Det är ingen slump att storstadslagen haft en enorm tillväxt av publik efter pandemin. Människor vallfärdar till våra Allsvenska arenor och IFK Göteborg har sålt slut Gamla Ullevi för 22a (?) matchen i rad. För några år sedan hade vi kanske två, tre utsålda matcher PER ÅR.
Där tycker jag att man ska ställa sig frågan:
Är det atomsfären, stämningen och gemenskapen som lockar? Eller är det den fantastiska fotbollen mestadels utförd av spelare som knappt platsar i våra grannländer?
Jag väljer ändå att tro på det förstnämnda.
Bejaka den VAR-fria, passionerade, värmande och medlemsägda liga vi har. Problematisera snarare över ett trångsynt rättsväsende med oproportionerliga resurser än en glödande läktarkultur.
Utan kontrollerat kaos (!) är Allsvenskan typ bara Tim Waker som slår en passning till Ludvig Fritzon.
Och det vill ärligt talat ingen se på.