Peter Österberg, Ph.D.

Psychological scientist | Nutrition psychology | Science journalism

[Peter Österberg, Ph.D. @Genlearnman]

@alexstubb @valtioneuvosto @adleande .@alexstubb främsta fokuset: alla kidnappade barn borde få återvända hem. #1799
@valtioneuvosto
#barnkonventionen
"Unga röster ska inte tystas. De ska mötas med respekt" (Anders Adlercreutz. aka
@adleande, Facebook, 18 oktober 2026).

[Peter Österberg, Ph.D. @Genlearnman]

.@alexstubb främsta fokuset: alla kidnappade barn borde få återvända hem.

#1531
@valtioneuvosto

[Peter Österberg, Ph.D. @Genlearnman]

@alexstubb @valtioneuvosto @adleande .@alexstubb främsta fokuset: alla kidnappade barn borde få återvända hem. #1798
@valtioneuvosto
#barnkonventionen"Unga röster ska inte tystas. De ska mötas med respekt" (Anders Adlercreutz. aka
@adleande, Facebook, 18 oktober 2026).

[Peter Österberg, Ph.D. @Genlearnman]

Väldigt lika text, fast på engelska och med länkar till referenser https://t.co/SA2RRLR2QY

[Peter Österberg, Ph.D. @Genlearnman]

Efter att på kort tid ha bevistat tre konferenser och läst publikationen om att germanska språk, engelska och tyska, ska härstamma från Sverige, törs jag hävda att det rent kulturellt har hänt ett och annat.

En kärnfråga på de två första konferenserna – Brain & Mind (sannolikt @HkiBrainMind) samt Building the future of brain health – var den grasserande ohälsan i Finland, något som jag i egenskap av forskare påtalat åtminstone sedan 2020; #Alzheimers, exekutiv dysfunktion (#ADHD), #depression, #Dystoni, #schizofreni m fl. har dubbelt så stor utbredning i #Finland som hos grannen i väst varifrån jag rekryterades.

Det finns dock en skillnad i synsätt, dvs. en kulturskillnad.

Medan jag har ett antropologiskt neuropsykologiskt perspektiv (nature och nurture) hade de flesta på de två första konferenserna ett mer renodlat biologiskt perspektiv (bara nature). Det betyder att jag, liksom många i mitt forskarnätverk världen över tror att Alzheimers, exekutiv dysfunktion (ADHD), depression, Dystoni, schizofreni m fl. är välfärdssjukdomar förklaras av kultur, t ex. vad man äter, och kultur bärs som bekant fram av språk.

De flesta på konferenserna ansåg följaktligen att Alzheimers, exekutiv dysfunktion (ADHD), depression, Dystoni, schizofreni m fl. förklaras av biologi.

Men när vi stod där och talade började en av forskarna, en neurolog, tala om hur han använt just diet för att bli av med sina egna välfärdssjukdomar; han åt t ex. fyra ägg om dagen, 28 ägg i veckan, att jämföra med finlands stjärnnutritionist @MikaelFogelholm, @AgriForHelsinki, @helsinki aktuella utspel via @yleuutiset om att man inte ska äta fler än fyra (4) ägg i veckan på grund av #kolesterolet. Där kan man tala om kulturskillnad.

Fogelholm vet dock att kolesterolmyten har avvisats flera gånger (Astrup, 2001; Howard et al. 2006; Ramsden et al. 2016; Teicholz, 2014).

Varför finns dessa kulturskillnader?

Människan är en art som tillhör ett genus – Homo. Vårt genus har existerat 2.8 miljoner och vår specifika art 320 000 år (Hublin et al. 2017; Villmoare et al. 2015). Under årmiljoner har vi anpassats för en diet baserad på animaliskt fett och kött, vilket reducerade våra förfäders tarmar och expanderade deras hjärnor – från occipetalloben och framåt (Aiello och Dunbar, 1993; Aiello och Wheeler, 1995; Hublin et al. 2015; Mann, 2018; Pontzer et al 2016).

