Today, Precise Biometrics and Fingerprint Cards (FPC) become one with the completion of our merger.
Together, we create a global player in biometric security, access and identity management.
Learn more: https://t.co/qjVgE9iVyh
#Precise#Biometrics#YOUarethekey#M&A
"Oberoende" Socialdemokratiska Aftonbladet med sin avsky mot allt vad som heter vinstuttag/utdelning av skattefinansierad verksamhet, har de senaste åren själva delat ut vinst till ägarna samtidigt som de mottagit skattefinansierade bidrag i mångmiljonklassen.
De finns en myt att Aftonbladet inte mottar presstöd som f.ö. ändrade namn till mediestöd 2019.
En myt som är lika falsk som seglivad, de har nämligen de senaste 4 åren uppburit Distributionsstöd, utgivningsstöd och redaktionsstöd.
Nu ska vi bli lite affärstekniska:🧐
Aftonbladet Hierta Aktiebolag ägs till 91% av Schibsted ASA.(Norskt företag) och 9% av Fackorganisationen LO(en annan org. som hatar vinstuttag av skattepengar).
Omsättningen 2022 var 1.5 miljarder.
Siffrorna i årsredovisningen ser bra ut, det går ingen nöd på aftonbladet och de har råd att avlöna Chefredaktör Lena K. Samuelsson 368.000kr i månaden(2021), samt 266 anställda(2022).
Det har gått så bra att under de senaste två åren så har aftonbladet gett ägarna en total utdelning på 232.393.000sek (232miljoner), det gör man såklart inte om man samtidigt har ett behov av att ta statliga bidrag...
..eller🤔
Samtidigt har Aftonbladet sett till att fylla på pengakofferten med totalt 27.096.705 sek från oss skattebetalare via olika stöd från mediestöd.
https://t.co/OgEx18Emxt
Distributionsstöd 2021-2022: 134.945 sek
Stöd utgivning 2020: 5.246.928 sek
Redaktionsstöd 2020-2022: 21.714.832 sek
Då det inte rör sig om stöd för att ha råd att betala räkningarna så kan man tolka det som att aftonbladet helt enkelt bara är giriga, 11.7% av vinstutdelningen(2020-2022) är helt enkelt betalda av oss skattebetalare.
Visst är det lagligt men borde det verkligen vara det🤔 Sedan har vi då etik och moral, aftonbladet går helt klart samma upptrampade stig som @socialdemokrat ,Sitter på höga hästar och menar att det är ok när vi gör saker men gud nåde den som inte röstar S, eller någon av deras dörrmattor, de ska vi dagligen posta så mycket smuts om att de flyr landet.
Så är det ett hyckleri i världsklass när Anders lindberg, lina "vad nu hon heter" och andra verklighetsfrånvända ab skribenter ska tukta oss vanliga människor? De talar om för oss hur vi ska tycka om stöld av skattepengar, samtidigt som de alla själva står ner till armbågarna i skattetunnan och tror att ingen ser.🧐
Nu ska jag titta på ETC
Gillade du vad du läste, dela gärna eller följ mig för mer av liknande.
Tack för att du tog dig tid och läste.
/Glenn
#svpol #skatt #skattepengar #svindleri #omoraliskt
https://t.co/A6Xo3KqK5w ”Det handlar således inte om isolerade incidenter. Skandalen på Karolinska är resultatet av en lång rad små eftergifter där gränserna successivt flyttats. Varje enskild eftergift har motiverats som obetydlig. Tillsammans har de förändrat normen. Och summan av tusen och en ursäkter blir slutligen kapitulation.
I fallet med sjukhuset handlar det därtill om att de stetoskopbeklädda aktivisterna medvetet snyltat på vårdens auktoritet och att de i förlängningen avkräver såväl arbetskamrater som patienter lojalitet gentemot den egna saken. Det är nämligen inte svårt att föreställa sig vad konsekvenserna blir för den som motsätter sig att reduceras till rekvisita i detta moraliskt bankrutta skådespel. Kännbara och obehagliga - vilket är hela poängen.
