Nyhetsbrev med resten av denna riviga krönika finns nu i era inkorgar! Finns den inte i just din inkorg? Du kan signa upp för framtida nyhetsbrev eller läsa detta nyhetsbrev här: https://t.co/f5FiCqGlzd
5. antibiotikaresistens än cancer år 2050. Vad gäller pandemier ses utvecklingen gällande fågelinfluensan som mycket oroväckande. I korthet, för den som mot förmodan inte bryr sig om djurens välmående, finns det massor av andra orsaker att oroa sig för djurfabriker!
Igår föreläste Camilla från Djurens Rätt för oss om djurfabriker. Missa inte kampanjen och har du möjlighet, gå på en av Camillas kommande föreläsningar! Våra takeways⬇️
4. Kött och mejeri står som bekant för en mycket stor del av jordbrukets växthusgasutsläpp, det tål att påminnas om! Vad gäller folkhälsan är antibiotikaresistens och pandemier stora orosmoment. Camilla refererade till forskning som visar att fler kan dö till följd av...
PUSH har nya uppdrag ute på volontärbyrån! Denna gång söker vi personer som vill vara med och skapa vår nya hemsida. Sök själva eller skicka till någon ni tror kan vara intresserad!
PUSH har nya uppdrag ute på volontärbyrån! Sök själv eller skicka till någon som vill utvecklas inom kommunikation och klimatfrågor. Vi svarar gärna på frågor.
Bonn förberedde oss på vad som kommer debatteras i Dubai, och PUSH fortsätter självklart följa diskussionerna under hösten. Helt klart är att arbete från civilsamhället behövs mer än nånsin för att pusha våra makthavare att leverera mer ambitiös och rättvis politik på COP28
På tal om klimatfinansiering pågår just nu ett mycket viktigt event om det globala finansiella systemet i Paris och ska behandla bl.a. skuldlättnader för låginkomstländer och ökad klimatfinansiering genom en #NewGlobalFinancingPact
Finansiering: i Bonn diskuterades det nya finansieringsmålet från 2025 NCQG (New Collective Quantified Goal on Climate Finance). Det ska ersätta det nuvarande årliga målet om $100 miljarder som rika länder ska mobilisera till sårbara länder - något som fortfarande inte uppfyllts
Målet ska sättas 2024, men ska vara baserat på en grundlig analys om utvecklingsländers faktiska behov för att nå deras klimatmål. Leverans av finansiering från utvecklade länder är avgörande för förtroendet i globala klimatarbetet - ett budskap närvarande under hela konferensen
Bl.a. lyftes från utvecklingsländer vikten av snabbare tillgång till finansiering, att finansiering för skador och förluster är ett tillägg och inte tas från annan existerande finansiering, samt bidrag istället för lån för att inte öka deras redan höga skuldsättning
Skador och förluster (loss and damage): efter beslutet att etablera en ny fond för skador och förluster på COP27 är 2023 året då arbetet med att operationalisera målet påbörjats: var ska pengarna komma ifrån, vilka ska få ta del av dem, på vilket sätt?
Utvecklingsländer pushade snarare för att fonden skulle finnas under UNFCCC och vara finansierad av bidrag snarare än lån från utvecklade länder. Under Glasgow Dialogues fick länder utrymme att diskutera hur fonden ska utformas.
Arbetet med att förbereda det slutliga GST-dokumentet påbörjades också, där man skulle bestämma rubriker. Detta var dock svårare än trott och slutade med att partnerna inte kom överens om en formulering för en rubrik. Man kan undra hur det kommer gå med debatten om innehållet..
Global Stocktake (GST): Kortfattat är GST tänkt att vara en "check up" på hur arbetet mot klimatförändringarna går: vad funkar, och kanske framförallt - vad funkar inte. Det är inte tänkt som enbart en beskrivning av läget, utan betona lösningar för att ta oss framåt
I Bonn var fokus på implementering av Parisavtalets mål och diskuterades utifrån bl.a. utsläppsminskningar, anpassning, och skador och förluster. Återkommande lyftes ökad finansiering i form av bidrag, utfasning av fossila bränslen och subventioner, samt investering i förnybart