Barn behöver äta den dieten för att utveckla fysisk och mental hälsa (Adesogan et al. 2019; Balehegn et al. 2019).

Vuxna behöver äta den dieten för att upprätthålla fysisk och mental hälsa (Ede, 2019; Itkonen et al. 2021; Tong et al. 2020; Ylilauri et al. 2019).

~4500 år före nutid anlände en massiv migration från nedre Volga till Fennoscandien och Europa. De utgjorde i huvudsak en mix av snörkeramisk kultur/stridsyxekulturen och Yamnaya och anlände i två omgångar. Den första vågen hade med sig ljus hy, oxar och vagnar och indo-europeiskt språk (Haak et al. 2015; Lamnidis et al. 2018).

Den andra omgången stannade till i Baltikum i ca 300 år och när de reste över vattnet hade de med sig en ny socio-kultur: exogami – att gifta sig utanför stammen (McColl et al. 2025) – vilket går att jämställa med entreprenöriellt tänkande – “kunskapsstrukturer” som människor använder för att göra bedömningar och fatta beslut som involverar utvärdering, skapande och utveckling av möjligheter (Cacciolatti och Lee, 2015; Mitchell et al. 2002; Österberg, 2012).

Av någon anledning blev Mälardalsregionen och områden kring Bjälbo och Rök i Östergötland #epicenter för denna kultur som också präglades av decentralisering. De handlade med Mykene, Etruskerna och Rom, och etablerade handelsvägar mellan Nedre Volga och frankerna. Deras handelsnätverk kom att kallas #Svitjod. På 800 talet ansökte Satakundianerna på östra sidan av Bottniska viken om att få medlemmar i Svitjod (Klinge, 1985). Det startade en integration av vad som skulle bli Österlandet och östra rikshalvan. Svearna grundade minst 28 handelsplatser i östra rikshalvan, t.ex. #Uleåborg, #Brahestad, #Vasa, #Åbo, #Helsingfors, #Borgå, #Lovisa och #Villmanstrand, dvs. i stort sett alla kuststäder och deras språk blev handelsspråket runt Bottniska viken. Sannolikt talades det ändå borta i Holmgård (#Novgorod) som var del av Svitjod fram till 1240 AD och Gårdarike som de grundade.

År 1240 bröt Alexander Nevskij (1220 – 1263) som bekant loss Holmgård (Novgorod) från Svitjod och tvingade staden att underkasta sig mongolerna. Drygt tvåhundra år senare, 1478, tvingades Novgorod istället till underkastelse av Moskvas storfurste Ivan III (1440 – 1505).

Nu vet vi att svearnas språk även gav upphov till det som idag kallas engelska och tyska (McColl et al. 2026), två av Europas mest framgångsrika kulturer.

Men parallellt med den massiva migrationen 4500 år före nutid, anlände till norra Fennoskandien uraliska stammar från Jakutien i östra Sibirien. De var mörkhyade nomader som sysslade med renskötsel och de talade olika uraliska språk (Chen et al. 2025).

1808 invaderade Ryssland det svenska kungriket och från 1809 – 1917 ockuperades östra rikshalvan.

1863 införde Alexander II (A2; 1818 – 1881) ett andra officiellt språk, sannolikt för att tränga undan handelsspråket runt Bottniska viken. Inspirationen kom sannolikt från Bibeln.

Men A2 valde inte ryska, utan ett av de uraliska språk som talades på olika sätt i norra delarna av Fennoskandien. ~1925 nådde det uraliska språket break even, viljet sammanföll med språkstriden och stagnation.

Parallellt med svearnas decentraliserade entreprenöriella kultur växte en annan framgångsrik kultur fram i Levanten. Folk hade förvisso varit bosatta där sedan våra förfäder lämnade Afrika för femte gången ~50 000 år före nutid, men:

~13 000 före nutid, dvs.i slutet av #Pleistocen, under det som kallas Epipaleolitikum, bryggdes det första ölet i Raqefet-grottan i Karmelbergen nära Haifa i @Israel, (Liu et al. 2018).