/…/ När politiker, jag själv inkluderad, akademiker och journalister attackerats och hotats av Palestinaaktivister har gränserna för vad som kan tolereras sedan länge passerats. Men responsen har knappast varit resolut, tvärtom finns starka krafter som försökt framställa det som att det handlat om tillfälligheter, några rötägg här och där, vilket skymt sikten för den systematik som utgör kärnan.
Ser vi tillbaka på de gångna åren är det uppenbart att vi inte hade hamnat här om vi hade kväst utvecklingen från start: När en grupp antisemiter skanderade utanför synagogan på Förintelsens minnesdag i januari år 2024, när israeliska flaggor brändes i Malmö, när politiska möten fick avbrytas och valstugor stängas under Europavalrörelsen, när campusområden ockuperades och tältläger sattes upp i våra universitetsstäder, när attacker genomfördes mot israeliska företag, den israeliska ambassaden tvingades hålla stängt, när Bokmässan och Eurovision förvandlades till arenor för antisemitisk mobilisering.
Den som tror att ovanstående inte hänger ihop, att det inte finns en medveten strategi som syftar till att med antisocialt dominansbeteende erövra det offentliga rummet, bör tänka ett varv till. Syftet här, liksom i resten av Väst, är att göra det offentliga rummet till en plats där motståndare tystnar, där institutioner böjer sig och där människor vänjer sig vid det som för bara några år sedan hade betraktats som fullständigt oacceptabelt.
Det är den normaliseringen som utgör det verkliga hotet. Inte bara mot Sveriges judar, utan mot själva idén om ett öppet samhälle där offentliga institutioner förblir politiskt neutrala och där medborgare kan lita på att de bemöts som just medborgare – inte som representanter för en identitet eller ett ursprung.
Det är därför detta inte handlar om Israel eller Mellanöstern. Det handlar om Sverige och om svenskarna. Om vilket samhälle vi tänker lämna efter oss. Om offentliga institutioner ska vara lojala mot lagen eller mot aktivismen. Och om judar, som levt i Sverige i generationer, ska kunna leva öppet utan att behöva göra ständiga riskbedömningar.”
Det mest intressanta efter Egyptens förlust mot Argentina var inte resultatet. Det var reaktionen.
När ett lag leder med 2–0, släpper in tre mål och förlorar matchen finns det en självklar fråga att ställa: Vad gick fel på planen?
I stället fylldes sociala medier av anklagelser mot domaren, FIFA och påstådda konspirationer. Förklaringen skulle återigen finnas utanför den egna prestationen.
Detta är ett mönster som sträcker sig långt bortom fotbollen. I stora delar av Mellanöstern är konspirationsteorier inte ett undantag utan ett standardverktyg för att slippa självkritik. När något går fel är det nästan alltid någon annans fel: väst, Israel, CIA, FIFA, domaren eller någon diffus “agenda”. Allt utom den egna oförmågan.
Det är en kultur som är djupt destruktiv. För den som alltid ser sig som offer har ingen anledning att förändras. Självrannsakan ersätts av självömkan.
Visst kan domare göra misstag. Visst kan enskilda beslut påverka matcher. Men inget domslut tvingar ett lag att tappa en tvåmålsledning. Tre insläppta mål är sällan resultatet av en internationell komplott.
Den obekväma sanningen är att mästarlag vinner trots tveksamma domslut. De försvarar ledningar, anpassar sig och hittar sätt att avgöra matcher. Förlorare letar syndabockar.
Det är också därför många samhällen fastnar i ett permanent tillstånd av frustration. Om varje misslyckande förklaras med yttre krafter blir den egna handlingsförmågan obefintlig. Ansvar blir något som alltid ligger hos någon annan.
Fotboll är förstås bara fotboll. Men reaktionerna efter matchen säger något större. De visar hur djupt rotad offermentaliteten kan vara och hur svårt det blir att utvecklas när varje motgång omedelbart förvandlas till ännu ett bevis på att världen är emot dig.
