@Vankelhane@FMannerheim Nä, undervisning och forskning är kärnan. Men samverkan/tredje uppgiften ingår också. ”Förklaringen” till rankningen har du i de faktorer som tillmäts värde i rankningen. Du får kolla listan själv.
@FMannerheim S k citeringar beaktas. Det är en väldigt vanlig mätpunkt. Men hela det systemet är extremt problematiskt för t ex humaniora som får skit för att man inte sprider kunskap på samma sätt som naturvetarna trots att det är humaniora som ofta når ut till allmänheten.
@FMannerheim Hmmm. Vilka faktorer mäter de och hur? JLänkar till deras lista. Är väldigt tveksam till värdet av rankningar. Olika delar av ett universitet kan vara olika välfinansierade eller sakna forskning av den typ som tillmäts värde. https://t.co/n1y8RpYDuO
@FMannerheim@F3Kpilot@BirgittaCronbe1@GulzAgneta@FalthFlth Forskningen kommer hela tiden att skapa nya begrepp för att vidga kunskap, bl a om att skrift över tid tolkas med bild, färg osv. Högskola o lärarutb. utgår från ”forskningsfronten”. Utmaningen är att omdömesgillt välja vilka begrepp som behövs i skolan o vilka som ej behövs där.
@FMannerheim Ja. Frågan är hur ni som förväntas följa anvisningarna kan nå fram med er kritik och få gehör. När det framöver ska bli slutprov i stället finns kanske ett fönster för förändring.
@FMannerheim ”Dessa studier visar också att det går att integrera elevers hemspråk i undervisningen trots att lärarna inte talar dessa språk (se Cummins, 2026).” ??? Bara för att ngt går så är det inte ett argument för att man ska. Och Wales och Baskien är inte Sverige.
@FMannerheim@dahbjo@MajrudPeter Ska du få de bäst lämpade uni.lärarna/forskarna att ställa upp måste du (Skolverk./politiker) vara beredd att vänta minst 6 mån. på att de ska komma loss från andra åtaganden. Den som kan lägga allt åt sidan med kort varsel för nytt uppdrag är sällan den bäst lämpade.
@FMannerheim Högskolan tackar er om ni tränar eleverna i just det! Att på efen hand ta igen årstal av utebliven läs- och mikroskrivträning är övermäktigt för många nya högskolestudenter. I högre utbildning kan vi bara arbeta effektivt med terminologi, utredande och argumenterande text.
@FMannerheim Apropå vad det kan ge. Kanske bättre lärande (individens text tas på allvar), kanske bättre text. Absolut ges träning i att förstå att bra texter tas fram med respons, att texter skrivs och skrivs om, att man måste träna på att ta emot konstruktiv kritik.
@FMannerheim Kommentera bara 1 eller 2 saker, t ex bara styckeindelning och ngt i innehållet. En annan ggn grupprespons, t ex meningsbyggnad på i förväg lästa texter. AI kan ej ge individrespons. Läraren känner eleven. Vet hur mild/direkt/mkt som bör ges.
@FMannerheim Vi måste ha en bättre funktionsuppdelning. Skolan tränar läsa, skriva. Ordförrådet ska växa, meningar skrivas, styckeindelning och rubriker utfomas. Referatteknik. Sitter det så kan högskolan bygga vidare med utökat ordförråd, terminologi, utredande text, kritiskt tänkande.
@FMannerheim Håller med. En del säger sånt som att 80 % är relation och 20 % kunskap. Det blir ju helt fel Båda sakerna är 100 % i gång samtidigt i undervisning. Processerna är parallella. Mellanmänskligt samspel kan heller ej planeras så exakt som lärprocesser kan.
@FMannerheim Här trodde jag att skolan handlade om att med lärares vägledning försöka lära sig saker. Verbet ”lyckas” antyder något helt annat. Tur. Avsaknad av kontroll. ”Med skicklighet eller tur uppnå något som delvis kan ligga utanför den egna kontrollen.”
@FMannerheim Tipsar om att gästföreläsa. Är roligare. Du slipper rätta prov. Hoppas ngn lärarstudentförening/studentrepresentant kan framföra det som önskemål till sin utbildning/litteraturvetenskapstudierektor. Det är en väg in.
@FMannerheim Förslag till forskningsuppgift: Undersök universitetens lokala policyer och riktlinjer för utbildning. Vad tas upp där? Undersök sedan vilka som skrivit och beslutat och utifrån vilken grund. De dokumenten tillmäts värde i organisationen. Men vem har makten över dem?
@FMannerheim Vi som undervisar ämnesteoretiska kurser i el. utom ämneslärarutb. förstår inte heller vitsen med kraven på kurser i kategori A. Vi får bara designa fortbildande kurser om ämnet med relevans för kategori B, men har knappt resurser att göra det. Frustrerande.
@KGemfeldt@FMannerheim Vilken benämning sedan. Ordet kategorisk är negativt laddat, i alla fall på svenska. Brukar enligt Svensk ordbok användas i betydelsen ”orubbligt bestämd” med tillägget att det ofta också innebär ”på ett oresonligt sätt”.
@GulzAgneta@FMannerheim@envanliglarare Jag undrar också. Kopplingen till sociologi, kultur, historia verkar starkare än den till psykologi, kognition. Gissar att de förstnämnda områdena kunde erbjuda handledare när doktoranderna i pedagogiskt arbete, didaktik m m behövde öka i o m lärarpgm:ens ökade behov av lektorer.