@BeleGunnar@BergWaara Alla man försöker prata med är överens. Makt och pengar korrumperar. Men om man då gör kopplingen sossar, makt och världens högsta skatter, då gäller plötsligt inte det första..
Ord och inga visor från Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Frederiksen:
”Det växer fram en fiende mitt ibland oss, i vårt eget samhälle.
Det handlar om Hamasanhängare. Om människor som vill se lagstiftning där Koranen står över vår demokrati.”
Läser nya inlägg som smutskastar Sveriges roll i klimatarbetet. Socialdemokrater påstår att vi har förlorat vår internationella ledarroll och därför kan ni här se Sveriges irrelevans live från EU:s senaste förhandlingsmöte.
Över hela Europa säkrar etablissemanget sina institutioner.
Genom att kontrollera institutionerna hoppas etablissemanget befästa sin makt och hålla de politiska krafter det ogillar borta. Även om dessa krafter representerar folkmajoriteten.
I Sverige vill Socialdemokraterna grundlagsskydda public service. Något som sägs ha fått Centerpartiet att välja Anderssons sida.
Andersson som inte tål verkligt fria och självständiga medier. Som ifrågasatt vem som finansierar kritiska journalister och opinionsbildare, som vant sig vid och förväntar sig silverhandskar från public service, och som varnat för att lita på oberoende aktörer som Kvartal.
Vad händer med Sveriges stolta tradition av pressfrihet om Magdalena Andersson blir statsminister?
Läs hela texten i Sthlm Report.
När en mamma en kväll upptäckte att förskolans praktikant var dömd för barnpornografibrott kunde hon rädda barnen. Kommunens kontroll hade missat den aktuella domen. Nu riskerar verktyget som mamman använde att försvinna på grund av en myndighetstolkning av EU-regler.
https://t.co/FqFRG7LNSU
”Flera av förslagen är bland de mest företagsfientliga som presenterats under mycket lång tid.”
När nationalekonomen vid Lunds Universitet, Fredrik N G Andersson, analyserar Socialdemokraternas totalpaket.
Då har inte V och MP ännu hunnit bidra…
https://t.co/FUFp1QkC9e
Jan Eliasson, den evigt bekymrade diplomatens guide till att mysa med diktatorer
Om det någonsin ska resas en staty över den svenska socialdemokratins gränslösa, internationella hyckleri, så måste den föreställa Jan Eliasson. Gärna skulpterad i exakt det ögonblick då han ställer ner sitt berömda vattenglas i FN-skrapan, lägger pannan i djupa, patenterade "bekymrade" veck och med mjuk stämma levererar ännu en fullständigt intetsägande floskel om vikten av "dialog".
Jan Eliasson är inte bara en diplomat; han är den mänskliga inkarnationen av den svenska godhetsindustrin. En teflonbelagd FN-byråkrat som gjort en livslång, extremt lukrativ karriär på att flyga jorden runt i business class för att skaka hand med några av planetens absolut vidrigaste despoter – allt inlindat i en tjock, kvävande dimma av svensk moralisk överlägsenhet.
Låt oss bläddra lite i denna storslagna diplomats meritlista. Redan på 80-talet agerade den unge Eliasson trogen väpnare åt Olof Palme när de flög skytteltrafik mellan Bagdad och Teheran. Där satt de, den svenska moralens riddare, och drack te med Saddam Hussein och ayatolla Khomeini. Medan senapsgasen regnade över kurderna och iranska barnsoldater skickades ut för att rensa minfält med sina egna kroppar, nickade Jan förstående och formulerade papper om "konstruktiva fredssamtal". Att krama mördare kallades plötsligt för stor diplomati, så länge det gjordes med rätt sosse-nål på kavajslaget.
Och sedan kom FN-karriären, den absoluta kronan på verket i Eliassons livslånga projekt att legitimera totalitära regimer. FN är ju i praktiken ingenting annat än en glorifierad fritidsgård för världens diktatorer, och Eliasson var dess okrönte fritidsledare. Han var biträdande generalsekreterare i en organisation som helt utan skam sätter länder som Saudiarabien, Kina och Iran i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Slog Jan Eliasson någonsin näven i bordet och kallade denna fars för vad den är? Självklart inte. Han log sitt sorgsna lilla diplomatleende och tillsatte förmodligen en arbetsgrupp som skulle ta fram ett icke-bindande PM om "inkludering".
Det är ju denna brutala dubbelmoral som är Eliassons sanna arv. Han har inga som helst problem med att sitta i skyskraporna på Manhattan och kallprata om "fredsprocesser" med regimer som hänger homosexuella i byggkranar och piskar kvinnor för att de visar håret. Då handlar det om "respekt för andra kulturer" och det storvulna "internationella samfundet".
Men – och här når hyckleriet sin absoluta, kosmiska kulmen – när han sedan flyger hem till Sverige, då förvandlas plötsligt den tålmodige diktaturkramaren till en stenhård moralpolis. Då ställer han sig i SVT:s morgonsoffor och hyttar strängt med fingret åt den svenska arbetarklassen. Då är plötsligt minsta krav på minskad invandring eller utvisning av kriminella ett livsfarligt hot mot anständigheten.
Han har tillbringat ett helt liv med att ursäkta och legitimera totalitärt mörker utomlands, men ryser av avsmak när vanliga, skattebetalande svenskar uttrycker oro över det importerade våldet i sina egna bostadsområden. Det är lätt att älska gränslöshet och mångkultur när man tillbringat decennier med att lyfta skattefria FN-miljoner och minglat i de elitsalonger dit gängkriminaliteten och det svenska klansamhället aldrig någonsin når.
Jan Eliasson är beviset på att du kan komma exakt hur långt som helst i svensk politik, så länge du lär dig att rynka pannan på rätt sätt medan du säljer ut dina principer till högstbjudande diktator.
Danmarks statsministern vill inte ha "folkutbyte":
"Jag förespråkar inte ett mångkulturellt samhälle där kulturer likställs." "Jag stödjer inte heller ett storskaligt folkutbyte. Det måste finnas en stark majoritetskultur", säger Mette Frederiksen.
https://t.co/NJMyzCpAj7