Journalist, språkvetare, föreläsare. Chefredaktör på Språktidningen. Språkkrönikör i DN och Fokus. Författare till Nusvenska (2020) och Viktig svenska (2023).
Pronomenpratarna är tillbaka! I nya Språktombolan diskuterar vi varför trenden att använda ”en” i stället för ”man” sjönk tillbaka och varför ”hen” rotade sig på ett annat sätt i allmänspråket än ”en”. Du hittar Språktidningens podd i din poddspelare!
Nya avsnittet av Språktombolan handlar om pronomen! Vad hände med att använda ”en” i stället för ”man”? Och varför var det fler som började använda ”hen” än ”en”? Lyssna på Språktidningens podd på Spotify, Apple podcasts, Podplay, Soundcloud eller Youtube. https://t.co/o7U7lw89sI
För 50 år sedan fick Hasse Alfredson svenskarna att fundera på en av alfabetets doldisar. Nu är q inte längre minsting i ordlistan och framtiden för den tidigare utrotningshotade bokstaven ser ljusare ut än på länge. Om det handlar veckans språkkrönika. https://t.co/uI2yINTVK3
Republikanernas förluster i förra veckans mellanårsval i USA fick vissa att – åtminstone ironiskt – tala om att woke är tillbaka. I Nyhetsdagen i TV4 pratar jag om ordets historia och svarar på publikfrågor. Inslaget börjar efter 2 timmar och 27 minuter. https://t.co/8j226OZRL4
Att konung skulle vara en feminin form av kvinna är ett påstående som dyker upp ibland. Men det är lika fel som att lagom skulle betyda ”laget om” eller att Tore Wretman skulle ha uppfunnit pain riche. Veckans språkkrönika handlar om folketymologier. https://t.co/ywAG7GOZCl
Nytt avsnitt av Språktombolan! Om varför det finns olika uttal av valutan euro, om hur åldern kan ha betydelse för valet av uttal och om hur vi hanterar olika valutor i svenskt skriftspråk. Du hittar Språktidningens podd i din poddspelare.
Hur bör valutan euro uttalas? Varför finns det olika uttal? Och hur ska euro böjas? Nya avsnittet av podden Språktombolan handlar om hur vi hanterar olika valutor i tal och skrift. Lyssna på Spotify, Apple podcasts, Podplay, Soundcloud eller Youtube. https://t.co/mOEV70xTEV
Svenska Akademien behärskar inte svensk grammatik. Så låter det ofta när läsare reagerar på Nobelprismotiveringar som ”för hennes djärva ...” i stället för ”för sina ...”. Men i veckans språkkrönika tar jag bokcirkelgänget i försvar. https://t.co/6mPd5fRsRk
Middag äts numera på kvällen och frukostrast inträffar mitt på dagen. Om hur samhällsutvecklingen har förändrat tidpunkterna för olika måltidsord handlar veckans språkkrönika. https://t.co/X9yvc0CDvT
Regeringen och UD gick från Kiev till Kyjiv. Språkrådet följde efter. Det gjorde också public service-bolagen SVT, SR och Yle men inte privatägda medier. Pratar om stavningen av Ukrainas huvudstad i Nyhetsdagen i TV4. Börjar 2 timmar och 38 minuter in. https://t.co/oiv5fAJ3Em
På mellanstadiet är Norden och Skandinavien tydligt definierade. Men i verkligheten är det etiketter som kan användas på flera olika sätt. I nya Språktombolan pratar vi också om vad som är nordiska språk och språk i Norden. Du hittar Språktidningens podd i din poddspelare!
Nytt avsnitt av Språktombolan! Vilka olika sätt finns det att se på vad som ingår i Norden och i Skandinavien? Och vad är skillnaden mellan nordiska språk och språk i Norden? Lyssna på podden på Spotify, Apple podcasts, Soundcloud, Podplay eller Youtube. https://t.co/XnPHjqF3wm
När värmländska ungdomar försöker ”anstränge sig å prate finnt” känns det som att en del av identiteten går förlorad. Om en ny avhandling, om hur göteborgskan är ”möe finare i kanten” och skånskan ”stecker ut jävlit möe” handlar veckans språkkrönika. https://t.co/Mqo0NeiQTv
Lättlästdagen 2026 närmar sig! Du möter bland andra Amanda Romare, Ann Gomér och Jenny Edvardsson under en heldag där lättläst, språkinlärning och litteraturfrämjande står i fokus. Hoppas vi ses!
