Poland has tightened asylum laws, border procedures, and has built effective barriers on its border with Belarus, which is the eastern border of the EU. We have invested billions of euros and engaged thousands of soldiers, police officers and border guards. Spain must follow our example if Schengen is to survive.
An arguably bigger problem than the invaders and the traitors who let them in, are the conformist normies who will say "well, they are European now and there is nothing we can do" once the traitors give the invaders a piece of paper.
Absolutely criminal and mind boggling that White British births now account for merely HALF the births in England.
Woe to those wicked men who allowed such an abysmal development
Tyskland är inte Sverige för vuxna.
Tyskland är Sverige för tio år sedan.
Förhoppningsvis kommer Tyskland också förr eller senare att få sitt Tidösamarbete – även om det i dag inte verkar ligga i korten.
I P1 Morgon berättar hantverkaren Anton, 24 år från Väsby, varför så många unga svenska arbetarklassmän röstar på Sverigedemokraterna.
Svaret är rakt: det oberäkneliga dominansbeteenden som kommer från unga män med bakgrund i Afrika och Mellanöstern.
Det är av samma skäl som unga kvinnor känner sig otrygga på kvällarna - varför de ändå i fortsätter rösta på partierna som skapat situationen är obegripligt.
Min första reaktion: Lawen Redar tar emot Antons vittnesmål som om det vore en nyhet som Sverige plötsligt måste börja hantera. Hur verklighetsfrånvänd kan man vara? Detta är inget nytt fenomen. Det har pågått sedan 80-talet och har bara tilltagit i takt med ökad invandring från de aktuella regionerna. De unga svenska män som tidigt försökte säga ifrån - som öppnade käften eller engagerade sig politiskt - möttes konsekvent av nonchalans, glåpord, stigmatisering och karaktärsmord. Det är en skamlig hantering av en generation som bara ville ha en trygg vardag i sitt eget land.
Min andra reaktion: Problemet går inte att lösa med de verktyg som Lawen och sossarna förespråkar. Särskilt inte genom tvångsintegration och tvångsblandning. Att sprida ut de här människorna till tidigare trygga villaområden löser ingenting - det generaliserar bara otryggheten och problemen. Samhället kommer kollapsa snabbt och svenskar kommer börja fly landet om detta skulle genomföras.
Assimilation då? Hur fan ska det gå till när majoriteten av ungdomarna i storstäderna är ickesvenskar?
Den enda ärliga lösningen är återvandring av dem som inte kan eller vill anpassa sig till det svenska samhället. De som beter sig såhär mot en ung svensk 15-åring som bara försöker ta bussen till skolan ska ut med huvudet före. Att låtsas som att ytterligare integration, fler resurser eller mer "möten" skulle fixa detta är inte bara naivt - det är intellektuellt ohederligt gentemot den egna befolkningen. När verkligheten talar (genom unga svenska män som Anton), men politiken vägrar lyssna, växer missnöjet. Det är inte konstigt. Det är logiskt. Frågan är bara hur länge man kan fortsätta köra huvudet i sanden innan sprickorna blir för stora att laga.
@ArashGilan@dagensindustri Kan ni snälla sluta göra såhär på nationaldagen varje jävla år? Nu har invandrare berättat för svenskar vad Sverige är hela året - vilket inte är särskilt vare sig svenskt eller hyfsat.
Kan svenskar bara få fira sitt land en enda dag på året?
This is the most shocking footage of discrimination that you will ever see.
A white boy being handcuffed by police officers more concerned by an accusation of racism than an act of murder.
This must be a turning point. White lives matter too.
Misstänker att det oproportioneliga fokuset på lundsberg handlar om att förbjuda friskolor och kratta manegen för tvångsblandningen. Era barn ska bli integrationskuddar till varje pris.
Ett väntat resultat av massinvandring och segregation som många blundat för. Istället har mångfald och olikheter premierats och lovordats.
Nu får svenska ungdomar erfara hur det är att växa upp i det mångkulturella samhället.
DISTINGSMARKNADEN BYTER NAMN EFTER 600 ÅR TILL ”UPPSALA VINTERMARKNAD”
Distingsmarknaden i Uppsala byter namn efter över 600 år. Guidio Carinci som anordnar marknaden tycker att det totalt historielösa namnet ”Uppsala vintermarknad” passar bättre. När han ändå är i farten byter han dessutom dagar på den traditionsenliga marknaden. Trenden att radera ut de gamla marknadsnamnen kan ses på fler håll. I Växjö har den, sedan 1300-talet, traditionella Sigfridsmarknaden sedan några år bytt namn till det intetsägande namnet ”Växjö vårmarknad”. I folkmun lever dock ”Sefframässemarken” kvar.
Spelar det någon roll vad en marknad heter? Spelar det någon roll om vi känner till sägnen om hur drottning Disa räddade landet från hungersnöd på Kung Freys tid, eller hur Sankt Sigfrid enligt legenden lät döpa Olof Skötkonung? Kan de där urgamla namnen och historierna verkligen påverka oss idag, hundratals år efter att de skrevs ner?
Svar ja. Vår historia och vårt kulturarv handlar till stor del om vårt deltagande i berättelser. Hur vi upplever en plats beror helt enkelt på vad vi vet om den. Och ju mer vi vet, desto mer tillhörighet känner vi. Men upplevelsen av en plats förändras när dess namn och historia faller i glömska. Vi blir vilsna, ensamma, känner oss inte hemma på platsen. En vintermarknad eller vårmarknad kan vid första anblick verka mer inkluderande än en Distingsmarknad eller Sigfridsmarknad. Men i verkligheten är det tvärtom. Namnen, historierna och traditionerna formar trygga ramverk runt oss, öppnar dörrar till det förflutna och skapar rum vi känner oss hemma i.
Marknadernas namn är en del av det gemensamma rummet, men de omskapar också rummet till en slags minnesplats som inte bara berättar om en händelse, utan även en gemensam historia. Denna rumsliga historia skapar i sin tur en plats för upplevd tillhörighet. De värden en plats är laddad med förändras naturligtvis, och vilka kulturhistoriska värden som bevaras och vårdas ser olika ut från en tid till en annan, men att aktivt sudda ut namnet på en 600-årig marknad är inget annat än ett övergrepp på ett gemensamt immateriellt kulturarv.
Att bevara och levandegöra traditionella marknadsnamn som Distingsmarknaden och Sigfridsmarknaden och dess narrativ är alltså viktigt av flera skäl. Dels säger namnen oss något om vår historia. Dels kan kunskap och medvetenhet kring ett lands historia och föreställningsvärld bidra till en känsla av gemenskap och upplevd tillhörighet. I dagens samhälle med pågående kulturdebatt om vad svensk kultur verkligen är, är det än mer relevant att värna om dessa namn. För de, om något, är otvivelaktigt en del av vårt svenska kulturarv.
A successful architecture firm designed a public building for the world's most prestigious science award
Yet all they came up with is four interconnected boxes
Det här borde ha stort nyhetsvärde. Vår civilisation har haft könsgemensamma offentliga rum. Snart har vi det inte. Det borde uppmärksammas o debatteras. Men istället äger det rum i mediaskugga, ingen vill/får prata om vad vi just nu förlorar. I synnerhet kvinnor men även män. >>