Gästade imorse EFN och kommenterade dagens inflationssiffror. Andra månaden i rad med inflation under målet gör att räntesänkning från Riksbanken i nästa vecka är gjuten. Men det hade sannolikt krävts ännu lägre utfall för att en större sänkning skulle vara aktuell.
Idag riktar vi fullt fokus mot SCB:s avgörande inflationssiffror som publicerades klockan åtta. Vi gästas av Unionens chefsekonom Tobias Brännemo @tobbraa samt EFN:s @ekonomigabriel.
"De här siffrorna talar emot en dubbelsänkning av Riksbanken", säger Tobias Brännemo.
På onsdag nästa vecka släpper vi på @Unionen vårens stora konjunkturprognos. Anmäl er gärna till vår konjunkturfrukost där det utlovas båda goda mackor och fina grafer!
https://t.co/BY3jnuF2P9
Med det sagt sker ändå också en riktig uppgång. Vi på Unionen har sett en rejäl ökning av antalet frågor från medlemmar som rör konkurser sedan sommaren förra året. Det är allvarligt i sig, men utvecklingen är sannolikt inte lika illavarslande som siffrorna på totalnivån visar.
Sett flera som undrat över de höga konkurstalen. Min bild är att en del är ”riktiga” konkurser, även antalet anställda som berörs har ökat. Men det är fortfarande enmansbolag som står för merparten av ökningen. Och där finns en speciell förklaring ⬇️ @anwallstrom@Claes_Hemberg
Stora avvikande förändringar under kort tid har ofta en speciell förklaring, oavsett ekonomisk variabel. Det här är sannolikt en stor del av förklaringen till årets spik i konkurskurvan.
https://t.co/8sOAm0uLHA
@Makroredaktion Stor skillnad på förändringarna q/q och y/y. Exporten ökade väldigt mycket Q3 och minskade sedan något (från hög nivå) Q4. Fortfarande ökning med nästan 3 procent jmf med 2022. Motsatt för hushållens konsumtion som Q4 ökade från låg nivå men fortfarande var lägre än 2022.
Ny undersökning från @Unionen visar att antalet företag som övervintrar personal har minskat det senaste halvåret.
Facket: Färre företag behåller personal under lågkonjunkturen - Nyheter (Ekot) https://t.co/YXQZiIASZg via @sr_ekot
När EU-kommissionen för ett år sedan kom med en prognos spådde de att Sverige skulle ha lägst tillväxt i EU. När de nu blickar tillbaka hade 10 länder lägre tillväxt. För 2024 spås Sverige återigen ta bottenplaceringen. Tillåt mig tvivla på att det kommer besannas.
Sveriges tillväxt förväntas vara fortsatt svag under början av 2024, för att därefter ta fart under andra halvåret. BNP-ökningen förväntas nå 1,6 procent under 2025. En upprevidering från höstens prognos.
#ECForecast presenterades idag 👇https://t.co/RkwDKHnUd7
BNP-indikatorn ner något i december. Förra året ser ut att ha avslutats mer eller mindre i sidled, där inhemska efterfrågan varit svag men vägts upp av positivt bidrag från utrikeshandeln. SCB uppger att en skattning av BNP-tillväxten för helåret 20023 pekar på -0,3 procent.
Utmärkta nyheter för Riksbanken, inflationsförväntningarna fastspikade på målet på alla tidshorisonter.
Anledningarna till att ligga kvar på nuvarande räntenivå börjar bli väldigt få.
BNP ökade i november, för andra månaden i rad. Med elva av tolv månader räknade ser tillväxten under förra året ut att bli runt noll - en svag tillväxt men klart bättre än många pessimistiska prognoser under året.
Mycket glädjande inflationssiffror, på decimalen enligt vår prognos.
Fallande underliggande inflation bör ta bort sista risken för ytterligare räntehöjning och få Riksbanken att också tydligt ändra räntebanan. Räntesänkning mellan hägg och syren allt mer sannolik.
Allt mer prat om tidigare sänkningar från centralbankerna. Hos oss i "Team Riksbanken sänker mellan hägg och syren" står dörrarna öppna för nya medlemmar 😀
Hur kan man bäst illustrera vad centralbankerna väntas göra 2024? En efterlängtad duvparad i tämligen högt tempo där ECB & Fed tar på sig ledartröjan med att sänka när vårvintern lämnar oss och där övriga centralbanker snyggt och prydligt följer efter.
Det stora fallet i september visade sig mycket riktigt vara tillfälligt. I oktober ökade BNP både jämfört med månaden innan och med föregående år. Genomsnittliga tillväxten för årets tio första månader är 0,0, klart bättre än de flesta prognoser under året.
BNP-indikatorn backade i september och sällar sig till de nu många indikationerna på att räntehöjningarna tynger ekonomin allt mer.
Minus 3 procent i årstakt är dock inte särskilt rättvisande då det jämförs med en tillfällig topp i september förra året.
Nya BNP-siffror idag. Som väntat svag utveckling under tredje kvartalet men samtidigt rejäla upprevideringar av första halvåret. Helåret 2023 ut att kunna bli väl i linje med, eller något bättre än, de minus 0,5-0,7 procent vi haft i våra tre senaste prognoser sedan förra hösten.
Vår genomgång visar att det är felaktigt att utifrån det höga ungdomsarbetslöshetstalet dra slutsatsen att en stor andel av ungdomarna i Sverige går sysslolösa. De flesta är heltidsstuderande och Sverige har bland de lägsta talen i EU både gällande långtidsarbetslöshet och NEET.
EU-kommissionen pekar ut den svenska ungdomsarbetslösheten som ett särskilt problemområde. I den prognos @Unionen släppte i mitten av november djupdök vi i just ungdomsarbetslösheten och konstaterar att problemet är långt mycket mindre än vad det ser ut som. Häng med i en tråd!⬇️
Att Sverige har ett mindre problem än många andra med att ungdomar går sysslolösa under lång tid visas också i att den svenska långtidsarbetslösheten bland ungdomar är bland de lägsta i EU och långt under snittet. >