~4000 år före nutid nämns #Jerusalem (@Jlm_city) på Egyptiska förbannelsetexter på lerskärvor och figurer från Mellersta riket, kända som Execration texts. Där skrivs stadens namn som Urusalim eller Rushalimum i en lista över Egyptens fiender i Kanaan (se @simonmontefiore (2011) biografi över Jerusalem för en orientering).

3234 år före nutid dateras det första obestridda omnämnandet av Israel utanför Bibeln. Namnet är ristat på den egyptiska #Merneptahstelen, även kallad Israelstelen. Inskriften skapades av farao Merneptah och beskriver hans fälttåg i Kanaan, där Israel nämns som en folkgrupp snarare än ett geografiskt rike.

Möjligt äldre fynd. Vissa forskare menar att en skadad hieroglyfisk inskrift på en egyptisk piedestal i Berlin kan vara ett ännu tidigare omnämnande av Israel, daterat till omkring 1400 https://t.co/vCkhGbSNrB., men tolkningen är omdebatterad.

~2800 år före nutid nämndes Judeen och Samarien för första gången; Judeen påTel Dan-stelen som nämner "Davids hus", vilket syftar på kungadynastin i det sydliga riket Juda. Staden Samarien grundades som huvudstad i det nordliga kungariket Israel omkring 880 https://t.co/vCkhGbSNrB. och nämns i assyriska källor från 800– och 700-talet https://t.co/vCkhGbSNrB. under namnet Samerina. I lokala källor dyker namnet upp i de så kallade Samaria-ostraka, en samling lerskärvor med bläckskrift från tidigt 700-tal https://t.co/vCkhGbSNrB. Som beteckning på hela det omgivande landskapet etablerades Samarien under assyrisk och persisk tid.

Israel är den enda demokratin i Mellanöstern och det enda land där olika kulturer kan leva tillsammans. Hos de arab-muslimska grannarna råder närmast Apartheid efter att kristna och judar tvignats bort.

Här kommer kruxet. Under konferensen Unholy Alliances: Reframing European History and Politics, som arrangerades av University of Helsinkiet avdelning för lite vassare forskare, Helsinki Collegium for Advanced Studies (HCAS; @HCollegium), bestreds i stort sett samtliga ovan nämnda uppgifter. Det inkluderar @RobertKennedyJr nya vetenskapliga kostråd (MAHA), uppgifterna om Jerusalem, Judeen, Samarien, och Israel. De påstods vara falsk information som spridits av extremhögern, ett ord som användes flitigt av presentatörerna.

Istället påstod finska historiker att det ska ha funnits ett land som hette Palestina. De finska historikerna hävdade även att Sverige skulle ha ockuperat Finland, dvs. samma som @MarinSanna skriver i sin biografi och som är en typisk attityd hos fennomanerna. Här anar man vissa kulturskillnader inom Finland, eller som man säger på vetenskapsmetodologiska: inomgruppsvariation.

Ergo. Jag gillar #heterodoxy, men kan ändå konstatera betydande kulturskillnader, att man i delar av Finland och på Helsingfors universitet traderar information som inte rimmar med vad forskarvärlden utanför Finland anser. Och priset har blivit högt i form av rekordstor ohälsa (Sverige ligger långt före beträffande hälsa och utveckling). Men det hade inte behövt vara så. Larmklockorna har ringt flera gånger, t ex. för tre år sedan när Helsingin Sanomat (@hsfi) rapporterade att forskning på Helsingfors universitet hade kollapsat (Bäckgren, 2023). Som jag hävdade inledningsvis: kultur spelar en betydande, för att inte säga avgörande roll för ett samhälle och dess invånares välbefinnande.

@alexstubb @WilleRydman @EvaBiaudet @SandraBergq @adleande @valtioneuvosto

[Peter Österberg, Ph.D. @Genlearnman]

2026-11-13. A comment about the three conferences I have attended since late October until today.
#mentalhealth #nutritionpsychology #Psychology #neuropsychology

[Peter Österberg, Ph.D. @Genlearnman]

Medan president @alexstubb kryssar runt i världen och håller tal och tar emot priser som vore han en världsledare, är hans #Finland sedan årtionden sargat av #välfärdssjukdomar.

