast i cupfinalen, där Lind gång på gång tvingades följa Granath längs kanten och därför ofta hamnade i en ren vänsterbacksposition när Bajen väl återerövrade.

Direkt efter bollvinst fanns det därför ofta inget naturligt outlet-alternativ på vänsterkanten som man kunde spela ut på för att ge laget tid att ställa om. De alternativ som återstod om man ville spela framåt direkt var oftast Madjed till höger eller Paulos och Nahir centralt. Det gjorde det naturligtvis enklare för motståndarna att styra och stänga ner Bajen, eftersom det räckte att vänsterbacken låg tätt på Madjed samtidigt som pivoten jobbade för att stänga de centrala passningsvägarna.

Vi kunde också se en tydlig tendens i de här lägena att både Nahir och Paulos droppade ner för att understödja spelet. Problemet var att det samtidigt gjorde laget ännu mer ihoptryckt, och man fick ingen spelare som stretchade motståndet vertikalt. Det gör livet betydligt enklare för försvarande lag, eftersom de då kan försvara sig med allt spel framför sig. Slutresultatet blev ofta att Bajen antingen tvingades slå upp bollen på chans eller cirkulera den långt ner i planen tills laget hunnit komma i bättre positioner. Och allt det där kortpassningsspelet runt det egna straffområdet innebär såklart en uppenbar risk.

Som jag ser det gjorde den här approachen att man blev något bättre i det direkta försvarsspelet, men samtidigt betydligt svagare i de offensiva omställningarna. Det leder i förlängningen till att man sannolikt tappar bollen oftare, och i farligare ytor, än vad man hade gjort om man i stället valt att formera laget på ett annat sätt med Persson. I slutändan innebär det att man tvingas försvara mer över 90 minuter, och då är det också ganska troligt att man över tid släpper in fler mål.
Först bilden visar hur motståndarna kan flytta på Lind och Winther för att se till att eliminera Bajens hot på vänsterkanten vid en eventuell omställning. Bild två visar på hur man hamnar när bollen vinns tillbaka och hamnar hos Winther som ska försöka spela upp den.

8

122

6

24

17K

Stefan Marklund

@marklund_stefan

Who to follow

Last Seen Users on Sotwe

Trends for you

Most Popular Users