Överlag finner jag inget som tyder på att en förkortad fängelsetid till förmån för fotboja i hemmet minskar eventuella inkapaciteringseffekter eller ökar risken för återfall.
Studien finns att läsa här: https://t.co/pUy4XFRVON
Ny studie! Effect of early prison release with electronic monitoring. I studien undersöks effekterna av att förkorta fängelsetiden för intagna och istället låta dom avtjäna den sista delen av sitt straff i hemmet med fotboja, under förutsättning att de arbetar eller studerar. 🧵
Resultaten visar att för personer som saknar anställning före fängelsestraffet kan denna form av utslussningsåtgärd stärka arbetsmarknadsanknytningen och minska risken för återfall. Även yngre personer tycks gynnas av insatsen genom en förbättrad arbetsmarknadsanknytning.
@peeterandersson@MM_Flink@janalbinsten BRÅ gjorde för många år sedan en intervjustudie med brottsoffer där deras gärningsperson fick fotboja och fick då en hel del intressanta svar
@peeterandersson@MM_Flink@janalbinsten Man resonerar kring det på så sätt att fotboja ges enbart till personer som har låg risk till återfall. På det så är det främst personer dömda till rattfylla/narkotikabrott (~80 % de med fotboja) som får fotboja så något tydligt brottsoffer finns oftast inte.
@ManneGerell @jonasvlachos Ett ytterligare mått som kan vara av intresse är personuppklaringsprocent där nedgången inte är lika markant. Men helt klart påverkar nedgången i personuppklarade brott och personuppklaringsprocent - oavsett magnitud - återfallsanalyser!
Kriminalvården har under en längre tid larmat om plats- och personalbrist. Nu menar de att en konsekvens av situationen är att det rehabiliterande arbetet halkar efter.
https://t.co/MyomQRomkh
@ManneGerell Kan även tipsa om en ytterligare dansk studie som lyckades indirekt fastslå hur en reform som medförde att unga i genomsnitt fängslades i yngre ålder än tidigare (på grund av en snabbare lagföring) ledde till ökad återfall: https://t.co/tLJJnIdQsk
@ManneGerell @f_hieronymus@MagnusHieronym1@RikardN Du summerar det bra! Ett problemet med gängse fängelselitteratur är att mycket av det som finns är från geografiska kontexter långt borta från den Skandinaviska kriminalvården. Man bör därför vara försiktig när man tittar på den tidigare litteraturen. Se: https://t.co/bRXkRrSow9
Artikel publicerad! https://t.co/IGPpI4iwwd
Tillsammans med kollegor från Kriminologiska institutionen (SU) har vi studerat om återfallsrisken för personer som döms till fängelse för första gången påverkas om de får spendera mer tid i fängelse... [1/9]
@otmeahij Vi undersöker inte inkapaciteringseffekter i denna studie utan enbart hur återfallen påverkas med start från när intagna är fria. Sist inkapaciteringseffekter estimerades i Sverige var 1991 och man fann då att "inlåsningseffekten är mycket begränsad".
@FredrikKarrholm Med detta i åtanken samt de resultat vår studie pekar på så kan man argumentera för att skärpningar av strafflängden – för förstagångare (!) - tyvärr inte har en större återfallspreventiv effekt. Och slutligen tack för att du uppmärksammar artikeln :) [3/3]
@FredrikKarrholm Tittar vi på senaste sifforna gällande återfall för de som för första gången döms till fängelse så återfaller 16 % inom 3 år (Kriminalvård och Statistik 2020). Motsvarande siffra under tiden för våra naturliga experiment är ca 4-5 gånger högre. [2/3]
@FredrikKarrholm Hej! Enes här från SvD-artikeln en av författarna till studien. Mycket riktigt uppvisade de intagna i vår studie relativt höga nivåer av återfall men kom ihåg att vi använder oss av naturliga experiment från 80- och 90-talet vilket var en tid då återfallen var högre. [1/3]