Om man börjar med det värsta och jämför med grannen i väst, som Finland delar gener, #handelsspråk och kultur med, är överdödligenhet som funktion av välfärdsjukdomar ~10 000 finländare per år. Rätt mycket tycker jag.🤔

Det implicerar att i genomsnitt dör 27 finländare per dag av någon välfärdssjukdom. Helt i onödan tycker jag. 😪

Igår, på fars dag, dog således ~27 finländare av någon välfärdssjukdom. 😪

Idag kommer ~27 finländare dö av någon välfärdssjukdom. Helt i onödan tycker jag. 😪

Så här har finska myndigheter låtit det vara lääänge.

1 januari 2022 – YTD har därför ~50 000 finländare dött av väldfärdssjukdomar. Helt i onödan tycker jag. (Det är ~lika stor andel av populationen som president Putin under samma tidsperiod offrat i sitt meningslösa krig mot Ukraina.)

En typ av välfärdssjukdomar är mental ohälsa och dåliga hemförhållanden (arbetsmiljö för barn).

Enligt finska myndigheter, organisationer och media:

* är finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet) den stora utmaningen @PoliisiHelsinki, april, 2022).

* 40 % av de finska skolbarnen är offer för psykiskt våld i hemmet (Estlander, #Bensow, november, 2023).

Det har resulterat i att för många finska barn misslyckas med läsförståelse och #numeracy – grunden för epistemiskt och intrumentellt rationellt tänkande (@okmfi, under ledning av @liandersson, april, 2022. Hon efterträddes av @anna_maja som efterträddes av @adleande. I april och december, 2025 och 2026 kvarstår utmaningarna i den finska skolan).

* har Finland mest #depression inom EU (Estlander, Bensow, november, 2023).

Depression och aggression är sammanflätade med ångest som också grasserar i Finland.

Aggression är en markör för Alzheimers.

* dubbelt så många per capita dör av #Alzheimers i Finland (20 %) jämfört med Sverige (10 %) (EU/OECD, 2023).

Här är hela listan med finska utmaningar (n=44) som rapporterats av finska myndigheter, organisationer och media men som Stubb och andra politiker tycks🙈🙉🙊: https://t.co/tOE9yj65oz

Och efter att de senaste veckorna bevistat två, förvisso väl organiserade forskarkonferenser kopplade till mental hälsa, tycker jag mig fått svart på vitt att man i Finland är kollektivt övertygade om att välfärdssjukdomar ska förklaras av nature snarare än nurture.

Som lök på den här laxen kommer Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), eller exekutiv dysfunktion, som enligt finska organisationer tycks grassera.

Redan för 12 år sedan fanns en liknande diskussion i Sverige. Det går att koppla exekutiv dysfunktion (ADHD) till nurture – dåliga uppväxtföhållanden (kvinnors relationsaggressivitet).

Juni 22, 2014. Om olika perspektiv på ADHD – psykiatri eller psykologi?

På Dagens nyheters ledarsida har utrikeskorrespondenten Shachar ifrågasatt den neuropsykiatriska inramningen av Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). 13 psykiatriker, en pensionerad professor i socialmedicin plus några som jobbar med klinisk psykologi tappade impulskontrollen – kaffet kokade över – och skickade ett personligt påhopp som svar. ICDs och DSM-IV definition av ADHD påminner om störningar i den emotionella och sociala anpassningen – executive dysfunction. Det brukar typiskt förklaras av nurture – dåliga hemförhållanden som funktion av mammors relationsaggressivitet som typiskt förklaras av mentala utmaningar. Man kan således dra slutsatsen att det som lite slentrianmässigt hamnar under rubriken ADHD snarare handlar om att barns exekutiva funktioner inte fått blomma ut under första fyra-fem levnadsåren.
https://t.co/p8gmRO0VGh

@willerydman @EvaBiaudet @SandraBergq @adleande @THLorg @hsfi @vasabladet @AUnderrattelser @hblwebb @iltasanomat @iltalehti_fi @valtioneuvosto

[Peter Österberg, Ph.D. @Genlearnman]

Varje år dör ~10 000 finländare i onödan av välfärdssjukdomar. Sedan 1 januari 2022 YTD har ~50 000 finländare dött av välfärdssjukdomar.

