đ Smackbox V2 is OUT NOW.
The new standard for hybrid drum synthesis. đ 12 Voices đ„ïž Mac / Win / Linux âĄïž Native VST3/AU/CLAP
Download the free demo: https://t.co/sxTyLFiN18
#VST#ProducerLife#SoundDesign#CLAP#AU
Claude 4 just refactored my entire codebase in one call.
25 tool invocations. 3,000+ new lines. 12 brand new files.
It modularized everything. Broke up monoliths. Cleaned up spaghetti.
None of it worked.
But boy was it beautiful.
Vad har hĂ€nt med dig? - Drönare, svarar han genom tolken. DĂ€r benen en gĂ„ng satt finns bara decimeterlĂ„nga knölar utstickande frĂ„n bĂ€ckenet kvar. Det gĂ„r inte att ta i hand som vanligt, eftersom högerarmen Ă€r borta. Ăverkroppen Ă€r sargad av brĂ€nnskador. Detta Ă€r min berĂ€ttelse frĂ„n min senaste resa till Ukraina.
Det moderna krigets lemlÀstade och sargade ansikte visar sig i rum efter rum genom mÀnniskoöde efter mÀnniskoöde lÀngs lysrörskorridorerna pÄ militÀrsjukhuset i Irpin, Ukraina.
Det Àr svÄrt att pÄ kort tid bilda sig en uppfattning om hur mÀnniskor egentligen mÄr men högst sannolikt Àr omfattningen av psykisk ohÀlsa i form av PTSD betydande bland dem som ÄtervÀnder i spillror. SÄr och trauman som inte syns men som ohanterat ocksÄ förstör mÀnniskoliv. Suturerna utanpÄ kroppen syns för alla. Det olÀkta pÄ insidan Àr svÄrare att omedelbart upptÀcka.
Oaktat detta uppvisar mÀnnen pÄ britsarna eller i trÀningsmaskinerna ett stoiskt lugn och uttalar sin tacksamhet över att bli erbjudna rehabilitering, psykologhjÀlp och sjukgymnastik. Trots att de har givit allt vill de som kan ge mer. Det pratas mycket om krigströtthet och nog finns den i Ukraina, men inte pÄ det bitvis provocerande sÀtt som ibland kommer till uttryck i andra vÀstliga lÀnder. Vi har ingen rÀtt att vara trötta. Folket vi möter i Ukraina dÀremot, de Àr trötta pÄ ett sÀtt vi inte kan förestÀlla oss, men de bÀr sin trötthet med upprÀtt hÄllning och tÀnker inte ge upp.
En ny dörr öppnas efter den andra men synen som möter oss Àr densamma. SvÄrt skadade mÀn som stÄtt öga mot öga med döden men Àr pÄ vÀg tillbaka bÀrandes outplÄnliga men.
- Vi har en ny situation och vi mÄste lÀra oss att hantera den, sÀger en av förestÄndarna. Folk blir inte pÄ samma sÀtt skottskadade lÀngre. Det Àr minor och drönare som stÄr för merparten av alla skador och utfallet ser ut dÀrefter. Grövre, svÄrare och permanent.
Han ger mig siffran pÄ antalet amputationer per mÄnad och jag konstaterar för mig sjÀlv att de fysiska spÄren av kriget kommer synas i befolkningen under Äterstoden av en mansÄlder.
Det Àr omöjligt att inte bli förlÀgen inför det man möter, kommandes frÄn ett av vÀrldens mest privilegierade, och ibland kanske bortskÀmda lÀnder i termer av vÄr stÀndigt uttalade förvÀntan pÄ det offentliga samhÀllet. Tankarna vandrar ivÀg till ett brottstycke ur den mediala rapporteringen frÄn ett av snöovÀdren i vÄras. Intervjuobjektet var missnöjd, för att inte sÀga upprörd över att vederbörande i vÀntan pÄ undsÀttning av rÀddningstjÀnsten tilldelats en energibar vars bÀst före-datum hade passerat. OtillstÀndigt, var synpunkten. Anekdotiskt givetvis, men ÀndÄ en kort ögonblicksbild av ett perspektiv som inte existerar i ett land i krig. Vi Àr sÄ nÀra men ÀndÄ sÄ lÄngt borta, utan att förstÄ det.
