Min text i dagens @Svd@SvDledare:
”Flyktingstatusen i de flesta konflikter upphör när människor får ett nytt medborgarskap och etablerar ett nytt
liv. Miljontals tyskar fördrevs frân Östeuropa efter andra
världskriget. Hundratusentals greker och turkar bytte
hemland. Hinduer och muslimer flydde över de nya
gränserna mellan Indien och Pakistan. Deras tragedier
försvann inte, men deras barn är inte längre flyktingar.
Palestinierna blev undantaget.”
https://t.co/CqS4NaQVDJ
Kremlin bots respond with disinfo after former U.S. national intelligence chief Tulsi Gabbard publishes report on “biolabs” in Ukraine
Matryoshka's latest campaign poses as @politico, @guardian, @Le_Figaro and even The Insider, as per @antibot4navalny.
https://t.co/D50sQBUebo
Idén till Nordic Safe Cities väcktes efter terrordåden i Köpenhamn 2015. Idag har organisationen en omfattande demokratistärkande verksamhet och ett brett nätverk av medlemsstäder och civilsamhällesaktörer i hela Norden.
Jeppe Albers är grundare och vd för Nordic Safe Cities, som är vinnare av Nordens samarbetspris 2026.
@NordicSafeCity@Jeppealbers@ForeningNorden
https://t.co/0lV77Dl1Zv
In the wake of the recently published Memorandum of Misunderstanding between the White House and the Iranian regime, Aimen and Thomas explore what the MoU means and reflect on everything they got wrong about the Iran War.
They discuss:
How the MoU is a strategic lifeline for the Islamic Republic.
How it legitimises Iran’s proxy network, from Hezbollah to the Houthis.
How billions in frozen Iranian funds have already been released through Qatar — with American approval.
How the proposed $300 billion reconstruction fund for Iran has corruption written all over it.
How it enshrines the principle that Iran can charge for access to the Strait of Hormuz.
Whether Netanyahu lured Trump into a war he did not fully understand.
The collapse of the Abraham Accords' vision for a new Middle East.
If Conflicted itself has misread Trump, populism, and the future of American power.
https://t.co/AAJm5RxdJS
Har sent omsider lyssnat på Kalibers granskning av S i Botkyrka. Det som kommer fram är häpnadsväckande. ”The Wire”-vibbar!
Faktiskt rätt märkligt att medietrycket inte är hårdare för att få svar från partiet centralt på de frågor som uppkommer. https://t.co/QCemADlkvC
Un long papier @TheSoufanCenter au sujet de l’évolution de l’État Islamique au Sahel depuis 2015, de l’attaque de Tongo-Tongo en 2017 jusqu’à l’attaque de l’aéroport de Niamey, la guerre avec le JNIM & leur course aux frontières du Bénin et du Nigeria
https://t.co/Gapg8uPb9A
We owe those who serve the UK the kit to do the job and the loyalty to stand by them when it's done. We are failing on both.
I’ve spent my whole time in government making that case. Number 10 will not listen, so I am resigning as Minister for the Armed Forces.
Letter to the PM below.🫡🫡🫡⬇️⬇️
The US and Norway co-hosted the Nordic-Baltic + Regional #PSI Engagement on 9-11 June in Oslo, helping to advance counter-proliferation interdiction, export control, and sanctions implementation efforts.
https://t.co/lrsnlY1fWe
"A 17-year-old girl suspected of involvement in the death of a Ukrainian Armed Forces soldier has been detained in the Zhytomyr region. According to investigators, she may have acted on behalf of Russian intelligence services to poison the man"
https://t.co/b1FlO4KEXh
The Swedish government is exploring legal mechanisms to enable the State Treasury to forcibly take over private property owned by russian citizens located close to military facilities.
Stanislav Aleshchenko, who also holds a Cypriot passport, purchased a 600-square-meter house and plot of land on the shoreline of Muskö Island in the Stockholm archipelago in 2017, the newspaper Expressen reported.
The property sits on cliffs under which a secret underground naval base operated during the Cold War before being abandoned in 2004.
Swedish armed forces returned to the base in 2019.
