Det intressanta är kanske inte om kryonik kommer att fungera.
Det intressanta är att frågan allt oftare behandlas som något man faktiskt kan diskutera.
@ArnellOErik@skanesfolkblad Om finansiering inte längre är den begränsande faktorn, vilken konkret mekanism är det då som hindrar att bostäder, järnvägar och VA-system byggs i den takt som efterfrågas?
@Handre Switzerland benefits enormously from access to the European market, but it also preserves greater institutional flexibility. The real question is where the optimal balance lies.
@adwooldridge The interesting question is not whether Sweden is adjusting, but which parts of the model are actually producing these outcomes. Security policy can be changed relatively quickly. Institutional trust, public health and social cohesion are much harder to rebuild once lost.
@RBrattstrom Man kan samtidigt tycka att delar av värdeökningen beror på utbudsbrist och att reavinstskatten skapar inlåsningseffekter. Frågan är då hur man beskattar värden utan att minska rörligheten på bostadsmarknaden.
Det talas om ett svenskt "Einstein moment" där amerikanska forskare flyttar till Sverige.
Men forskarrörlighet styrs oftare av finansiering, forskningsmiljöer och karriärvägar än av politiska signaler eller symboliska initiativ.
https://t.co/OExqWC2m0h
@RichardHerrey Debatten handlar mycket om plikt eller inte plikt. Men den praktiska frågan är om Försvarsmakten, kommunerna eller arbetsmarknaden faktiskt kan ta emot tusentals extra unga varje år. Kapacitet är också en begränsning.
@adamdanieli Både förespråkare och motståndare verkar utgå från att tusentals unga enkelt kan flyttas mellan studier, jobb och plikt. Den svåra frågan är absorptionsförmågan. Vilka organisationer har faktiskt kapacitet att ta emot dem?
@martenschultz Den större frågan är kanske inte åldersgränsen i sig. EU:s plattformspolitik rör sig allt mer från individuellt ansvar mot styrning av digital infrastruktur. Då blir åldersverifiering en del av en bredare regleringslogik snarare än en isolerad barnrättsfråga.
Intressant skifte i DN:s reportage om kryonik.
Fokus ligger allt mindre på “science fiction” och allt mer på juridik, vård, försäkringar och vad som händer om kryonikföretag faktiskt etablerar sig i Europa.
Då blir frågan samhällelig, inte bara teknisk.
https://t.co/Hbyah1ND12
@RBrattstrom@SmedjanTimbro Austin visar sannolikt att högt byggande kan pressa priser och hyror. Men Texasmodellen eliminerar inte kostnader, den flyttar dem ofta till transport, infrastruktur och energisystem.
Det gör jämförelsen med Stockholm mer institutionell än ideologisk.
@RBrattstrom Det intressanta är kanske mindre höger–vänsterfrågan i sig och mer vilken typ av kapacitet som premieras i Europas nuvarande fas.
Polen kombinerar idag relativt låga kostnader med snabb industrialisering, hög investeringsnivå och stark geopolitisk prioritet inom Nato och EU.
Forskning når ofta fram.
Problemet är inte kommunikation utan mandat och risk.
Beslutsfattare förväntas agera evidensbaserat, men saknar ofta både handlingsutrymme och skydd när utfallet är osäkert.
Det är ett systemproblem.
Seminarium 21 maj: https://t.co/pV797nNg6L