Den verkliga vägen framåt börjar med en betydligt tråkigare mening:
Vi ledde med 2–0. Sedan släppte vi in tre mål. Där börjar analysen.
Trodde aldrig att jag skulle citera ett Redditinlägg, men den här skibenten analyserar den svenska vänsterns irrationella fixering vid Israel bättre än många andra:
"Min morsa fanns i periferin av detta. Hon var med i KFML(r) och jobbade inom vården, men var inte insyltad i detta så vitt jag vet (och vi har pratat om det). Det är ett intressant kapitel av hennes liv att prata om, det har satt spår i henne som nog aldrig kommer gå ur.
Flera av hennes kollegor/meningsfränder jobbade i flyktingläger i Libanon under perioder, så hon kände definitivt flera av de som den här texten handlar om.
Det är rätt bisarrt. Jag älskar min mamma och hon är klok, men under den här perioden cementerades ett vitglödgat hat för Israel som angränsar till total besatthet och vansinne. Det finns inte en atom av nyans, det är den svartvitaste konflikten som någonsin funnits på denna jord i hennes ögon.
Det är som att de med kirurgisk precision plockat bort varenda liten datapunkt, kontext och omgivande faktorer som talar till Israels fördel och blåser upp varenda datapunkt som talar för Palestiniernas fördel. Det är verkligen hjärntvätt. Efter sjunde oktober förstod jag ganska snabbt att detta var en sak hon hade gemensamt med stora delar av 68-vänstern och som till viss del gått i arv i yngre vänstern.
Just Israel är ett av få ämnen vi inte kan prata om. Trots att morsan är socialist i själ och hjärta och jag är någonstans i gränslandet mellan betongsosse och höger numera kan vi prata sån typ av politik med hyfsat god min och ha intressanta diskussioner.
Men så fort Israel kommer på tal blir det regelrätt bråk. Hon hatar Israel så mycket, och försvarar eller åtminstone kraftigt relativiserar Hamas, Hezbollah och iranska regimen (enbart för de är Israels största rival, är min tolkning). Hon blir sur, jag blir sur för hon försvarar dessa vedervärdiga organisationer och allt blir pannkaka.
Om ni undrar varför Jan Guillou är så jävla efterbliven med avseende på Mellanöstern så är det sannolikt en liknande bakgrund som min kära mor som är orsaken till det".
Oh would you look at that… Hamas operatives coming out from a tunnel… in Gaza… inside a school… with lots and lots and lots and lots of… weapons.
And then they just casually move through the school and stack the weapons inside cupboards and specially concealed nooks.
And when the IDF come for those weapons that will be used to KILL Israelis, the whole Arab and western world and the UN will cry and shout and scream that Israel “targets schools and… children” while Hamas cry and pretend they are the victims.
It’s all so predictable and boring already. When the kids die, this is why. And all the fake moral outrage and condemnation at Israel for doing what the rest of the world sees but does nothing about is all too pathetic.
If the world intentionally turns a blind eye to schools and kids being used as human shields, then it is the world, NOT ISRAEL, responsible for the consequences.
Jag ser att många är entusiastiska över ett public-service-kompatibelt sommarprat om klimatkrisen, och tänkte att jag i all ödmjukhet skulle beskriva hur jag själv lagt upp ett sommarprat om klimatet om jag fått frågan, vilket jag naturligtvis inte fått.
Jag hade börjat med att konstatera att det är bra och viktigt att arbeta för effektivare resursutnyttjande, att kunna göra mer med mindre, och att varje produktions- och konsumtionsprocess strömlinjeformas. Detta är endast den fria marknaden kapabel att åstadkomma - och är en process som redan pågår där aktivister och socialister inte hindrar den.
Sedan skulle jag spela låten "Freedom" med George Michael.