10000/365= ~27.

Det implicerar att det i genomsnitt varje dag dör 27 personer i #Finland på grund av väldfärdssjukdomar.

Välfärdssjukdomar förklaras av livsstil som det går att ändra på.
@alexstubb @willerydman @THLorg @mika_salminen @adleande @valtioneuvosto

[Peter Österberg, Ph.D. @Genlearnman]

I @alexstubb Finland bryter @valtioneuvosto mot FNs #barnkonvention genom att hindra barn från att ha tät och nära kontakt med garanten för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling - pappan.

Effekt.

För många finska barn misslyckas med läsförståelse och numeracy @okmfi , @liandersson, maj, 2022, @anna_maja, @Adleande, april, 2025, 2026).

Barn dör hos finska socialtjänsten @hblwebb, maj, 2022).

Barn hoppar av skolan (Li Andersson, september, 2022).

Varför?

Finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet) är den stora utmaningen @PoliisiHelsinki, april, 2022).

40 % av de de finska skolbarnen är offer för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, november, 2023).

psykiskt våld i hemmet och dödligt våld mot små barn - filicid* - har ökat (@PekkarinenElina , november, 2023).

*typiskt kvinnligt.

[Peter Österberg, Ph.D. @Genlearnman]

Conference. Building the future of brain health together. Day 2. Helsinki Congress #Paasitorni

[Peter Österberg, Ph.D. @Genlearnman]

Conference. Building the future of brain health together.

[Peter Österberg, Ph.D. @Genlearnman]

In @alexstubb :s #Finland fortsätter det vara 1 april varje dag tror jag.

“Att äta rött kött har kopplats till en högre risk för typ 2-diabetes i flera uppföljningsstudier. Många har dock funnit resultaten svåra att acceptera eftersom de inte har kunnat hitta en mekanism som skulle förklara det observerade sambandet” (Suomen Terveysravinto, se bilaga).

Sedan mitten av 1970-talet har de här knasiga idéerna gjort att den finländska befolknings fysiska och psykiska hälsa är bland de sämsta i Europa. Detta manifesteras genom EUs kartläggning av dödsfall inom EU.

En jämförelse mellan Finland och Sverige, som delar gener, historia och språk, ger en tydlig bild över hur kultur påverkar hälsan:

Alzheimers:

* Sverige: 10 %

* Finland: 20 %. 100 % mer jämfört med Sverige.

Hjärtproblem:

* Sverige: 10 %

* FInland 15 %. 50 % mer jämfört med Sverige

Finland har jämfört med Sverige en årlig överdödlighet på ~10 000 petsoner som kan förklaras av välfärdssjukdomar (kultur - kontiga idéer om vad man borde äta respektive inte äta). Sedan 1 januari 2022 – YTD handlar det om ~50 000 finländare som I förtid lämnat jordelivet för de sälla jaktmarkerna.

På riktigt är vår art anpassad för en diet baserad på animaliskt fett och kött (Aiello och Wheeler, 1995; Mann, 2018; Thompson et al. 2018).

Animaliskt fett är avgörande för att hjärnan ska funka (Ede, 2019; Poitelon et al. 2020).

Kött skyddar mot Alzheimers (Norgren et al. 2026).

I USA har president Trump och Secretary Kennedy gått i täten för att ta fram vetenskapligt baserade kostråd. Dessa presenterades 7 januari 2026.

Här är min kommentar https://t.co/1k0TDtUgTi

@willerydman @adleande @valtioneuvosto