MilitÀrsjukhuset i Irpin Àr renoverat med hjÀlp av Natofinansiering. Under de inledande dagarna av den fullskaliga invasionen blev anlÀggningen mer eller mindre förstörd av ryssarna. SpÄren av granatnedslag och ruinerna av kringliggande byggnader som Ànnu inte ÄtgÀrdats pÄminner om att sÄ mycket ÄterstÄr. Ukrainarna vill bygga Fyra likadana enheter, behovet Àr mycket stort.
Vi har fÄtt se en del av spÄren frÄn krigets fasor men dÀr pÄ militÀrsjukhuset fanns ÀndÄ livet och en livsgnista som var omisskÀnnelig. Vid vÄrt nÀsta stopp för dagen Àr allt bara ett blytungt post faktum och det Àr dags att ta ytterligare ett stort steg ner i ett mentalt mörker. Butja.
BelÀget ett bÀttre stenkast frÄn Iripin. BÄda förstÀder till Kyiv. Butja Àr platsen dÀr den första ryska offensiven fick sin vÀndpunkt tack vare heroiska insatser frÄn hela det ukrainska samhÀllet.
NĂ€r ryssarna drevs tillbaka stod det klart att man givit sig pĂ„ civilbefolkningen pĂ„ ett sĂ€tt som var svĂ„rt att greppa. Historien om Butja Ă€r vĂ€ldokumenterad och spred sig som en löpeld över vĂ€rlden. ĂndĂ„ Ă€r det som det alltid Ă€r, nĂ€r man stĂ„r öga mot öga med nĂ„got översköljs man med ytterligare ett lager av hĂ€ndelsens magnitud. Vi trĂ€ffar prĂ€sten i byns kyrka. Den har fortfarande skotthĂ„l i vĂ€ggarna och vittnar i sig sjĂ€lv om en helt annan verklighet Ă€n novemberlugnet som ramar in dagens besök.
Inne i kyrkan finns en stor fotoutstÀllning för att minna om synen som mötte Butjas befriare. Bild efter bild pÄ förvridna kroppar upphÀngda pÄ stafflier. NÄgra undangömda i massgravar för att dölja spÄren av det intrÀffade, andra lÀmnade kvarliggande i den position de tvingades möta sitt sista ögonblick. NÄgra har hÀnderna bundna bakom ryggen med buntband och har dÀrefter avrÀttats bakifrÄn. FÄgelvÀgen Àr det dryga 100 mil hem till Stockholms förorter.
Utanför kyrkan finns en minnesvÀgg med namnet pÄ dem som avrÀttades av ryska förband under deras tid i staden. Jag lÀgger ner en blombukett med jÀmnt antal blommor, i Ukraina en tradition vid sorgehögtider. Bredvid finns ytterligare en vÀgg med namn. Den tillhör de personer frÄn staden som ryssarna kidnappade och tog med sig tillbaka. De sitter idag fÀngslade i Ryssland, dömda för brott i skenrÀttegÄngar. Ryssland vÀgrar lÄta dessa personer ingÄ i fÄngutvÀxlingar eftersom de ej anses vara kombattanter. Det Àr precis sÄ groteskt som det lÄter och en pÄminnelse om att denna konflikt ocksÄ handlar om mer Àn bara territorium.
