@laeelxa Det är inte direkt högt i tak. Typ hälften av inläggen och kommentarerna kommer dessutom från anonyma användare. Vilket man väl kan förstå när det handlar om elevärenden, men oftast verkar det handla om att man inte vågar stå bakom sina åsikter.
@jennymaria Nej, vissa länders resultat bör vara mycket mer tillförlitliga än andras.
Sveriges svarsfrekvens är bland de lägsta med 31%. OECD:s mål var 70%.
@jennymaria Men jag är ingen expert. Skulle dock vara intressant att höra vad en expert har att säga, men de kanske är upptagna med annat.
Synd i såna fall, för Heller Sahlgren har genomslag och inflytande.
@jennymaria Låg svarsfrekvens och vilken typ av personer som har fallit bort p.g.a. metoden (frivilliga tvåtimmarstester) bör ju slå ännu hårdare när man, som Heller Sahlgren, bryter ner undersökningen i enskilda åldersintervaller. Underlaget blir ännu mindre än totalen.
Ytterligare en intressant sak:
Flera länder som placerar sig i topp har relativt låg svarsfrekvens, medan flera länder som placerar sig längre ner har relativt hög svarsfrekvens.
Exempel: Sverige (plats 3) har 31% svarsfrekvens. Sydkorea (plats 22) har 73% svarsfrekvens.
Allt det här är OECD öppna och transparenta med, men det är information som @ghellersahlgren utelämnar. Om jag har fel så får han gärna visa var det nämns.
Ytterligare en intressant sak:
Flera länder som placerar sig i topp har relativt låg svarsfrekvens, medan flera länder som placerar sig längre ner har relativt hög svarsfrekvens.
Exempel: Sverige (plats 3) har 31% svarsfrekvens. Sydkorea (plats 22) har 73% svarsfrekvens.
Är den svenska gymnasieskolan verkligen ett haveri? En ny analys av OECD:s Piaac-undersökning visar en annan bild: svenska ungdomar presterar i internationell toppklass.
Rimlig slutsats:
Högt selektivt bortfall p.g.a. undersökningens metod (frivilliga tvåtimmarstest) bidrar till att vissa nationella resultat överskattas.
@FMannerheim@jonasvlachos@ghellersahlgren Heller Sahlgrens forskning används ofta i skoldebatten, men det är väldigt svårt för oss vetenskapliga lekmän att bilda oss en uppfattning om trovärdigheten.
@FMannerheim@jonasvlachos@ghellersahlgren I anslutning till Heller Sahlgrens debattartikel i DN och inlägg på X så publicerades den här.
Jag förstår om @jonasvlachos är en upptagen man, men det vore intressant att höra om han tycker att metod och slutsatser är rimliga.
https://t.co/kn8R7HkdaK
@FMannerheim Klart man kan. Tänker att man kan åka runt och hålla workshops där deltagarna, med hjälp av post-its, får vända och vrida på vad de lägger in i ”special”.
@TailRisk31415@AnnaEriksson02 Det handlar egentligen inte om huruvida han har rätt eller fel, det handlar om hur han kommer fram till sina slutsatser och vilka bakomliggande motiv han har.
Jag tog hjälp av min mattelärarkollega och tillsammans räknade vi ut att Heller Sahlgren troligtvis baserar sina slutsatser på ett frivilligt tvåtimmarstest med 0,8 promille av Sveriges gymnasieelever.
Är den svenska gymnasieskolan verkligen ett haveri? En ny analys av OECD:s Piaac-undersökning visar en annan bild: svenska ungdomar presterar i internationell toppklass.