Sedan hade jag påpekat hur illa det går när marknadsmekanismerna sätts ur spel av politiker, med konsekvensen att hundratals miljarder kronor sänks i gröna projekt helt utan verklighetsförankring. Som exempel skulle jag ge Northvolt, och jag skulle även nämna hur hätskt man som kritiker av dessa bolag bemöttes av traditionella medier som DN och Public Service.
Sedan skulle jag spela "Money for nothing" med Dire Straits.
Efter detta skulle jag påminna om att det faktiskt var Socialdemokraterna som såg till att avveckla fyra fullt fungerande reaktorer som belöning för att miljöpartiet släppte fram dem till makten 2014. Därefter skulle jag tala om hur viktigt det är med ett stabilt energisystem för både välfärd och ekonomi. Jag skulle sedan visa exempel på hur nätbolagen nu tvingas agera slasktratt och nekar nyaetableringar av industriföretag i södra Sverige eftersom de inte kan garanteras el, och att denna ordning döljer det faktum att Sverige faktiskt saknar el - trots att vi är nettoexportör vid de tillfällen då det råkar blåsa. Här skulle jag även förklara varför vindkraften, som är en oplanberbar nergikälla, inte kan stabilsera det svenska energinätet, oavsett vad aktivister och public service påstår.
Sedan skulle jag spela "Uranium Fever" med Elliot Britt.
Som sista akt i mitt sommarprat om klimatet skulle jag påpeka det faktum att det klimatscenario som redaktionerna på Public Service och DN baserat sin alarmistiska klimatrapportering på (RPC 8,5) permanent struktits som orealistiskt, och därför inte längre kommer att vara med i IPCC:s klimatrapporter. Till detta skulle jag lägga att den nya ordföranden för FN:s klimatpanel, Jim Skea, i Der Spiegel underströk att världen inte kommer att gå under om vi missar klimatmålen och världen värms upp mer än 1,5 grader.
Efter detta skulle jag spela "You're so vain" med Carly Simon.
Sedan skulle jag knyta ihop säcken och åter inskärpa att det ändå är viktigt att uppmuntra de fria marknadskrafterna så att vi blir mer resurseffektiva och uppfinner många nya sätt att skapa och lagra energi på ett hållbart sätt.
Jag skulle även påminna om att de alarmister som påstår att all problematisering av gröna omställningsprojekt och huvudlösa klimatpolicies är "klimatförnekelse" (och eventuellt även "hot mot demokratin"™) inte bara har fel, utan även gör det verkliga hållbarhetsarbetet en björntjänst genom sin uppjagade skrämselpropaganda.
Någonstans i detta segment skulle vi säkert kunna väga in hur det är att leva med en sjukdom som gradvis bryter ned den egna kroppen, och att det svider att konsekvent bli bespottad som hin håle själv, när man använder sina sista produktiva år åt att från själ och hjärta försöka bidra med meningsfull, konstruktiv klimatdiskussion.
Jag skulle sedan tacka Bibbi Röödö för att mina fördomar om hennes program kommit på skam, och önska tittarna en riktigt god sommar.
Avslutning med låten "Suicide is Painless" med Johnny Mandel och Mike Altman.
Sedan skulle jag vakna upp igen, eftersom allt detta naturligtvis bara var en dröm.
Jag vill inte byta försvarsminister i höst. Jag vill ha kvar Pål Jonson (M).
Sverige har på rekordtid blivit en av Natos mest pålitliga medlemmar. Det är som om vi aldrig hade varit något annat! Nu senast, när Natos utrikesministrar samlades i Helsingborg, öste USA utrikesminister beröm över Sverige, trots att USA annars alltid skäller på Nato.
Sverige har också på kort tid lyckats säkra helt otroliga kontrakt för svensk försvarsindustri. Större än vad man hade kunnat räkna med. Gripen till Ukraina, ubåtar till Polen och signalspaningsflyget Global Eye till Nato, Kanada och Frankrike. Detta säkrar svensk försvarsindustri för flera decennier framöver.