Fem veckor kvar till Lättlästdagen! Vi ses i Malmö 19 november för en nyttig och underhållande heldag med fokus på språk, litteratur och läsning. Du möter författare, forskare, lärare och andra experter som bjuder på insikter och tips. Läs mer och boka: https://t.co/TKqhDiF4GR
Hela 42 procent av Miljöpartiets väljare tycker att hen är mycket bra – men bara 1 procent av Sverigedemokraternas sympatisörer håller med. Även om hen i dag är etablerat som könsneutralt pronomen är det 60 år efter första kända belägget fortfarande ett ord som delar svenskarna.
60 år efter första användningen i skrift använder sex av tio svenskar ordet hen. Men pronomenet väcker starka känslor. Unga och kvinnor är mer positiva – män och äldre mer negativa. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen. https://t.co/4BrscEvszS
Sluts Hole Lane har utsetts till Storbritanniens snuskigaste ortnamn. Men även det var en gång lika rumsrent och oskyldigt som Porrarp, Snopptorp och Snorrslida. Om hur ortnamn bevarar betydelser som annars fallit i glömska handlar veckans språkkrönika. https://t.co/py4Q90Prj3
Nytt avsnitt av Språktombolan! Om benämningar på grupper, om pensioneringen av eskimåsväng och om framtiden för ord och namn som Lappland, Lapporten och lappuggla. Du hittar Språktidningens podd i din poddspelare!
Har ordet eskimå blivit nedsättande? Och vad kan i så fall användas i stället? I nya avsnittet av Språktombolan samtalar Anders Svensson och Lena Lind Palicki om benämningar på grupper. Lyssna på Spotify, Apple podcasts, Podplay, Soundcloud eller Youtube. https://t.co/cW7q4FgHA0
Under årets valrörelse exploderade användningen av uttrycket ”röd linje”. Om hur det lånades in i svenskan, om hur rötterna kan spåras tillbaka till Osmanska rikets kollaps och om hur det präglade riksdagsvalet handlar veckans språkkrönika. https://t.co/jq5SFYrP1j
Kåtebo, Stora och Lilla Runken, Pungpinan, Snippvägen och Stjärtnäs är några mer eller mindre snuskiga ortnamn som dyker upp när jag (numera med artistnamnet Svenssom) gästar Nyhetsdagen i TV4 och förklarar varför vissa namn i dag framstår som underliga. https://t.co/zxqy0Y4RqQ
Vad händer med titeln talman om posten går till en kvinna? Och vad säger ord som tjejtveka och killgissa om hur vi kommunicerar? Är tillbaka och pratar språk i Nyhetsdagen. Inslaget börjar runt 2 timmar och 49 minuter in. https://t.co/ulEiKHoFZ5
Utan kontakt med svenskan som talades i Sverige eller Finland utvecklade svenska dialekterna i Estland egna mönster för adjektivböjning. Om lilla och stora katastrofen, exaptation och estlandssvenska handlar veckans språkkrönika. https://t.co/lYMb1nHydA
Nu är programmet till Lättlästdagen klart! Det blir en heldag full av råd och tips för dig som är intresserad av språk, läsning och begriplighet. Utöver experter som delar med sig av sina erfarenheter möter du också författaren Amanda Romare i ett samtal om språk och skrivande.
Lättlästdagen i Malmö den 19 november närmar sig! I år möter du bland andra författaren Amanda Romare, kognitionsforskaren Betty Tärning och Ann Gomér – grundare av Lättlästa klubben – under en heldag med fokus på läsfrämjande, litteratur och nyttiga tips. https://t.co/TKqhDiFCwp