@DJohansson45 Borde vara enkelt att statuera exempel eftersom det här skandalöst lögnaktiga beteendet verkar isolerat till Storgöteborg. Gäller ju inte bara detta matchfiasko, hela den två år långa kampanjen mot #ifkgbg är så full av korrumperad verklighetsbeskrivning att inte ett ord är sant.
@JulietEchopapaa Båda. De har länge haft en relativt välorganiserad extremism som går på smash i alla sådana här lägen. Sedan länge understöds dessa av orchimperiets expertis i söndrande och härskande (det enda de är bra på). Brittisk demokrati är inte robust nog. De går på det om och om igen.
@ViaplayFotboll@Martinhemlig ”Testat lite nya grepp”. Strömmer var i Gbg och poserade när Kullmyr fick gänglagstiftningen till sitt korståg mot läktarna, så han vet. #ifkgbg har använts som testbänk för polisförtryck mot en hel folkrörelse, sedan har det urartat därifrån. Total förtroendekapitalförstörelse.
Vad har Siewert Öholm med svensk fotbollsdebatt att göra?
I del 2 av vår perspektivserie ’Moral panics’ lämnar vi Göteborg och tittar på fotbollsdebatten mera allmänt; med teoretiska linser och exempel från pyrodiskussionen.
Länk i kommentarerna.
Moralpanik i offentlig debatt?
Är arbetet med fotbollssäkerhet känslostyrt? Kan offentlig debatt och medias rapportering påverka arbetet?
Enable Sverige belyser det känsliga ämnet i den nya perspektivserien 'Moral panics'.
@JulietEchopapaa Polisen har dock fått allt de pekar på i lagväg i åratal. Inom minst en region har ledningen inte varit lämplig att hantera det. Sådant bränner förtroendekapital som napalm.
@JulietEchopapaa Bevisligen, med tanke på upprivna vistelseförbud och av hovrätten ogillade enorma åtal, har intentionen varit att lagföra lite fler än bara kriminella. Mer underkänt än så går inte att få.
@JohannaNyman5 Verkligen. There will never be peace if Russia does not leave Ukraine. It just won’t happen. So if that is not the bottom line all talks are meaningless
Öppet brev till Polismyndigheten gällande utvecklingen kring fotbollsmatcher
Till Polismyndigheten,
Jag skriver detta brev efter cirka tio års arbete runt svensk elitfotboll och större idrottsevenemang i olika roller och på högriskmatcher runt om i Göteborg och landet.
Idag arbetar jag även som arbetsgivare med ansvar för ordningsvakter och säkerhetspersonal på Örgryte IS matcher. Det innebär att jag inte bara ser situationerna ur ett operativt perspektiv, utan också har ett ansvar för min personals säkerhet, arbetsmiljö och för att människor ska kunna utföra sitt arbete utan att hamna i onödigt farliga situationer.
Det har under våren märkts tydligt att det som tidigare varit ett framgångsrikt samarbete mellan samtliga parter runt arrangemangen successivt blivit kantstött. Under många år har supportrar, publikvärdar, ordningsvakter, polis, SLO:er och arrangörer tillsammans arbetat för att skapa så trygga och säkra arrangemang som möjligt utifrån de förutsättningar som finns runt svensk fotboll. Mycket av det arbetet har byggt på relationer, kommunikation, igenkänning och förståelse för supporterkulturen.
Jag och många andra har under lång tid arbetat sida vid sida med våra tidigare supporterpoliser i city där samarbetet präglats av kunskap, respekt, dialog och en gemensam förståelse för hur olika supportergrupper fungerar.
Tillsammans har man under åren utvecklat arbetssätt som skapat tryggare arrangemang för både personal och supportrar, utan att för den skull tumma på gränser, ordning eller säkerhet. Mycket har byggt på förmågan att förebygga situationer innan de eskalerar.
Syftet med detta brev är inte att skapa konflikt eller misstänkliggöra polisen som myndighet. Tvärtom behövs polisen runt svensk fotboll och idrott. Säkerheten för publik, personal och spelare är avgörande för oss alla. Men det arbetssätt som i större omfattning börjat användas denna säsong upplevs enligt min mening inte öka tryggheten på det sätt som sannolikt är tanken. Tvärtom riskerar det snarare att skapa mer konfrontativa situationer, höja stressnivån och öka risken för allvarliga incidenter både för publik, ordningsvakter och polis.
Det handlar framför allt om att polisen i allt större omfattning arbetar aktivt inne på läktarsektioner och mitt i supportergrupperingar, ofta med större grupper kravallutrustad personal utan tidigare relation eller erfarenhet av den aktuella supporterkulturen. Detta förändrar dynamiken på läktarna direkt.
När stora grupper kravallutrustad polis går in aktivt på läktare skapas en helt annan stämning än tidigare. Situationen blir snabbt mer upptrissad, mer oförutsägbar och betydligt svårare för både ordningsvakter och arrangörer att hantera förebyggande. Det påverkar även vanliga besökare och familjer som hamnar mitt i miljöer där stressnivån höjs kraftigt.
Detta handlar inte om att supportrar alltid gör rätt eller att polisen aldrig ska ingripa. Självklart måste brott, våld och ordningsstörningar hanteras. Men sättet det görs på spelar stor roll.
Många av oss som arbetat länge runt fotbollen känner idag en genuin oro för vart utvecklingen är på väg. Risken är uppenbar att nuvarande arbetssätt förr eller senare leder till att en polis, en ordningsvakt, en supporter eller tredje man skadas allvarligt.
Vi behöver hitta tillbaka till ett arbetssätt där samverkan, erfarenhet, kommunikation och lokalkännedom väger tyngre än ren konfrontation. Fotbollsmatcher och större idrottsevenemang är inte vanliga ordningsstörningar på stan. Det är miljöer med starka känslor, gruppdynamik och stora människomassor på liten yta. Därför krävs också erfarenhet, fingertoppskänsla och förståelse för hur olika ageranden påverkar situationen.
Vi som arbetar runt fotbollen vill samma sak som polisen:
Trygga och säkra arrangemang där människor kan gå på match utan att riskera att hamna i farliga situationer. Men för att lyckas med det måste vi arbeta tillsammans på riktigt och våga diskutera när utvecklingen går åt fel håll.
Magnus Lilja