Personligen har jag flera gånger varit med på föredragningar som Pål har hållit i egenskap av försvarsminister, och det är sällan en minister på ett så lugnt och säkert sätt hanterar sakfrågorna. Pål är förvisso doktor i just krigsvetenskap, men det är inte alltid ämnesexperter förstår vad politiskt arbete innebär. Pål fixar både och.
Jag vill inte byta försvarsminister i höst, för jag vill ha just den här typen av politiker på den här posten. Jag vill inte ha någon som är beroende av att en sakkunnig sätter ett papper i händerna på honom så fort han ska tala.
Socialdemokraterna, som gör anspråk på att få leda regeringen efter valet, kommer sannolikt att sätta in Peter Hultqvist på posten igen. Han är alltjämt deras försvarspolitiske talesperson. Ni får själva bedöma om ni tror att Hultqvist är det bättre alternativet.
Oavsett hur det går i valet vet vi inte vilka partier som får vilka ministerposter. Vill man att Pål ska fortsätta på sin post är det bästa sättet att visa det att rösta på hans parti.
Alla ska kunna känna sig trygga i sitt eget
bostadsområde, oavsett var man bor.
När vi tog över hade de dödliga skjutningarna tredubblats mellan 2012 och 2022. Sedan dess har utvecklingen vänt. Under första halvåret 2026 var skjutningarna 81 procent färre än samma period 2022 - och ligger nu på den lägsta nivån sedan polisen började föra statistik 2017.
Moderaterna har börjat få ordning på Sverige - men vi är inte framme. Nu gäller det att hålla kursen. Inte som vänstersidan säger byta riktning.
Vi behöver fyra år till, för att göra klart jobbet.
Bra av polisen. Bra av regeringen. Tog bara fyra år. I höst kan vi påbörja utförslöpan tillbaka till att bli Europas gängparadis. Om inte folk skruvar på huvudet och röstar rätt. https://t.co/xEZlmYeWWb
Kära Jenny Maria. Vilken oerhört djupsinnig och vacker hobbypsykoanalys! Det måste vara otroligt bekvämt att sitta där uppe på din höga, moraliska piedestal och dela in världen i onda och goda, där du själv givetvis svävar runt som en modern helgonfigur fylld av renaste empati.
Problemet med er i den ständigt ropande hysteriker-kören är dock inte att vi andra saknar förmågan att "förstå" er storslagna omsorg. Problemet är att vi genomskådar er. Ni älskar att kräva att vanligt folk ska offra sin livskvalitet, sluta leva, frysa om vintrarna och betala absurda straffskatter. Men när det kommer till er egen livsstil – ja, då är det plötsligt en helt annan, oerhört mycket mer flexibel måttstock som gäller. Dubbelmoralen är inte en bieffekt av er ideologi; den är själva fundamentet.
Låt oss dessutom tala lite om den lilla, irriterande detaljen som kallas "verkligheten".
Du inbillar dig på fullt allvar att Sverige – ett land som redan i praktiken är koldioxidneutralt och vars utsläpp är ett statistiskt avrundningsfel globalt sett – ska "rädda världen" genom att medvetet krascha sin egen ekonomi och raskt förpassa befolkningen tillbaka till stenåldern.
Om det nu är planeten du värnar om i ditt varma, klappande hjärta, varför riktar du inte din flammande vrede mot Kina, USA och Indien? Du vet, de länder som spyr ut mer koldioxid på en regnig tisdagsförmiddag än vad hela Sveriges bilkår gör på ett år. Att stå och gapa på svenska skattebetalare för att rädda den globala temperaturen är som att försöka tömma Östersjön med en tesked och sedan kräva en guldmedalj för insatsen.
Men det är klart, det är mycket lättare att leka planetens frälsare på X och kalla alla som faktiskt kan räkna för hjärtlösa, än att rikta kritiken dit den hör hemma. Fortsätt du att bada i din egen förträfflighet – vi andra föredrar att leva i verkligheten.