âââ
Vi stÄr pÄ en innergÄrd som tillhör Kyivs huvudbrandstation, belÀgen mitt i stan. Brandbilar, rÀddningstjÀnstfordon och olika typer av slÀckutrustning tillsammans med personal omgÀrdar oss. Direkt i blickfÄnget stÄr svenska mobila brandpumpar som donerats av MSB. FörestÄndaren visar oss bort till ett av de större fordonen som uppenbarligen Àr nÄgon form av bÀrgningsfordon. Ett stort flak med höga vÀggar och ovanpÄ allting en Hiabkran, modell stor. FrÄn början stolt svensk ingenjörskonst frÄn Hudiksvall, numera tillverkade i Polen. En lejdare av stÄl leder oss upp in genom en smal liten dörr i flaksidan. PÄ vÀgen upp pÄ flaket börjar flyglarmet ljuda över staden. PÄ en bÀdd av fin sand inne i flaket ligger toppen pÄ en nedskjuten robot. - Kinzhal, sÀger chefen för State Emergency Service of Ukraine och pekar pÄ en cylindrisk toppkon med ojÀmna brottkanter. Putins hypersoniska propagandavapen som pÄstods vara omöjliga att skjuta ned. Det amerikanska luftvÀrnssystemet Patriot bevisade motsatsen.
-Sir, MIG 31 in the air, time to get going, we need to get into shelter and continue the briefing there, sÀger en av personerna nÀrmast mig. Det har visat sig att det vid detta flyglarm inte rör sig om de vanliga och lÄngsamma Shahed-drönarna utan om en grupp MIG 31, med kapacitet att bÀra just den typ av robot som vi ser spillrorna av framför oss. Det krymper förvarningstiden frÄn timmar till minuter.
Nere i skyddsrummet fortsĂ€tter presentationen helt sömlöst. Detta Ă€r vardagen i en stad som ligger lika lĂ„ngt frĂ„n vissa delar av fronten som det Ă€r frĂ„n vĂ€stra delarna av Ukraina till Ăstersjön. Vi pratar om det ytterligare fördjupade samarbete som kommer att ske mellan MSB, som snart byter namn till MCF, och State Emergency Service of Ukraine, som en konsekvens av det regeringsuppdrag som Försvarsdepartementet tagit fram.
Belastningen pĂ„ rĂ€ddningstjĂ€nsten Ă€r enorm. 65 000 rĂ€ddningstjĂ€nstpersonal arbetar varje dag hĂ„rt med att slĂ€cka brĂ€nder och rĂ€dda mĂ€nniskoliv i kölvattnet av Rysslands stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende terrorbombningar. Rysslands folkrĂ€ttsvidriga krigföring har framtvingat ny metodik och arbetssĂ€tt. Risken för sk. âdouble tapsâ innebĂ€rande att ytterligare bekĂ€mpning riktas mot en plats ytterligare en gĂ„ng dĂ€r en rĂ€ddningsinsats redan pĂ„gĂ„r har fĂ„tt State Emergency Service of Ukraine att delvis börja arbeta med fjĂ€rrstyrda larvgĂ„ende brandbekĂ€mpningsrobotar. Men man har ocksĂ„ egna ambulanser som har den uttalade uppgiften att omhĂ€nderta skadade rĂ€ddningstjĂ€nstmedarbetare.
ââ
Det Àr nÀstan mörkt nÀr vi svÀnger av motorvÀgen och vidare in pÄ smÄvÀgar som snart leder oss in i ett skogsparti. Vi rullar fram till avlastningsplatsen och möts dÀr av representanter för State Border Guard of Ukraine Den fredstida verksamheten skulle kunna beskrivas som en blandning av Kustbevakningen, Tullverket och grÀnspolisen. Sedan den fullskaliga invasionen har dock denna tidigare civila myndighet genomgÄtt en metamorfos.
Nu strider man lÀngs stora delar av fronten, sida vid sida med Ukraine Defence Forces och Ukraine National Guard. SÄ hade det sett ut under det kalla kriget ocksÄ i hÀndelse av ett vÀpnat angrepp mot Sverige. Resan tillbaka mot en sÄdan ordning Àr pÄbörjad och ett antal viktiga steg Àr redan tagna. Polismyndigheten har redan i en broschyr till anstÀllda informerat om kombatantstatusen hos poliser i hÀndelse av vÀpnat angrepp.
