@F3Kpilot@GulzAgneta@BirgittaAn40332 Har ingen aning om motsvarande finns i andra länders skollagar men om det finns är det väl inte omöjligt att det importerats vid något tillfälle
@F3Kpilot@GulzAgneta@BirgittaAn40332 Det introducerades för skolan av regeringen i prop 2009/10:165 Den nya skollagen, s. 223. Där finns en hänvisning till bl a prop 1992/93:1 Om universitet och högskolor. Förstås möjligt att det finns andra förarbeten också.
Jag, Anna L och @folkbil medverkar i spännande antologi med snyggt omslag (SÖ:aula med en OH-projektor i hörnet). Vårt bidrag handlar om utbildningshistoria som policyresurs, vi gör också en liten estetisk analys av omslagen! @joakimlandahl, Anna & Anders red
A very interesting piece which will be included in a upcoming JCS symposium (special issue) on powerful knowledge
Accessibility and specialization in the work of Michael Young: Journal of Curriculum Studies: Vol 0, No 0 https://t.co/QiyAPnwCNP
Har man sett - i proppen som föregick införandet av målrelaterade betyg fanns det alltså en tanke om fördelning bakom kriterierna.
Och E skulle "i princip alla elever nå".
@gungnir64405851 Kan bara konstatera att andelen elever som saknar godkända betyg i alla ämnen legat runt 15% sedan millennieskiftet. Om resterande 85% är samma som "i princip alla" vet jag inte.
Enligt prop 1992/93:220 var alltså andelen elever med ofullständiga betyg 4,5% under 80-talet. Spola framåt 10 år och den nya andelen stabiliseras på ca 15%. Varför?
@JonasSandqvist @jonasvlachos@susanne_nystrom Även läroplansreformen LK06 föregicks av en nationell utvärdering. Fagförnyelsen 2020 föregicks av en nationell utvärdering 2013. Samtidigt med Fagförnyelsen upprättade man ett femårigt utvärderingsprojekt som nu är halvvägs...
Kan beslut som fattats av AI vara demokratiskt legitima? Intervju med Eva Erman om det nya projektet Automatiserad politisk makt. #demokrati#politik#AI https://t.co/1hjYR9vXHk