Recently, Swedish media have reported that the russian Orthodox Church, which is closely tied to President Vladimir Putin’s Kremlin, has acquired property near Västerås Airport, an international airport outside Stockholm. The national security service, SÄPO, has warned of espionage activities in the area.
https://t.co/WvQAdAiIhN
My latest Intel Brief for @TheSoufanCenter discusses how #Iran-linked networks are outsourcing violence. As U.S.-Iran-Israel tensions escalate, Iran-sponsored militias are increasingly using local gangs and unaffiliated individuals to carry out attacks, adding layers of deniability and making attribution harder. The latest example: #Swedish crime group #Foxtrot recruiting a Norwegian teenager for a UK assassination plot. More intermediaries means less accountability, and a harder job for law enforcement. https://t.co/NvERsTT8hy
RUSSIA ATTACKS CHERNOBYL: A Russian Shahed drone struck the Centralized Spent Nuclear Fuel Storage Facility (TsSVYAP) in the Chernobyl Exclusion Zone at ~0210 local, 7 JUN 2026.
Partial destruction of container reception building. Fire partially extinguished as of this report.
#Chernobyl #NuclearTerrorism #StandWithUkraine #RussiaUkraineWar
Kids, det är dags för farbror Sfeirs söndagsskola. Idag ska farbrorn berätta om landet som är mindre än Skåneland, nämligen Libanon.
När människor i dag talar om Mellanöstern som om dess historia började med moderna konflikter är Hiram av Tyr en nyttig påminnelse om motsatsen. Den libanesiske kungen är ihågkommen därför att han skickade timmer, hantverkare och ingenjörskunnande till bygget av Salomos tempel i Jerusalem. Långt innan regionen splittrades av nationalism, islamism och geopolitiska rivaliteter byggdes dess stora monument genom handel, samarbete och ömsesidigt beroende.
Det är särskilt tragiskt eftersom Libanon en gång var något helt annat.
För nästan tre tusen år sedan seglade kung Hiram av Tyr längs Medelhavets kuster. Hans stad, dagens Sur (Tyr) i södra Libanon, var centrum för ett handelsnätverk som sträckte sig från Levanten till Spanien. Fenicierna exporterade timmer, glas och purpurfärg. De grundade kolonier, utvecklade handelsvägar och bidrog till att sprida det alfabet som senare skulle bli grunden för grekiska, latin och därmed stora delar av Europas skriftspråk.
När Hiram slöt förbund med kung David och senare Salomo i Jerusalem var Tyr inte någon periferi. Det var en av Medelhavsvärldens viktigaste städer.
Libanon var länge en plats där handel, sjöfart och kultur möttes. Bergen gav skydd åt religiösa minoriteter. Maroniter, druser, sunniter, shiiter, grekisk-ortodoxa och andra grupper levde sida vid sida, inte alltid fredligt men inom samma geografiska ram. Idag finns det 18 erkända konfessioner, ca 1,3 miljoner syriska flyktingar och ca 250k palestinska flyktingar i ett land med ca 5,5 miljoner invånare.
Under stora delar av 1900-talet kallades Beirut Mellanösterns Paris. Banker, universitet, tidningar och förlag blomstrade. Människor från hela arabvärlden kom dit för att studera, investera och publicera sådant som inte kunde sägas hemma.
Sedan började landet användas som arena för andras projekt.
Först kom den arabiska nationalismens drömmar. Därefter de palestinska fraktionernas väpnade kamp. Sedan syrisk dominans. Därefter iransk expansion genom Hizbollah. Samtidigt genomförde Israel återkommande militära operationer på libanesiskt territorium.
Nästan varje regional konflikt har på något sätt utkämpats i Libanon.
Resultatet blev ett land som steg för steg förlorade kontrollen över sitt eget öde. Medan andra formulerade slagorden fick libaneserna betala priset i form av inbördeskrig, ockupationer, attentat, ekonomisk kollaps och massutvandring.
Libanons moderna historia kan i mångt och mycket beskrivas som historien om ett land som aldrig fått vara huvudperson i sin egen berättelse.
När omvärlden talar om Libanon handlar det sällan om libaneserna själva. Landet beskrivs som en front mot Israel, en bas för Hizbollah, en arena för Iran eller en följdfråga till Palestina. Nästan aldrig som en nation med egna intressen, egna drömmar och en egen historia.
Det är märkligt.
Libanon förtjänar att betraktas som mer än en bricka på andras spelbräden.
Kanske är det också den viktigaste lärdomen. Ett land som i århundraden bidragit till Medelhavets historia har under de senaste decennierna reducerats till en arena för andras ambitioner.
Det är hög tid att låta Libanon vara Libanon igen.