Kustbevakningen och Försvarsmakten har fördjupat samarbetet myndigheterna emellan och börjat förbereda för hur det skulle gÄ till i praktiken om Försvarsmakten behöver aktivera den sÄ kallade nyttjandeförodningen, dÀr vissa delar av Kustbevakningens verksamhet understÀlls Försvarsmakten i hÀndelse av höjd beredskap.
Det finns vid det hĂ€r laget fĂ„ som inte kĂ€nner till hĂ€ndelserna vid Ormön i början av den fullskaliga invasionen. Vid anrop frĂ„n den ryska svartahavsmarinens flaggskepp Moskva med begĂ€ran om att de ukrainska styrkorna pĂ„ Ormön skulle ge upp blev svaret i engelsk översĂ€ttning; âRussian warship, go fuck yourself.â
Mindre kÀnt Àr kanske dÀremot att personen som yttrade det som kommit att bli sjÀlva sentensen för ukrainsk motstÄndskraft och försvarsvilja tillhörde just State Border Guard Service of Ukraine. En tidigare civil myndighet, som inte tidigare sysslat med vÀpnad strid pÄ det sÀttet, hade bara en knapp vecka in i den fullskaliga invasionen stÀllt om perspektiv och uppgift fullstÀndigt.
De visar oss sina fordon, amerikanska Humvees, gamla pansarbandvagnar som Àr modifierade med egen dÄdkraft och initiativrikedom. Inget sitter fast hÀr. Innovationen drivs av en existentiell kamp.
Under den pÄgÄende föredragningen bryts Äter den relativa tystnaden av den stegrande tonen frÄn Ànnu ett flyglarm. Det tredje eller fjÀrde detta dygn. Den omedelbara reaktionen blir att vi förflyttar oss in under trÀdkronorna för vidare bedömning.
Snart visar det sig Äterigen att det inte heller denna gÄng rör sig om enklare drönare, utan potentiellt om hypersoniska robotar. Vi befinner oss pÄ ett relativt högvÀrdigt mÄl och det Àr dags att utan dröjsmÄl bege sig ner i skydd.
Flera smala trappor tar oss ner i vad som kÀnns och doftar som en trÄng jordkÀllare. - When we win the war we will store wine down here, sÀger ett av befÀlen och ler. Vi fortsÀtter att prata om det fördjupade samarbetet som nu pÄ den svenska regeringens uppdrag kommer att ske mellan State Border Guards Service of Ukraine och den svenska Kustbevakningen. - Jag vill att ni berÀttar för dem om er omstÀllningsresa, sÀger jag innan vi fÄr reda pÄ att robotarna slagit ner nÄgon annanstans och att det nu Àr sÀkert att fortsÀtta besöket ovan jord.
ââ
En lÄng dags fÀrd mot natt börjar nÀrma sig nÀsta dygn. Vi vaknade upp i ett parkeringsgarage dÀr vi spenderat natten i oförskÀmt bekvÀma sÀngar. NÀr klockan nu nÀrmar sig midnatt vid perrongen pÄ Kyivs tÄgstation har det varit en dag med program i princip utan avbrott. Intrycken Àr mÄnga i vanlig ordning och knappt har tÄget börjat rulla innan flyglarmen kommer, ett efter ett. Natten blir vÀrre Àn vanligt.
De varmt vÀlkomnande medarbetarna pÄ Kyivs huvudbrandstation som vi trÀffade för bara nÄgra timmar sedan spenderar nu ytterligare en natt med att slÀcka brÀnder i huvudstaden. Vi Äker hem frÄn ett krig som inte gör nÄgon paus för landets invÄnare. Det Àr inte utan en kÀnsla av skuld man lÀmnar ett land som kÀmpar. Desto större Àr beslutsamheten att fortsÀtta stötta och fortsÀtta göra vÄr hemlÀxa i Sverige med insikten att det Àr fara i dröjsmÄl.
Foto: Cornelia Norman
Vid tangentbordet, Carl-Oskar Bohlin,
Minister för civilt försvar.
@Jaxinthejungle@dre71_dar@ZelenskyyUa About one million Russians has left the country recently, probably easier to buy a home with cash now yes. Perhaps it's lacking running water or heat, but cheaper now.